Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark var världens första anläggning i sitt slag när det öppnade 1988. SFR ligger cirka 60 meter under Östersjöns botten vid Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun. I SFR förvaras låg- och medelaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken, sjukvården, industrin och forskningen. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) bygger nu ut förvaret tillsammans med Skanska så att det kan ta emot rivningsavfallet från de sex reaktorer som har stängts. Efter utbyggnaden rymmer SFR cirka 180 000 kubikmeter, nästan tre gånger så mycket som i dag.
SFR i siffror
| Plats | Forsmark, Östhammars kommun |
| Djup | Cirka 60 meter under havsbotten i urberget |
| Driftstart | 1988 (världens första i sitt slag) |
| Nuvarande kapacitet | Cirka 63 000 m³ (fyllt till cirka 60 %) |
| Kapacitet efter utbyggnad | Cirka 180 000 m³ |
| Avfall som tas emot per år | Cirka 600 m³, varav 10 till 20 m³ från sjukvården, industrin och forskningen |
| Drift- och underhållspersonal | Cirka 30 personer |
| Ägare och driftansvarig | Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) |
| Tillsynsmyndighet | Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) |
Vad är SFR och varför behövs det?
All verksamhet som använder radioaktiva ämnen skapar avfall. Kärnkraftverken ger upphov till filter, skyddskläder, verktyg och andra föremål som har blivit radioaktiva under driften. Sjukhusen använder radioaktiva ämnen för att undersöka och behandla patienter. Industrin och forskningen ger också radioaktiva rester. Det låg- och medelaktiva avfallet måste förvaras säkert, men det är inte lika långlivat som det använda kärnbränslet. SFR byggdes för kortlivat låg- och medelaktivt avfall.
Det högaktiva använda kärnbränslet mellanlagras i stället i Clab vid Oskarshamn. Bränslet ska sedan slutförvaras i Kärnbränsleförvaret i Forsmark, som SKB började bygga den 15 januari 2025. Det använda kärnbränslet måste hållas avskilt från omgivningen i minst 100 000 år.
Så är SFR byggt
Underjordisk konstruktion
SFR ligger i urberget under Östersjöns botten och nås via två parallella tunnlar som är ungefär en kilometer långa vardera. Den underjordiska delen av SFR består av fyra bergssalar och en silo:
- Fyra bergssalar: Varje bergssal är 160 meter lång.
- En betongsilo: Silon är 50 meter hög och rymmer det mest radioaktiva avfallet i SFR.
Ovan jord finns en kontors- och verkstadsbyggnad, en terminalbyggnad där avfallstransporterna tas emot och en ventilationsbyggnad.
Barriärprincipen
Säkerheten i SFR bygger på flera barriärer som samverkar:
1. Förpackningen: Avfallet är förpackat i olika typer av kollin innan det placeras i förvaret.
2. Tekniska barriärer: Betongsilon omger och isolerar det mest radioaktiva avfallet.
3. Naturlig barriär: Urberget utgör den yttersta barriären. Berget i Forsmark är cirka 1,9 miljarder år gammalt.
4. Djupet: Placeringen cirka 60 meter under havsbotten skyddar avfallet mot yttre påverkan.
Säkerhetskravet för SFR är att förvaret inte får ge människorna i omgivningen mer strålning än en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen.
Vad förvaras i SFR?
Det mesta av avfallet i SFR kommer från de svenska kärnkraftverken:
- Driftavfall: Filter som har samlat upp radioaktiva ämnen ur reaktorvattnet, verktyg och skyddskläder är typiskt driftavfall.
- Rivningsavfall: Efter utbyggnaden ska SFR ta emot det låg- och medelaktiva avfallet från rivningen av Barsebäck, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2.
- Avfall från sjukvård, forskning och industri: Varje år tar SFR emot 10 till 20 kubikmeter avfall från sjukvården, veterinärvården, forskningen och industrin.
Utbyggnaden av SFR
Sex svenska reaktorer har stängts: Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. När reaktorerna rivs uppstår stora mängder låg- och medelaktivt avfall. SFR behöver därför mer plats.
Tidslinje
2014: SKB lämnar i slutet av året in ansökningarna om utbyggnad.
2019: SSM och Mark- och miljödomstolen tillstyrker ansökningarna.
2021 (april): Östhammars kommun godkänner utbyggnaden.
2021 (december): Regeringen ger tillstånd den 22 december.
2022 (december): Mark- och miljödomstolen ger miljötillstånd med villkor.
2023 (mars): SKB lämnar in ansökan om uppförande och drift till SSM.
2024 (november): SSM godkänner ansökan.
2025 (januari): SKB skjuter den första sprängsalvan. Bergarbetena pågår på Stora Asphällan.
Cirka 2075: SFR beräknas vara fullt och förslutas.
Vad byggs?
Utbyggnaden innebär att sex nya bergssalar, 240 till 275 meter långa, sprängs ut i urberget på 120 till 140 meters djup.
Arbetet med utbyggnaden tar ungefär sex år, fördelat på tre år med bergarbeten och tre år med installationsarbeten. Skanska bygger i samverkan med SKB.
Kapacitetsjämförelse: Dagens SFR rymmer cirka 63 000 m³. Utbyggnaden lägger till cirka 117 000 m³, vilket ger totalt cirka 180 000 m³ eller nästan tre gånger så mycket som i dag.
SFR i det svenska slutförvarssystemet
SFR är en del av ett större system som SKB bygger och driver för att ta hand om det radioaktiva avfallet i Sverige:
- SFR i Forsmark: Förvaret tar emot kortlivat låg- och medelaktivt avfall och har varit i drift sedan 1988.
- Clab: Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Simpevarp utanför Oskarshamn har varit i drift sedan 1985 och rymmer över 8 000 ton bränsle.
- Kärnbränsleförvaret i Forsmark: Slutförvaret för använt kärnbränsle byggs på cirka 500 meters djup med KBS-3-metoden. Bygget började den 15 januari 2025.
- Inkapslingsanläggningen i Oskarshamn: Anläggningen ska byggas intill Clab och kapsla in det använda bränslet i kopparkapslar.
- SFL: Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, till exempel härdkomponenter och styrstavar från kokvattenreaktorer, planeras att tas i drift kring mitten av seklet.
Så finansieras SFR
Kärnkraftverkens ägare måste själva betala för att ta hand om det radioaktiva avfallet. Kostnaden för driftavfallet från kärnkraftverken ingår inte i Kärnavfallsfonden. Ägarna betalar i stället en avgift direkt till SKB. Kärnavfallsavgifterna, som tas ut per levererad kilowattimme, ska däremot täcka bland annat rivningen av anläggningarna och slutförvaringen av rivningsavfallet. Vid utgången av 2025 innehöll Kärnavfallsfonden 84,1 miljarder kronor.
Vanliga frågor om SFR
Vad är SFR?
SFR (Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall) är ett underjordiskt förvar i Forsmark, cirka 60 meter under Östersjöns botten. SFR tar emot kortlivat låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverken, sjukvården, industrin och forskningen. Förvaret öppnade 1988 och var världens första anläggning i sitt slag.
Var ligger SFR?
SFR ligger vid Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun i Uppsala län. Förvaret är byggt i urberget under Östersjöns botten och nås via två parallella tunnlar som är ungefär en kilometer långa.
Vad förvaras i SFR?
I SFR förvaras kortlivat låg- och medelaktivt avfall, till exempel filter, skyddskläder och verktyg från kärnkraftverken. Förvaret tar också emot 10 till 20 kubikmeter avfall per år från sjukvården, industrin och forskningen. Efter utbyggnaden ska SFR även ta emot rivningsavfall från de stängda reaktorerna.
Byggs SFR ut?
Ja. SKB sköt den första sprängsalvan i januari 2025. Sex nya bergssalar sprängs ut så att förvaret rymmer cirka 180 000 kubikmeter i stället för cirka 63 000. Skanska bygger i samverkan med SKB. Hela utbyggnaden beräknas ta ungefär sex år.
Vem betalar för SFR?
Kärnkraftverkens ägare betalar. Kostnaden för driftavfallet betalas med en avgift direkt till SKB. Rivningsavfallet finansieras med kärnavfallsavgifter till Kärnavfallsfonden.
Vad är skillnaden mellan SFR och slutförvaret för använt kärnbränsle?
SFR tar emot kortlivat låg- och medelaktivt avfall, som skyddskläder, filter och verktyg, på cirka 60 meters djup under havsbotten. Kärnbränsleförvaret byggs på cirka 500 meters djup i urberget och ska förvara det högaktiva använda bränslet i kopparkapslar. Det använda kärnbränslet måste hållas avskilt från omgivningen i minst 100 000 år.
Källor
- Svensk Kärnbränslehantering: Slutförvaret SFR i Forsmark
- Svensk Kärnbränslehantering: Utbyggnaden av SFR
- Skanska: Bygget av sex nya bergssalar i SFR
- Svensk Kärnbränslehantering: Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall
- Riksgälden: Finansieringen av kärnavfallet
Slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)
Kärnavfall i Sverige och hur det tas om hand
Vem betalar för kärnavfallet i Sverige?
Forsmarks kärnkraftverk
Barsebäcks kärnkraftverk och rivningen
Avvecklade kärnkraftsanläggningar i Sverige
Fördelar och nackdelar med kärnkraft
