Forsmark kärnkraftverk – Sveriges största elproducent

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. Med tre kokvattenreaktorer som levererar runt 25 TWh per år – ungefär en sjättedel av landets totala elförbrukning – är Forsmark en hörnsten i det svenska energisystemet. Här ligger också SFR (slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall) och det är vid Forsmark som SKB planerar att bygga slutförvaret för använt kärnbränsle. Kärnkraftverket ägs av Vattenfall och ligger i Östhammars kommun vid Upplandskusten, cirka 15 mil nordost om Stockholm.

Fakta om Forsmarks kärnkraftverk

Historia: från 1970-tal till idag

Planering och bygge

I planeringen av den svenska kärnkraftens utbyggnad under 1960- och 70-talen övervägdes flera platser i Mälardalen, bland annat Käftudden i Trosa kommun. Valet föll på Forsmark – en plats med goda förutsättningar för kylvattenintag från Östersjön och tillgång till befintlig infrastruktur.

Anläggningsarbetet påbörjades i oktober 1971. I januari 1973 bildades Forsmarks Kraftgrupp AB av Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp. Bolaget köpte senare Forsmarks bruk av greve Ludvig af Ugglas.

Driftstart och utbyggnad

Forsmark 1 kopplades till elnätet 1980 och inledde kommersiell drift i december samma år. Forsmark 2, i princip identisk med F1, anslöts i december 1980 med kommersiell drift från juli 1981. De två tvillingreaktorerna hade ursprungligen en effekt på 900 MW vardera men har genom successiva moderniseringar höjts till dagens nivåer.

Forsmark 3, en större reaktor av samma grundtyp som Oskarshamn 3, kopplades in i mars 1985 med kommersiell drift från augusti. Den hade ursprungligen 1 050 MW men har effekthöjts till 1 172 MW. Forsmark är därmed Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning.

Forsmark upptäckte Tjernobyl – april 1986

Måndagen den 28 april 1986 slog strålningsdetektorerna vid Forsmark ut och visade förhöjda strålningsnivåer. Personalen larmades och anläggningen genomsöktes efter läckor – men fann inga. Misstanken riktades utåt, och det stod snart klart att radioaktiviteten kom utifrån. Det var genom Forsmarks larm som omvärlden fick den första indikationen på att en allvarlig kärnkraftsolycka hade inträffat – vid Tjernobyl i Ukraina, 1 100 kilometer bort. Sovjetunionen hade inte informerat något land om olyckan som inträffat två dagar tidigare.

Forsmarkshändelsen 2006

Den 25 juli 2006 inträffade den allvarligaste incidenten vid ett svenskt kärnkraftverk. Under ett underhållsarbete av Svenska kraftnät uppstod en kortslutning i 400 kV-ställverket utanför Forsmark 1. Kraftiga spänningsvariationer fortplantade sig genom elsystemen inne i anläggningen och påverkade skyddskretsar på ett oförutsett sätt.

Reaktorn snabbstoppades automatiskt efter cirka 30 sekunder. Men av de fyra oberoende reservdieselgeneratorerna startade bara två korrekt. Under 23 minuter saknade anläggningen fullständig reservkraft. Inga utsläpp skedde och reaktorn avkyldes säkert.

Händelsen klassades som INES 2 – den högsta nivå som uppmätts vid ett svenskt kärnkraftverk. Dåvarande SSM-generaldirektören Lars-Erik Holm uttalade att det var slumpen som hindrade att situationen utvecklades till något allvarligare. Incidenten ledde till en genomgripande översyn av reservkraftsystem vid alla svenska kärnkraftverk, med krav på diversifierade och oberoende elförsörjningslösningar.

De tre reaktorerna i detalj

Forsmark 1 – den äldsta i drift

Efter stängningen av Ringhals 1 (2019) och Ringhals 2 (2020) är Forsmark 1 den äldsta kärnreaktorn som fortfarande är i drift i Sverige. Under 2024 slog F1 produktionsrekord tack vare en genomförd effekthöjning. Under revisionen 2024 byttes den 260 ton tunga generatorstatorn – ett arbete som var avgörande för att slutföra effekthöjningen permanent. Den ökade kapaciteten motsvarar runt 800 miljoner kWh per år extra – tillräckligt för att försörja mer än 200 000 lägenheter.

Kylvattnet (2 × 23 m³/s) tas från Östersjön och leds efter användning ut via den så kallade Biotestsjön, en innesluten havsvik där det uppvärmda vattnet (cirka 10 grader varmare) en gång användes för avel av utrotningshotade östersjösälar.

Forsmark 2 – tvillingreaktorn

I princip identisk med F1, men med en effekt som sedan 2013 höjts till 1 121 MW efter en 20-procentig termisk effekthöjning. I början av 2024 drabbades F2 av en kortslutning i generatorstatorn – ett slumpmässigt fel som inte var säkerhetsrelaterat men som påverkade produktionen. Hösten 2024 nedreglerades F2 helt under några dygn på grund av mycket låga elpriser – en ovanlig händelse som enligt Vattenfall inte inträffat på över 20 år.

Forsmark 3 – den kraftfullaste

Forsmark 3 är en större reaktor som liknar Oskarshamn 3, med en effekt på 1 172 MW. Kylvattnet (49 m³/s) leds direkt ut i havet, inte via Biotestsjön. Under revisionen sommaren 2024 upptäcktes sprickor i turbinskovlarna, vilket ledde till ett omfattande reparationsarbete och att reaktorn stod still resten av året. Revisionen för F3 under 2026 har tidigarelagts (8 mars – 4 april) för att kompensera.

Slutförvaret vid Forsmark

Forsmarkshalvön är inte bara hem för kärnkraftverket – det är också platsen för Sveriges nuvarande och framtida slutförvar för radioaktivt avfall:

• SFR (Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall) har varit i drift sedan 1988 och ligger i berggrunden under Östersjöns botten. Här slutförvaras låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverken, sjukvården och industrin. SFR planeras utbyggas för att också ta emot rivningsavfall.
• Slutförvaret för använt kärnbränsle planeras av SKB i berggrunden vid Forsmark, 500 meter ner. Använt bränsle kapslas in i koppar och bäddas i bentonitlera enligt KBS-3-metoden. Regeringen gav tillåtlighet 2022 och bygget av slutförvaret har inletts.

Att Östhammars kommun accepterade slutförvaret efter en lång demokratisk process – inklusive kommunal folkomröstning – är unikt internationellt. Bara Finland (Onkalo) har kommit lika långt.

Framtiden: livstidsförlängning och effekthöjning

Forsmarks tre reaktorer har en teknisk livslängd som ursprungligen beräknades till 40 år, men som genom moderniseringar redan har förlängts. Reaktorägarna beräknar att de kan vara i drift till åtminstone 2040–2045. Vattenfall har inlett en förstudie om att förlänga drifttiden med ytterligare 20 år – till potentiellt 80 års total livslängd. Under 2024 rekryterades drygt 100 nya medarbetare till Forsmark.

Effekthöjningar har redan genomförts på alla tre reaktorer. Forsmark 1 har gått från 900 MW till 1 014 MW, Forsmark 2 till 1 121 MW och Forsmark 3 till 1 172 MW. Totalt har Forsmarks kapacitet ökat med mer än 300 MW sedan anläggningen togs i drift – motsvarande en mindre reaktor utan att bygga nytt.

Forsmarks roll i Sveriges energisystem

Med en årsproduktion på 24–25 TWh levererar Forsmark ensamt mer el än hela den svenska vindkraftsproduktionen gjord år 2015. Under 2014 uppnådde anläggningen sin hittills högsta produktion med 25,35 TWh. Forsmarks el distribueras via det svenska stamnätet och bidrar framför allt till elförsörjningen i elområde SE3 (Mellansverige).

I takt med att väderberoende kraftslag som vind och sol byggs ut har frågan om kärnkraftens reglerbarhet blivit aktuell. Forsmark 2 är den enda svenska reaktor som varit tillgänglig för nedreglering sedan augusti 2024 – en funktion som traditionellt inte har använts för svensk kärnkraft men som blir allt viktigare i ett förändrat elsystem.

Vanliga frågor om Forsmarks kärnkraftverk

Källor

• Vattenfall – Forsmarks kärnkraftverk
• Vattenfall – Forsmarks produktionshistorik
• Vattenfall – Revision på Forsmark
• SSM – Forsmarks kärnkraftverk
• Svensk Kärnbränslehantering (SKB)