Fördelar och nackdelar med kärnkraft

Den största fördelen med kärnkraft är att den ger stora mängder el dygnet runt med mycket låga koldioxidutsläpp, omkring 5 till 6 gram per kWh räknat över hela livscykeln. Den största nackdelen är det radioaktiva avfallet, som måste hållas isolerat i omkring 100 000 år. Nya reaktorer kostar dessutom hundratals miljarder kronor och har i Västeuropa tagit 17 till 18 år att bygga.

Till nackdelarna hör också risken för allvarliga olyckor, miljöskadorna från uranbrytningen och den långa avvecklingen när en reaktor stängs. Här nedan är siffrorna för varje nackdel under en egen rubrik, efter en genomgång av fördelarna och av läget i Sverige.

Fördelar och nackdelar med kärnkraft i korthet

Tabellen ställer de sex viktigaste fördelarna mot de sex viktigaste nackdelarna. Varje punkt förklaras längre ned, med siffrorna som ligger bakom.

Kärnkraft i Sverige i dag

Sverige har sex reaktorer i drift på tre kraftverk: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Den sammanlagda nettoeffekten är knappt 7 000 MW. Reaktorerna producerade 49 TWh under 2024 och 45 TWh under 2025. Det gör kärnkraftens elproduktion näst störst i Sverige efter vattenkraftens.

Riksdagen bytte i juni 2023 målet om 100 procent förnybar el mot målet 100 procent fossilfri el. Sedan 1 januari 2024 får nya reaktorer byggas på andra platser än Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Samtidigt försvann taket på högst tio reaktorer i drift.

Det första nya projektet drivs av Videberg Kraft, där staten äger 60 procent och Vattenfall och industrikonsortiet Industrikraft äger 20 procent var. Bolaget valde i juni 2026 tre små modulära reaktorer från Rolls-Royce SMR på 470 MW styck, som ska byggas vid Ringhals. Investeringsbeslutet väntas 2029 eller 2030 med drift tidigast i mitten av 2030-talet. Vattenfall siktar samtidigt på att driva de befintliga reaktorerna i Forsmark och Ringhals i 80 år, vilket innebär drift in på 2060-talet.

Fördelar med kärnkraft

Kärnkraftens styrkor handlar om klimatet, leveranssäkerheten och hur lite bränsle och mark som går åt. Sex fördelar väger tyngst när kärnkraften jämförs med andra kraftslag.

Mycket låga koldioxidutsläpp

Ett kärnkraftverk släpper inte ut någon koldioxid när det producerar el. Räknat över hela livscykeln, med uranbrytning, anrikning, bygge och avfallshantering, landar kärnkraften på 5,1 till 6,4 gram koldioxid per kWh. FN:s klimatpanel anger ett medianvärde på 12 gram för kärnkraft, vilket är i nivå med vindkraften. Tabellen visar livscykelutsläppen i den analys som FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) publicerade 2022.

Stabil och planerbar elproduktion

Ett kärnkraftverk producerar el oberoende av väder, årstid och tid på dygnet. Reaktorerna stannar i första hand för planerade revisioner. Vind- och solkraftens produktion varierar däremot med vinden och ljuset. Kärnkraften fungerar därför som baskraft och är särskilt värdefull under kalla och vindstilla vinterdagar, när elbehovet är som störst.

Mycket hög energitäthet

Kärnbränsle är det mest energitäta bränsle som används för elproduktion. Ett kilo naturligt uran ger efter anrikning ungefär 45 000 kWh el i en lättvattenreaktor, vilket motsvarar 14 000 kilo kol. Sverige får mer än en fjärdedel av sin el från bara sex reaktorer.

Liten markanvändning

Ett kärnkraftverk tar betydligt mindre mark i anspråk per producerad kilowattimme än vind- och solkraft. Forsmarks tre reaktorer producerar omkring 25 TWh per år på ett industriområde vid kusten. Den svenska vindkraften behövde tusentals turbiner utspridda över stora ytor för att producera 38,9 TWh under 2025. Där marken används för skog, jordbruk och rennäring märks den skillnaden.

Få dödsfall per producerad energienhet

Räknat per producerad TWh orsakar kärnkraften omkring 0,03 dödsfall, inklusive Tjernobyl och Fukushima. Kol orsakar 24,6 och naturgas 2,8 dödsfall per TWh, främst genom luftföroreningar. Vindkraft och solkraft ligger på samma låga nivå som kärnkraften.

Mindre beroende av importerad energi

Uran bryts bland annat i Kanada och Australien, två politiskt stabila länder. Kärnkraften kräver så små bränslemängder att ett land kan lagra bränsle för flera års drift utan större problem. Vattenfall stoppade leveranserna av ryskt kärnbränsle i februari 2022 och tecknade samma år långa avtal med Westinghouse och Framatome för reaktorerna i Forsmark och Ringhals.

Nackdelar med kärnkraft

Nackdelarna gäller både de reaktorer som redan finns och de som ska byggas. Avfallet och avvecklingen följer med de befintliga reaktorerna i generationer, medan kostnaderna och byggtiderna avgör om ny kärnkraft blir av. Tio nackdelar återkommer i den svenska debatten och beskrivs var för sig nedan.

Radioaktivt avfall som måste isoleras i 100 000 år

Det använda kärnbränslet är kärnkraftens mest långlivade nackdel. Bränslet måste isoleras från människor och miljö i hundratusentals år. Först efter omkring 100 000 år har det använda kärnbränslets farlighet sjunkit till ungefär samma nivå som den uranmalm bränslet tillverkades av. I dag ligger omkring 8 000 ton använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Svensk Kärnbränslehantering (SKB) började bygga slutförvaret i Forsmark i januari 2025. Med KBS-3-metoden kapslas bränslet in i koppar, omges av bentonitlera och placeras på omkring 500 meters djup i 1,9 miljarder år gammalt berg. Förvaret får plats för mer än 6 000 kapslar med cirka 12 000 ton använt kärnbränsle i ett tunnelsystem som blir mer än sex mil långt.

Deponeringen kan börja under 2030-talet, medan förvaret blir fullt utbyggt först på 2080-talet. Kritiker har länge ifrågasatt hur kopparkapslarna klarar korrosion i syrefritt grundvatten under så lång tid. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att förvaret aldrig ska ge människor och miljö mer strålning än en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen.

Avfallet ställer också en etisk fråga, eftersom dagens elkunder får nyttan medan tusentals kommande generationer ärver ansvaret. Förvaret i Forsmark är dessutom dimensionerat för de reaktorer som finns i dag. I förslaget om statens nya roll i ny kärnkraft från april 2026 beräknade regeringen de fasta kostnaderna för ett nytt avfallsprogram till 122 miljarder kronor i 2026 års priser. Utöver det finns en reserv på 61 miljarder kronor.

Nya reaktorer kostar hundratals miljarder kronor

Nya stora reaktorer hör till de dyraste byggprojekten som finns. Brittiska Hinkley Point C godkändes 2016 med en kalkyl på 18 miljarder pund. I februari 2026 räknade det franska statliga energibolaget EDF med att kostnaden landar på 35 miljarder pund (cirka 464 miljarder kronor) i 2015 års penningvärde. Den första reaktorn ska starta 2030.

Franska Flamanville 3 beräknades från början kosta 3,3 miljarder euro (cirka 37 miljarder kronor). Frankrikes revisionsrätt Cour des comptes räknade i januari 2025 fram en total kostnad på upp till 23,7 miljarder euro (cirka 269 miljarder kronor) inklusive finansieringskostnader. Slutnotan blev ungefär sju gånger högre än den ursprungliga kalkylen.

I Sverige ska staten skjuta till upp till 34,3 miljarder kronor i eget kapital till Videberg Kraft under byggtiden. Till det kommer statliga lån och ett prisgolv för elen genom så kallade differenskontrakt, där nivåerna omfattas av sekretess.

Produktionskostnaden i en reaktor som redan är byggd och betald är däremot låg. Det är skälet till att ägarna hellre förlänger drifttiden i de befintliga reaktorerna. Vattenfall räknar med att det kostar 40 till 50 miljarder kronor att förlänga drifttiden i Forsmark och Ringhals till 80 år.

Långa byggtider för nya reaktorer

Ny kärnkraft tar lång tid från beslut till el i nätet. Finska Olkiluoto 3 började byggas 2005 och gick i reguljär drift i april 2023, 18 år senare. Reaktorn på 1 600 MW producerar i gengäld omkring 15 procent av Finlands el.

Flamanville 3 började byggas i december 2007, kopplades till elnätet i december 2024 och nådde full effekt för första gången i december 2025. Hinkley Point C började byggas 2017 och den första reaktorn väntas starta 2030, nästan 13 år senare.

De senaste svenska reaktorerna togs i drift 1985. För Videberg Kraft väntas EU-kommissionens granskning av statsstödet bli klar hösten 2027. Reaktorerna kan tidigast vara i drift i mitten av 2030-talet. Kritiker menar att samma pengar ger snabbare klimatnytta i vind- och solkraft, som byggs på några år.

Risken för allvarliga olyckor

Sannolikheten för en allvarlig kärnkraftsolycka är mycket låg, men konsekvenserna kan bli enorma och sträcka sig över flera generationer. Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011 är de enda olyckor som klassats på högsta nivån, 7, på den internationella INES-skalan. Runt Tjernobyl är en zon på 2 600 kvadratkilometer fortfarande avspärrad. Efter Fukushima evakuerades över 150 000 människor.

Sverige drabbades av nedfall från Tjernobyl när det regnade den 28 och 29 april 1986, värst i trakterna kring Gävle. Renkött och vilt fick strålningskontrolleras i många år efteråt. De svenska reaktorerna har en annan konstruktion än Tjernobylreaktorn. Sedan 2020 har de också en oberoende härdkylning som ska fungera i 72 timmar utan ström eller vatten utifrån.

Tillsynen över de svenska reaktorerna sköts av Strålsäkerhetsmyndigheten. Sedan 1 januari 2022 måste den som driver en reaktor ha en försäkring eller annan säkerhet för skador vid en radiologisk olycka. Beloppet är 1,2 miljarder euro (cirka 13,6 miljarder kronor).

Hälsorisker från strålning

Vid normal drift är stråldoserna till dem som bor runt ett svenskt kärnkraftverk mycket låga. Hälsoriskerna uppstår framför allt vid olyckor och i uranbrytningen, där gruvarbetare utsätts för radon.

Efter Tjernobyl registrerades omkring 20 000 fall av sköldkörtelcancer mellan 1991 och 2015 bland personer i Belarus, Ukraina och Ryssland som var barn eller tonåringar 1986. FN:s strålningskommitté UNSCEAR bedömde 2018 att ungefär vart fjärde fall, cirka 5 000, beror på strålningen. Efter Fukushima har kommittén inte kunnat se några hälsoeffekter hos befolkningen som direkt beror på strålningen. De största hälsoskadorna där kom i stället av själva evakueringen, med stress och dödsfall bland äldre.

Uranbrytning förorenar mark och vatten

Uranet måste brytas, anrikas och bearbetas innan det blir bränsle. Brytningen sker oftast långt från dem som använder elen. Världens uranproduktion uppgick 2024 till 60 213 ton. Kazakstan stod för 39 procent och Kanada för 24 procent.

Över 55 procent av uranet utvinns i dag genom lakning direkt i berget, där kemikalier pumpas ned i grundvattenförande lager. Andra gruvor lämnar stora mängder restsand som innehåller radium och avger radon. Miljöpåverkan per producerad kWh är mindre än för kolbrytning, men skadorna drabbar lokalsamhällen långt från Sverige.

Riksdagen beslutade den 5 november 2025 att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Sedan 1 januari 2026 är utvinning tillåten igen. Beslutet gick igenom med en rösts marginal. Regeringen vill också ta bort kommunernas veto mot nya urangruvor.

Beroende av ett fåtal bränsleleverantörer

Uran måste anrikas innan det kan användas i svenska reaktorer, men tekniken finns bara i ett fåtal länder. Ryssland stod 2025 för 22,6 procent av leveranserna av anrikat uran till EU, en liten minskning från 23,6 procent året innan. Under början av 2026 ökade ändå importen från Ryssland kraftigt, eftersom enstaka stora leveranser slår igenom i statistiken.

Även om de svenska reaktorerna har bytt till västliga leverantörer är marknaden för anrikning koncentrerad till ett fåtal bolag och länder. Ett större avbrott i leveranserna går inte att ersätta på kort tid, även om bränslet räcker en tid från lager.

Kylvattnet påverkar havsmiljön

Två tredjedelar av värmen från en reaktor blir inte el utan måste kylas bort med havsvatten. Oskarshamn 3 använder cirka 55 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet släpps ut omkring tio grader varmare i Hamnefjärden.

Kylvattenintagen suger också in fisk. När fler reaktorer var i drift 2012 beräknades 32 till 310 ton vuxen fisk per år fastna i silarna vid de tre svenska kärnkraftverken. I Forsmark handlade det om omkring 29 miljoner fiskar per år, främst storspigg. Vid Ringhals dog upp till 60 000 glasålar per år i kylsystemet.

Kärnvapenspridning

Kärnkraft och kärnvapen bygger på samma grundteknik. Anläggningar som anrikar uran till kärnbränsle kan i princip anrika det vidare till vapenmaterial, medan plutonium från använt bränsle kan upparbetas till vapenämne. Därför övervakar Internationella atomenergiorganet (IAEA) civila kärntekniska anläggningar över hela världen. Ickespridningsavtalet (NPT), som trädde i kraft 1970, reglerar spridningen av kärnmaterial och teknik.

Sverige hade själv planer på kärnvapen under 1950- och 1960-talen, då reaktorn i Marviken var tänkt att kunna producera plutonium. Programmet avvecklades mellan 1966 och 1972. Sverige skrev under ickespridningsavtalet 1968. Risken gäller främst länder med svagare kontroll, men den är ett av de tyngsta argumenten mot att sprida kärnkraften till fler länder.

Sårbarhet vid krig och sabotage

Kriget i Ukraina har visat att ett kärnkraftverk kan bli en del av en väpnad konflikt. Zaporizjzja, Europas största kärnkraftverk med sex reaktorer, ockuperades av ryska styrkor i mars 2022 och har inte levererat någon el till nätet sedan september 2022. Internationella atomenergiorganets inspektörer på plats har flera gånger rapporterat beskjutning och drönarattacker nära anläggningen.

Ett angrepp eller sabotage mot ett kärnkraftverk kan i värsta fall leda till utsläpp av radioaktiva ämnen och stora evakueringar. De svenska kärnkraftverken är skyddsobjekt med tillträdesförbud för obehöriga. Även mellanlager och transporter av använt bränsle måste skyddas så länge avfallet finns kvar.

Lång och dyr avveckling

Att avveckla ett kärnkraftverk tar decennier. Barsebäck 1 stängdes 1999 och Barsebäck 2 år 2005. Den radiologiska rivningen väntas bli klar omkring 2028. Först därefter kan de stora betongbyggnaderna rivas, i början av 2030-talet.

Oskarshamn 2 stängdes 2015, Oskarshamn 1 i juni 2017, Ringhals 2 år 2019 och Ringhals 1 år 2020. Alla fyra reaktorer avvecklas nu. Under avvecklingen ska radioaktivt material tas om hand, byggnader saneras och marken friklassas. Kostnaderna betalas ur Kärnavfallsfonden, som byggs upp av en avgift på varje producerad kilowattimme.

Därför är kärnkraften så omstridd

Efter folkomröstningen den 23 mars 1980 beslutade riksdagen att de svenska reaktorerna skulle avvecklas till 2010. Avvecklingen genomfördes aldrig fullt ut. I stället tillät riksdagen 2010 att gamla reaktorer ersätts med nya. Sedan 2023 har politiken svängt mot utbyggnad, med målet om fossilfri el och statligt ägande i Videberg Kraft.

Motståndarna lyfter fram avfallet, olycksrisken, kostnaderna och de långa byggtiderna. Förespråkarna pekar på de låga utsläppen, den stabila elen och att kärnkraften har färre dödsfall per TWh än de flesta kraftslag. Båda sidor använder ofta samma siffror men väger dem olika. Debatten går sällan att avgöra med fakta enbart.

Kärnkraft jämfört med andra kraftslag

Tabellen jämför kärnkraften med vindkraft, solkraft och naturgas på de punkter som brukar avgöra valet av kraftslag. Utsläppssiffrorna är UNECE:s livscykelvärden från 2022.

Framtidens kärnkraft med SMR och fjärde generationen

Utvecklingen inom kärnkraft går i två spår: små modulära reaktorer (SMR) och fjärde generationens reaktorer. Båda spåren ska minska de nackdelar som beskrivs ovan, men ingen av teknikerna har ännu byggts i någon större skala.

SMR är mindre reaktorer som till stor del ska tillverkas i fabrik och monteras på plats. Tanken är kortare byggtider, lägre risk per projekt och möjlighet att bygga i serie. Rolls-Royce SMR, som Videberg Kraft valt, är en tryckvattenreaktor på 470 MW och därmed större än den gräns på 300 MW som ofta används för att definiera en SMR.

Fjärde generationens reaktorer är en grupp konstruktioner som kan använda återvunnet kärnbränsle, arbeta vid högre temperaturer och lämna mindre långlivat avfall efter sig. Flera av dem har passiva säkerhetssystem som kyler reaktorn utan pumpar eller ström. De flesta befinner sig fortfarande på forsknings- eller demonstrationsstadiet.

Vanliga frågor om kärnkraftens nackdelar

Vad är den största nackdelen med kärnkraft?

Det radioaktiva avfallet räknas oftast som den största nackdelen med kärnkraft, eftersom använt kärnbränsle måste isoleras i omkring 100 000 år. För ny kärnkraft väger kostnaderna minst lika tungt. Hinkley Point C i Storbritannien beräknas kosta 35 miljarder pund i 2015 års penningvärde.

Vem betalar för kärnavfallet?

Kärnkraftsägarna betalar en avgift för varje producerad kilowattimme till Kärnavfallsfonden, som i dag har drygt 80 miljarder kronor. Avgiften ligger i genomsnitt på omkring 8 öre per kWh och har fördubblats på 20 år. I slutändan bärs kostnaden av elkunderna.

Kan kärnavfall återvinnas?

Använt kärnbränsle kan delvis återvinnas genom upparbetning, som görs i bland annat Frankrike, men Sverige upparbetar inte sitt bränsle. Upparbetningen skiljer ut plutonium som kan användas i vapen. En del högaktivt avfall blir ändå kvar och måste slutförvaras.

Släpper kärnkraftverk ut radioaktivitet vid normal drift?

Ja, kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen även vid normal drift. Strålsäkerhetsmyndighetens gräns för utsläpp av radioaktiva ämnen är 0,1 millisievert per år för den som bor närmast. De beräknade doserna brukar ligga på några tusendelar av gränsen.

Hur långt bort märks en kärnkraftsolycka?

Nedfallet från Tjernobyl 1986 nådde Sverige, mer än 1 000 kilometer från olycksplatsen. Runt de svenska kärnkraftverken finns sedan 1 juli 2022 en inre beredskapszon på omkring 5 kilometer, en yttre beredskapszon på omkring 25 kilometer och en planeringszon på omkring 100 kilometer.

Kan uranet ta slut?

Uran är en ändlig resurs, så kärnkraft räknas som fossilfri men inte förnybar. De kända tillgångar som går att utvinna uppgick 2023 till 7,93 miljoner ton. Det räcker i mer än 100 år med dagens förbrukning, men nya gruvor tar lång tid att öppna.

Varför har Tyskland stängt sin kärnkraft?

Tyskland beslutade att avveckla kärnkraften 2011 efter olyckan i Fukushima. De tre sista reaktorerna, Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2, stängdes den 15 april 2023.

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.