Kinas kärnkraftsprogram är världens snabbaste utbyggnad och satsning på återvinning av kärnavfall

Kina bygger kärnkraft snabbare än något annat land i världen. Med 58 reaktorer i drift och 33 under byggnad i början av 2026 har landet på tio år mer än fördubblat sin kärnkraftsflotta. Parallellt med utbyggnaden satsar Kina enormt på att sluta bränslecykeln – att återvinna plutonium och uran från använt kärnbränsle och använda det som nytt bränsle i snabba bridreaktorer. Det är en strategi som kan förändra kärnkraftens ekonomi och avfallsproblem – men som samtidigt väcker allvarliga frågor om kärnvapenspridning.

Kinas kärnkraft i siffror

Från import till egen teknik

Bara tio år sedan – 2015 – drev Kina 34 reaktorer med en sammanlagd effekt på 27 GW och var beroende av utländsk reaktorteknik. Idag har landet utvecklat sin egen reaktordesign, Hualong One (HPR1000), som nu byggs i serie. Zhangzhou-2 i Fujian, den senaste enheten, uppnådde kommersiell drift den 1 januari 2026 – bara fem år efter byggstart. Under 2025 godkände Kinas statsråd tio nya reaktorer för fjärde året i rad.

Den snabba utbyggnaden drivs av flera faktorer: behovet att ersätta kolkraft (som fortfarande står för över 60 procent av Kinas el), nationella klimatmål, samt ambitionen att bli självförsörjande på energiteknik. Kina investerar parallellt i alla delar av bränslecykeln – från urananrikning till upparbetning och slutförvaring.

CFR-600 – Kinas snabba bridreaktor

Hjärtat i Kinas strategi för den slutna bränslecykeln är CFR-600 (China Fast Reactor-600) – en natriumkyld snabb bridreaktor med 600 MW elektrisk effekt, placerad i Xiapu, Fujian-provinsen.

• CFR-600 enhet 1 – byggstart december 2017, lågeffektsprovning inleddes 2023. Första bränslet levererades av ryska TVEL i form av höganrikat uran (HEU, 17–26 % U-235) som startbränsle.
• CFR-600 enhet 2 – byggstart december 2020, planerad driftstart 2026. Kan komma att drivas på MOX-bränsle (plutonium-uran blandning) tillverkat av upparbetat material.

CFR-600 bygger på erfarenheter från den kinesiska experimentreaktorn CEFR (20 MW, i drift sedan 2011), som i sin tur utvecklades med rysk teknikassistans. Nästa steg i den kinesiska planen är CFR-1000 – en kommersiell snabb reaktor som planeras för drift från 2030. CNNC förväntar sig att snabba reaktorer ska bli den dominerande reaktortypen i Kina vid mitten av seklet.

Upparbetning: Kina bygger egna anläggningar

För att sluta bränslecykeln behöver använt kärnbränsle upparbetas – plutonium och uran separeras kemiskt och omvandlas till nytt MOX-bränsle. Kina bygger denna kapacitet i snabb takt:

• Gansu Nuclear Technology Industrial Park – Kinas första inhemska upparbetningsanläggning med en kapacitet på 200 ton tungmetall per år. Nära färdigställd, planerad driftstart runt 2025.
• Andra upparbetningsanläggningen – samma kapacitet (200 ton/år), byggstart runt 2021, planerad drift före 2030.
• Tredje demonstrationsanläggningen – byggstart rapporterades i december 2024.
• MOX-bränsletillverkning – en anläggning med kapacitet på 20 ton MOX-bränsle per år planeras vid samma site i Gansu.
• Förhandlingar med franska Orano pågår om en större kommersiell upparbetningsanläggning med kapacitet på 800 ton/år – men inget bindande avtal har tecknats.

De två 200-tonsanläggningarna kan tillsammans, vid 50 procents kapacitetsutnyttjande, separera tillräckligt med plutonium (~15 ton/år) för att försörja båda CFR-600-reaktorerna med MOX-bränsle.

Thorium-smältsaltreaktor – ytterligare en front

Parallellt med den plutoniumbaserade vägen utvecklar Kina en thorium-smältsaltreaktor (TMSR-LF1), en 2 MW prototyp byggd av Shanghai Institute of Applied Physics. Under 2025 rapporterade Kina att reaktorn hade uppnått den första bekräftade bridningen i en thoriumreaktor – en milstolpe som innebär att torium-232 omvandlats till klyvbart uran-233 inne i reaktorn. Thorium är tre till fyra gånger vanligare i jordskorpan än uran, och Kinas thoriumreserver är bland världens största.

Proliferationsfrågan: den mörka sidan

Kinas snabba bridreaktorer och upparbetningskapacitet väcker allvarliga frågor om kärnvapenspridning. I en bridreaktor produceras superkvalitets-plutonium (nästan rent plutonium-239) i blanketten runt reaktorkärnan – material som är idealiskt för kärnvapen.

Det är viktigt att notera att snabba bridreaktorer inte automatiskt innebär kärnvapenproduktion – Ryssland och Frankrike har drivit liknande reaktorer i decennier utan att omdirigera material till vapensidan. Men avsaknaden av transparens och IAEA-deklarationer gör Kinas program särskilt kontroversiellt.

Jämförelse: Kina, Ryssland, Frankrike och Sverige

Vad innebär det för resten av världen?

Kinas kärnkraftsprogram påverkar den globala kärnkraftsindustrin på flera sätt:

• Teknikexport: Kina marknadsför Hualong One till andra länder, bland annat Pakistan (där två enheter redan är i drift) och Argentina. Om Kina också exporterar upparbetningskompetens ökar proliferationsrisken.
• Uranmarknad: Med 58 reaktorer och 33 under byggnad är Kina en av världens största köpare av uran – något som påverkar priser och tillgång globalt.
• Teknikspår för Gen IV: Om CFR-600 och den slutna bränslecykeln lyckas kommersiellt kan det påverka andra länders avfallsstrategier – inklusive Sverige, där frågan om det använda bränslet i Clab är en resurs snarare än avfall kan aktualiseras.

Vanliga frågor om Kinas kärnkraftsprogram

Källor

• POWER Magazine – China’s Advanced Nuclear Efforts (mars 2026)
• ISIS – China’s Plutonium Production for Nuclear Weapons
• IPFM – China’s Reprocessing Plants
• World Nuclear News
• IAEA