Svensk kärnkraftshistoria sträcker sig över sju decennier, från forskningsreaktorn R1 under KTH i Stockholm 1954 till dagens planer på små modulära reaktorer (SMR). Sverige tog tolv kraftreaktorer i drift mellan 1972 och 1985 och stängde sex av dem mellan 1999 och 2020.
Sedan 2010 är ny kärnkraft tillåten igen. I dag är sex reaktorer i drift vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Tidslinjen nedan visar de viktigaste händelserna år för år.
Interaktiv tidslinje 1954 till 2026
Klicka på en händelse för att läsa mer. Filtrera efter kategori eller hoppa direkt till ett decennium.
Svensk kärnkraftshistoria
Från forskningsreaktor R1 till framtidens SMR-reaktorer — 70 år av svensk kärnkraft
Reaktor 1 (R1) startas under KTH
Sveriges första kärnreaktor startas i juli 1954, insprängt i berget 27 meter under KTH i Stockholm. R1 användes för forskning och utbildning av ingenjörer.
Atomenergiutredningen
Regeringen formulerar riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet. Optimismen var enorm — planen innebar självförsörjning med inhemskt uran och egenproducerat tungt vatten.
R2-reaktorn i Studsvik
Forskningsreaktorn R2 tas i bruk vid Studsvik. Används för forskning och framställning av medicinska och tekniska isotoper fram till 2005.
TeknikÅgestaverket — Sveriges första kärnkraftverk
Ågestaverket i Farsta tas i drift som Sveriges första kärnkraftverk. Det unika kraftvärmeverket levererade både el (10 MW) och fjärrvärme (55 MW) till Farsta.
Sverige ratificerar icke-spridningsavtalet
Sverige ratificerar NPT (Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons). Detta stänger definitivt dörren för svenska kärnvapen och ändrar inriktningen på kärnprogrammet.
Oskarshamn 1 — kommersiell kärnkraft börjar
Oskarshamn 1 tas i drift som Sveriges första riktigt kommersiella kärnreaktor. Reaktorn konstruerades av ASEA som en förbättrad kokvattenreaktor.
Ringhals och Barsebäck startar
De första reaktorerna vid både Ringhals och Barsebäck tas i kommersiell drift. Utbyggnaden av svensk kärnkraft accelererar kraftigt.
Three Mile Island-olyckan (USA)
En partiell härdsmälta inträffar vid Three Mile Island i Pennsylvania, USA. Olyckan får enormt genomslag i svensk debatt och påskyndar folkomröstningen.
Folkomröstningen om kärnkraft
Sverige håller folkomröstning den 23 mars. Resultatet tolkas som att kärnkraften ska avvecklas senast 2010. Riksdagen beslutar i enlighet med detta.
Forsmark 3 och Oskarshamn 3 — utbyggnaden avslutas
De sista reaktorerna i Sveriges utbyggnadsprogram tas i drift. Sverige har nu 12 reaktorer i kommersiell drift. CLAB öppnar för mellanlagring av använt bränsle.
Tjernobylolyckan
Kärnkraftsolyckan vid Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjet) den 26 april 1986 får enorma konsekvenser. Radioaktivt nedfall drabbar delar av Sverige, framför allt Gävleborgs och Västernorrlands län.
SFR öppnar vid Forsmark
Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) tas i drift, 50 meter under Östersjöns botten vid Forsmark.
Silhändelsen i Barsebäck
En incident vid Barsebäck 2 leder till det så kallade 5-reaktorstoppet hösten 1992. Mineralullsisolering riskerade att täppa till nödkylningssystemet.
Barsebäck 1 stängs
Barsebäck 1 stängs den 30 november 1999 efter politiskt beslut. Närheten till Köpenhamn och Danmarks påtryckningar var avgörande.
Barsebäck 2 stängs
Den sista reaktorn vid Barsebäck stängs. Sveriges kärnkraftspark minskar till 10 reaktorer på tre anläggningar.
Riksdagen öppnar för ny kärnkraft
Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot ny kärnkraft. Befintliga reaktorer får ersättas med nya på befintliga platser. Avvecklingsmålet till 2010 överges definitivt.
Fukushima-olyckan
Kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan, efter en tsunami den 11 mars 2011. Händelsen påverkar den globala och svenska kärnkraftsdebatten kraftigt.
Oskarshamn 1 stängs
Oskarshamn 1, Sveriges äldsta kommersiella reaktor, stängs efter 43 år i drift. Beslutet motiveras av höga moderniseringskostnader och låga elpriser.
StängningarOskarshamn 2 stängs
Oskarshamn 2 stängs utan att återstartas efter ett pågående stort moderniseringsarbete. Effektskatten och låga elpriser gör fortsatt drift olönsam.
StängningarEffektskatten avskaffas
Den omdiskuterade effektskatten på kärnkraft avskaffas helt efter att ha sänkts kraftigt 2017. Skatten hade bidragit till de förtida stängningarna.
Ringhals 2 stängs
Tryckvattenreaktorn Ringhals 2 stängs efter 44 år i drift. Vattenfall fattar beslutet om förtida stängning redan 2015.
StängningarRinghals 1 stängs — Sverige nere i sex reaktorer
Med stängningen av Ringhals 1 den 31 december 2020 har Sverige halverat sin kärnkraftspark. Sex av tolv reaktorer är nu avställda.
Regeringen godkänner djupförvaret
Regeringen fattar beslut om att godkänna SKB:s ansökan om slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark. Bygget kan påbörjas.
Nytt energipolitiskt mål och kärnkraftssamordnare
Riksdagen beslutar om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (ersätter "100% förnybart"). En nationell kärnkraftssamordnare utses.
Ny lag om statligt stöd för kärnkraft
Riksdagen beslutar om statligt stöd till företag som vill investera i nya kärnkraftsreaktorer. Stödet omfattar investeringar upp till ca 5 000 MW.
Ansökan om ny kärnkraft
Regeringen tar emot den första ansökan om etablering av ny kärnkraft i Sverige. SMR-teknologi (Små Modulära Reaktorer) och konventionella reaktorer utreds parallellt.
Pionjärtiden på 1950- och 1960-talen
Sveriges atomprogram började med stora planer på självförsörjning. Den så kallade svenska linjen gick ut på att driva reaktorerna med inhemskt uran och tungt vatten, utan att vara beroende av import från andra länder. Verkligheten blev mer blygsam. Reaktor 1 (R1) startade den 13 juli 1954 i ett bergrum cirka 30 meter under KTH i Stockholm och användes främst för forskning och utbildning.
Först 1964 togs Ågestaverket utanför Stockholm i kommersiell drift som Sveriges första kärnkraftverk. Ågestaverket gav framför allt fjärrvärme men också el och var i drift fram till 1974.
Atomprogrammet var på 1950- och 1960-talen kopplat till försvaret. Ett eventuellt svenskt kärnvapenprogram skulle bygga på det civila reaktorprogrammet, så forskarna studerade hur plutonium kunde framställas i reaktorerna. Genom icke-spridningsavtalet (NPT), som trädde i kraft för Sverige 1970, avstod Sverige från kärnvapen. Därefter inriktades atomprogrammet helt på civil energiproduktion.
Den stora utbyggnaden på 1970- och 1980-talen
Mellan 1972 och 1985 byggde Sverige ut kärnkraften i snabb takt. Oskarshamn 1, Sveriges första lättvattenreaktor, invigdes 1972. År 1985 hade Sverige tolv reaktorer i kommersiell drift. Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som togs i drift 1985, blev de sista reaktorerna i utbyggnadsprogrammet.
Parallellt med utbyggnaden blev den politiska debatten hårdare. Den partiella härdsmältan vid Three Mile Island i USA den 28 mars 1979 gav kärnkraftsmotståndarna nya argument. Folkomröstningen om kärnkraften hölls den 23 mars 1980. Resultatet tolkades som att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010, men avvecklingen genomfördes aldrig fullt ut.
Tjernobylolyckan 1986 drabbade Sverige direkt. Mätutrustningen vid Forsmark larmade om förhöjda strålningsnivåer i april 1986. Personalen trodde först att utsläppet kom från någon av de egna reaktorerna och evakuerade anläggningen. Strålningen visade sig komma från reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen.
Stängningar och en politisk kursändring 1990 till 2020
Barsebäck 1 togs ur drift den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut och blev därmed den första av de tolv reaktorerna som stängdes. Regeringen bedömde att Barsebäcksverkets läge vid Öresund, mitt emot Köpenhamn, var olämpligt. Barsebäck 2 stängdes den 31 maj 2005.
Sedan kom fler stängningar. Oskarshamn 2 stängdes 2015 och Oskarshamn 1 i juni 2017. Ringhals 2 stängdes den 30 december 2019 och Ringhals 1 i december 2020. Ägarna stängde de fyra reaktorerna i förtid på grund av dålig lönsamhet i elproduktionen och dyra ombyggnader för att klara nya säkerhetskrav.
Under samma period svängde politiken gradvis. Den 17 juni 2010 röstade riksdagen för att upphäva förbudet mot nya reaktorer. Riksdagsbeslutet gjorde det möjligt att ersätta gamla reaktorer med nya på de befintliga platserna. Efter den energipolitiska överenskommelsen i juni 2016 sänktes effektskatten på kärnkraft den 1 juli 2017. Effektskatten avskaffades helt den 1 januari 2018. De sex reaktorer som är kvar har moderniserats och fått bättre säkerhet, bland annat genom kravet på oberoende härdkylning för alla reaktorer i drift efter 2020.
Kärnkraftens renässans från 2022
Den 27 januari 2022 godkände regeringen djupförvaret vid Forsmark efter mer än 40 års forskning. Bygget av djupförvaret startade den 15 januari 2025.
Den 20 juni 2023 ändrade riksdagen målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det nya målet gör plats för kärnkraften, som är fossilfri men inte förnybar.
Carl Berglöf blev nationell kärnkraftssamordnare den 1 februari 2024. Den 21 maj 2025 beslutade riksdagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft upp till cirka 5 000 MW. Regeringen har bedömt att ny kärnkraft motsvarande minst 2 500 MW bör finnas på plats senast 2035 och att utbyggnaden till 2045 kan behöva motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer.
Den 23 mars 2026 lämnade Refirm Målma AB, som ägs av Kärnfull Next och lokala markägare, in den första ansökan på 50 år om att etablera ny kärnkraft. Ansökan gäller fyra till sex små modulära reaktorer i Valdemarsviks kommun.
Vanliga frågor om svensk kärnkraftshistoria
När startade kärnkraften i Sverige?
Sveriges första kärnreaktor, R1, startade den 13 juli 1954 i ett bergrum under KTH i Stockholm. Sveriges första kärnkraftverk, Ågestaverket utanför Stockholm, var i drift mellan 1964 och 1974. Den stora utbyggnaden skedde mellan 1972 och 1985, från Oskarshamn 1 till Forsmark 3 och Oskarshamn 3.
Vad bestämdes i folkomröstningen om kärnkraft 1980?
Folkomröstningen hölls den 23 mars 1980 med tre alternativ, så kallade linjer. Resultatet tolkades som att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010, men avvecklingsmålet övergavs successivt. Den 17 juni 2010 öppnade riksdagen för ny kärnkraft.
Varför byggs ny kärnkraft i Sverige?
Regeringen ser ny kärnkraft som en förutsättning för att nå målet om 100 procent fossilfri elproduktion år 2040 och nettonollutsläpp senast 2045. Elbehovet väntas också öka när industrin och transporterna elektrifieras. Regeringen räknar med att Sverige behöver planera för ett elbehov på minst 300 TWh år 2045.
Hur många reaktorer har stängts i Sverige?
Sex av de tolv reaktorerna från den stora utbyggnaden har stängts: Barsebäck 1 (1999), Barsebäck 2 (2005), Oskarshamn 2 (2015), Oskarshamn 1 (2017), Ringhals 2 (2019) och Ringhals 1 (2020). Ågestaverket stängdes redan 1974.