Svensk kärnkraftshistoria – Interaktiv tidslinje 1954–2026 Svensk kärnkraftshistoria sträcker sig över sju decennier — från den första forskningsreaktorn under KTH 1954 till dagens planer på ny kärnkraft med SMR-teknik. Under denna tid har kärnkraften gått från nationell stolthet genom politisk kontrovers till en ny renässans som fossilfri energikälla. Vår interaktiva tidslinje tar dig genom alla avgörande ögonblick. Interaktiv tidslinje: 1954–2026 Klicka på en händelse för att läsa mer. Filtrera på kategori eller hoppa direkt till ett decennium. Svensk kärnkraftshistoria Från forskningsreaktor R1 till framtidens SMR-reaktorer — 70 år av svensk kärnkraft Alla Teknik Politik Olyckor Stängningar Framtid 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal 10-tal 20-tal 1954 Reaktor 1 (R1) startas under KTH Sveriges första kärnreaktor startas i juli 1954, insprängt i berget 27 meter under KTH i Stockholm. R1 användes för forskning och utbildning av ingenjörer. R1 var en tungvattenmodererad reaktor som använde naturligt uran. Den markerade startskottet för svensk kärnteknisk kompetens och var en direkt del av det svenska atomprogrammet. Teknik 1956 Atomenergiutredningen Regeringen formulerar riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet. Optimismen var enorm — planen innebar självförsörjning med inhemskt uran och egenproducerat tungt vatten. Man tänkte sig 5-6 reaktorer före 1965. Programmet krympte snabbt — det tog till 1964 innan ens Ågesta var i drift. Politik 1960 R2-reaktorn i Studsvik Forskningsreaktorn R2 tas i bruk vid Studsvik. Används för forskning och framställning av medicinska och tekniska isotoper fram till 2005. Teknik 1964 Ågestaverket — Sveriges första kärnkraftverk Ågestaverket i Farsta tas i drift som Sveriges första kärnkraftverk. Det unika kraftvärmeverket levererade både el (10 MW) och fjärrvärme (55 MW) till Farsta. Ågesta använde tungvattenreaktor med naturligt uran. Konstruktionen komplicerades av kravet att kunna producera plutonium, kopplat till det svenska kärnvapenprogrammet. Teknik 1968 Sverige ratificerar icke-spridningsavtalet Sverige ratificerar NPT (Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons). Detta stänger definitivt dörren för svenska kärnvapen och ändrar inriktningen på kärnprogrammet. Beslutet fick stora konsekvenser för det Marviken-baserade reaktorprojektet som aldrig fullföljdes. Politik 1972 Oskarshamn 1 — kommersiell kärnkraft börjar Oskarshamn 1 tas i drift som Sveriges första riktigt kommersiella kärnreaktor. Reaktorn konstruerades av ASEA som en förbättrad kokvattenreaktor. Initiativet kom från den kommersiella kraftindustrin, inte staten. Oskarshamns kraftgrupp bildades redan 1965 och beställde reaktorn. Teknik 1975 Ringhals och Barsebäck startar De första reaktorerna vid både Ringhals och Barsebäck tas i kommersiell drift. Utbyggnaden av svensk kärnkraft accelererar kraftigt. Ringhals blev unikt med både kokvatten- och tryckvattenreaktorer. Tryckvattenreaktorerna levererades av amerikanska Westinghouse. Teknik 1979 Three Mile Island-olyckan (USA) En partiell härdsmälta inträffar vid Three Mile Island i Pennsylvania, USA. Olyckan får enormt genomslag i svensk debatt och påskyndar folkomröstningen. Olyckan frisatte relativt lite radioaktivitet men fick enorm politisk betydelse världen över, inte minst i Sverige. Olyckor 1980 Folkomröstningen om kärnkraft Sverige håller folkomröstning den 23 mars. Resultatet tolkas som att kärnkraften ska avvecklas senast 2010. Riksdagen beslutar i enlighet med detta. Tre linjer ställdes mot varandra. Linje 2 (S/Fp) fick flest röster och stod för avveckling "i den takt som är möjlig". Forsmark 1 tas i drift samma år — trots avvecklingsbeslutet. Politik 1985 Forsmark 3 och Oskarshamn 3 — utbyggnaden avslutas De sista reaktorerna i Sveriges utbyggnadsprogram tas i drift. Sverige har nu 12 reaktorer i kommersiell drift. CLAB öppnar för mellanlagring av använt bränsle. Oskarshamn 3 blev med sina 1 450 MW Sveriges kraftfullaste enskilda reaktor — en position den behåller än idag. Teknik 1986 Tjernobylolyckan Kärnkraftsolyckan vid Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjet) den 26 april 1986 får enorma konsekvenser. Radioaktivt nedfall drabbar delar av Sverige, framför allt Gävleborgs och Västernorrlands län. Det var faktiskt Forsmark som först upptäckte den förhöjda strålningen — innan Sovjet erkände olyckan. Rennäringen i norra Sverige drabbades hårt. Olyckor 1988 SFR öppnar vid Forsmark Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) tas i drift, 50 meter under Östersjöns botten vid Forsmark. SFR tar emot låg- och medelaktivt driftavfall från kärnkraftverken samt avfall från sjukvård, industri och forskning. Teknik 1992 Silhändelsen i Barsebäck En incident vid Barsebäck 2 leder till det så kallade 5-reaktorstoppet hösten 1992. Mineralullsisolering riskerade att täppa till nödkylningssystemet. Händelsen ledde till omfattande säkerhetsåtgärder vid samtliga svenska kärnkraftverk och påverkade produktionen märkbart under hela hösten. Olyckor 1999 Barsebäck 1 stängs Barsebäck 1 stängs den 30 november 1999 efter politiskt beslut. Närheten till Köpenhamn och Danmarks påtryckningar var avgörande. Stängningen var den första i det svenska avvecklingsprogrammet. Reaktorn hade varit i drift sedan 1975. Stängningar 2005 Barsebäck 2 stängs Den sista reaktorn vid Barsebäck stängs. Sveriges kärnkraftspark minskar till 10 reaktorer på tre anläggningar. Ironiskt nog hade de danska protesterna redan tystnat sedan länge när stängningen väl genomfördes. Stängningar 2010 Riksdagen öppnar för ny kärnkraft Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot ny kärnkraft. Befintliga reaktorer får ersättas med nya på befintliga platser. Avvecklingsmålet till 2010 överges definitivt. Beslutet fattades med knapp majoritet och innebar en historisk kursändring i svensk energipolitik efter 30 år av avvecklingsretorik. Politik 2011 Fukushima-olyckan Kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan, efter en tsunami den 11 mars 2011. Händelsen påverkar den globala och svenska kärnkraftsdebatten kraftigt. Flera länder, främst Tyskland, beslutar om kärnkraftsavveckling. I Sverige leder det till skärpta säkerhetskrav men inte till nya stängningsbeslut. Olyckor 2015 Oskarshamn 1 stängs Oskarshamn 1, Sveriges äldsta kommersiella reaktor, stängs efter 43 år i drift. Beslutet motiveras av höga moderniseringskostnader och låga elpriser. Stängningar 2017 Oskarshamn 2 stängs Oskarshamn 2 stängs utan att återstartas efter ett pågående stort moderniseringsarbete. Effektskatten och låga elpriser gör fortsatt drift olönsam. Stängningar 2018 Effektskatten avskaffas Den omdiskuterade effektskatten på kärnkraft avskaffas helt efter att ha sänkts kraftigt 2017. Skatten hade bidragit till de förtida stängningarna. Beslutet fattades redan 2016 efter Vattenfalls hot om att lägga ned samtliga reaktorer om skatten inte sänktes. Politik 2019 Ringhals 2 stängs Tryckvattenreaktorn Ringhals 2 stängs efter 44 år i drift. Vattenfall fattar beslutet om förtida stängning redan 2015. Stängningar 2020 Ringhals 1 stängs — Sverige nere i sex reaktorer Med stängningen av Ringhals 1 den 31 december 2020 har Sverige halverat sin kärnkraftspark. Sex av tolv reaktorer är nu avställda. De sex kvarvarande reaktorerna: Forsmark 1-3, Oskarshamn 3, Ringhals 3-4 med en sammanlagd effekt på ca 7 200 MW. Stängningar 2022 Regeringen godkänner djupförvaret Regeringen fattar beslut om att godkänna SKB:s ansökan om slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark. Bygget kan påbörjas. KBS-3-metoden innebär kopparkapsel omgiven av bentonitlera, 500 meter ner i urberget. Förvaret ska fungera i minst 100 000 år. Framtid 2023 Nytt energipolitiskt mål och kärnkraftssamordnare Riksdagen beslutar om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (ersätter "100% förnybart"). En nationell kärnkraftssamordnare utses. Carl Berglöf, tidigare kärnkraftsrådgivare hos Energiföretagen, blir Sveriges första kärnkraftssamordnare med uppdraget att underlätta ny kärnkraft. Framtid 2025 Ny lag om statligt stöd för kärnkraft Riksdagen beslutar om statligt stöd till företag som vill investera i nya kärnkraftsreaktorer. Stödet omfattar investeringar upp till ca 5 000 MW. Regeringens färdplan siktar på minst 2 500 MW ny kärnkraft till 2035 och potentiellt tio nya storskaliga reaktorer till 2045. Framtid 2026 Ansökan om ny kärnkraft Regeringen tar emot den första ansökan om etablering av ny kärnkraft i Sverige. SMR-teknologi (Små Modulära Reaktorer) och konventionella reaktorer utreds parallellt. Sverige och Finland leder utvecklingen av slutförvaring i världen. Den politiska enigheten om kärnkraftens roll har vuxit markant. Framtid Pionjärtiden: 1950- och 1960-talen Sveriges kärntekniska äventyr började med ambitiösa visioner om energisjälvförsörjning. Atomenergiutredningen 1956 förutspådde fem till sex reaktorer i drift redan innan 1965, drivna av inhemskt uran och svenskproducerat tungt vatten. Verkligheten blev mer blygsam. Reaktor 1 (R1), startad 1954 under KTH-berget i Stockholm, var en ren forskningsreaktor, och det dröjde till 1964 innan Ågestaverket i Farsta kunde leverera kommersiell el och fjärrvärme. Under denna tid var det svenska atomprogrammet tydligt kopplat till försvarsintresset — möjligheten att producera plutonium för kärnvapen spelade en roll i reaktorkonstruktionerna. Sveriges ratificering av icke-spridningsavtalet (NPT) 1968 satte definitivt punkt för vapenambitionerna och frigjorde programmet att fokusera helt på civil energiproduktion. Den stora utbyggnaden: 1970- och 1980-talen Mellan 1972 och 1985 byggde Sverige ut sin kärnkraft i en takt som i efterhand framstår som remarkabel. Oskarshamn 1 — den första riktigt kommersiella reaktorn — togs i drift 1972, och redan 1985 hade Sverige tolv reaktorer i full kommersiell drift. Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som togs i drift 1985, blev de sista reaktorerna i utbyggnadsprogrammet. Parallellt med utbyggnaden intensifierades den politiska debatten. Three Mile Island-olyckan i USA 1979 gav bränsle åt kärnkraftsmotståndarna, och 1980 genomfördes den historiska folkomröstningen. Resultatet tolkades som att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010 — ett beslut som dock aldrig genomfördes fullt ut. Tjernobylolyckan 1986 drabbade Sverige direkt: det var faktiskt mätningsutrustning vid Forsmark som först i världen registrerade de förhöjda strålningsnivåerna, innan Sovjetunionen ens hade erkänt olyckan. Stängningar och kursändring: 1990–2020 Den första praktiska stängningen kom 1999 när Barsebäck 1 togs ur drift efter politiskt beslut, drivet av närheten till Köpenhamn och dansk diplomatisk påtryckning. Barsebäck 2 följde 2005. Sedan accelererade stängningarna: Oskarshamn 1 och 2 stängdes 2017 respektive 2015, och Ringhals 1 och 2 stängdes 2020 respektive 2019. Den politiskt beslutade effektskatten på kärnkraft, i kombination med låga elpriser, var den viktigaste drivkraften bakom de förtida stängningarna. Men mitt i denna avvecklingsperiod skedde en gradvis politisk omsvängning. Redan 2010 röstade riksdagen för att upphäva förbudet mot ny kärnkraft. Effektskatten sänktes kraftigt 2017 och avskaffades helt 2018 — efter att Vattenfall hotat med att lägga ned samtliga reaktorer. De kvarvarande sex reaktorerna genomgick omfattande moderniseringar och säkerhetshöjande åtgärder för att förlänga drifttiden till 2040-talet. Kärnkraftens renässans: 2022 och framåt De senaste åren har markerat en historisk vändpunkt. Regeringens godkännande av djupförvaret vid Forsmark i januari 2022 löste en av de mest långdragna frågorna i svensk energipolitik. Samma år ändrades det energipolitiska målet från ”100% förnybart” till ”100% fossilfritt” — en formulering som uttryckligen inkluderar kärnkraft. Carl Berglöf utsågs till Sveriges första nationella kärnkraftssamordnare 2024, och riksdagen beslutade 2025 om ett nytt statligt stöd för investeringar i kärnkraft upp till 5 000 MW. Regeringens färdplan siktar på minst 2 500 MW ny kärnkraft senast 2035, och långsiktigt har behovet av upp till tio nya storskaliga reaktorer till 2045 nämnts. I mars 2026 lämnades den första ansökan om ny kärnkraftsetablering in. Tidslinjens viktigaste vändpunkter: Folkomröstningen 1980, Tjernobylolyckan 1986, Barsebäcks stängning 1999, riksdagens ja till ny kärnkraft 2010, effektskattens avskaffande 2018, och regeringens godkännande av djupförvaret 2022 är de sex händelser som mest format den svenska kärnkraftspolitiken. Vanliga frågor om svensk kärnkraftshistoria När startade kärnkraften i Sverige? Sveriges första kärnreaktor (R1) startades i juli 1954 under KTH i Stockholm. Den första kommersiella reaktorn, Oskarshamn 1, togs i drift 1972. Den stora utbyggnaden skedde mellan 1972 och 1985. Vad bestämdes i folkomröstningen om kärnkraft 1980? Folkomröstningen hölls den 23 mars 1980 med tre linjer. Resultatet tolkades som att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010, men avvecklingsmålet övergavs successivt. 2010 öppnade riksdagen för ny kärnkraft. Varför byggs ny kärnkraft i Sverige? Regeringen ser kärnkraft som avgörande för att nå klimatmålet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 och för att möta den kraftigt ökande efterfrågan på el från elektrifiering av industri och transporter. Hur många reaktorer har stängts i Sverige? Sex kommersiella reaktorer har stängts: Barsebäck 1 (1999), Barsebäck 2 (2005), Oskarshamn 2 (2015), Oskarshamn 1 (2017), Ringhals 2 (2019) och Ringhals 1 (2020).