Folkomröstningen om kärnkraften 1980

Sverige höll folkomröstningen om kärnkraft den 23 mars 1980. Väljarna kunde välja mellan tre linjer som alla innebar att kärnkraften skulle avvecklas, men i olika takt och på olika villkor. Linje 2 fick flest röster. Omröstningen var rådgivande, men riksdagen slog samma år fast att den sista reaktorn skulle stängas senast år 2010. Så blev det inte. I dag är sex reaktorer fortfarande i drift.

Vägen fram till folkomröstningen

Under 1970-talet byggdes den svenska kärnkraften ut i snabb takt. När folkomröstningen hölls var sex reaktorer i drift och ytterligare sex färdiga eller under byggnad. Frågan om hur många av reaktorerna som skulle få användas delade riksdagspartierna.

Reaktorhaveriet vid Three Mile Island nära Harrisburg i USA den 28 mars 1979 blev vändpunkten i frågan om en folkomröstning. I december samma år lade regeringen fram en proposition om en rådgivande folkomröstning med tre förslag. Varje förslag hade en egen kampanjkommitté med statligt stöd. Statsbidraget var 18 miljoner kronor till Folkkampanjen Nej till kärnkraft, 10 miljoner kronor till kampanjkommittén för linje 2 och 8 miljoner kronor till Energi för Sverige.

De tre linjerna i folkomröstningen om kärnkraft

Linje 1 stöddes främst av Moderaterna. Kampanjen drevs av Energi för Sverige. Förslaget innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet av el för sysselsättning och välfärd. I väntan på förnybara energikällor fick högst de tolv reaktorer som var i drift, färdiga eller under byggnad användas.

Bakom linje 2 stod främst Socialdemokraterna och Folkpartiet. Förslaget hade samma grundtext som linje 1 men krävde också samhälleligt ägande: kärnkraftverk och andra viktiga anläggningar för elproduktion skulle ägas av staten och kommunerna. Linje 2 ville dessutom satsa på energihushållning och förhindra direktverkande elvärme i nya permanentbostäder.

Linje 3 hade sitt främsta stöd i Centerpartiet och Vänsterpartiet kommunisterna. Folkkampanjen Nej till kärnkraft drev kampanjen. Förslaget sade nej till fortsatt utbyggnad och krävde att de sex reaktorer som var i drift skulle avvecklas inom högst tio år.

Alla tre linjerna innebar alltså en avveckling av kärnkraften. Skillnaden gällde hur snabbt avvecklingen skulle gå och hur många reaktorer som fick användas under tiden.

Resultatet och riksdagens beslut

Linje 3 kom tvåa med 38,7 procent, bara 0,4 procentenheter efter linje 2 som vann med 39,1 procent. Linje 1 fick 18,9 procent, medan 3,3 procent av de röstande röstade blankt. Valdeltagandet var 75,7 procent. Efter regeringens energiproposition våren 1980 beslutade riksdagen att ingen utbyggnad fick ske utöver de tolv reaktorerna. Kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Den sista reaktorn skulle stängas senast år 2010.

Riksdagsbeslutet innebar att alla tolv reaktorerna fick användas under sin tekniska livslängd, även de sex som ännu inte var i drift 1980.

Tjernobyl och stängningen av Barsebäck

Det radioaktiva molnet från katastrofen i Tjernobyl passerade över Sverige den 27 april 1986. Dagen efter, den 28 april 1986, upptäckte mätutrustningen vid Forsmarks kärnkraftverk de radioaktiva ämnena.

Riksdagen antog 1997 en lag om kärnkraftens avveckling. Med stöd av lagen stängdes Barsebäck 1 den 30 november 1999 och Barsebäck 2 den 31 maj 2005. De övriga tio reaktorerna fortsatte att producera el.

Kärnkraften efter folkomröstningen

Mer än fyra decennier efter folkomröstningen om kärnkraft gav de svenska reaktorerna 45 TWh år 2025, vilket var 27,9 procent av Sveriges elproduktion. Lagen om kärnkraftens avveckling upphävdes efter ett riksdagsbeslut 2010 och slutade gälla den 1 januari 2011.

I dag planerar energibolag nya reaktorer, bland annat små modulära reaktorer (SMR). Vattenfalls projektbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR som leverantör av tre modulära reaktorer vid Ringhals på Väröhalvön. I juni 2026 kom Vattenfall överens med svenska staten om att staten köper 60 procent av Videberg Kraft.

Kärnkraftsdebatten i dag

Klimatförändringarna har fört tillbaka kärnkraftsfrågan till politikens centrum. I juni 2023 ändrade riksdagen målet för elproduktionen från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion år 2040, vilket gör att kärnkraften räknas in i målet. Samtidigt fortsätter miljörörelsen att protestera mot nya reaktorer och varnar för det långlivade avfallet.

Sedan den 1 januari 2024 får nya reaktorer byggas även på andra platser än vid de befintliga kärnkraftverken. Den tidigare gränsen på högst tio reaktorer i drift samtidigt är också borttagen.

Arvet efter 1980 års beslut

Folkomröstningen om kärnkraft 1980 är en av sex nationella folkomröstningar som Sverige har hållit. Eftersom väljarna fick välja mellan tre förslag blev det riksdagens sak att tolka resultatet.

Både förespråkare och kritiker av kärnkraften använder fortfarande resultatet från 1980 som argument. De sex reaktorer som är i drift, Forsmark 1, 2 och 3, Ringhals 3 och 4 samt Oskarshamn 3, fanns alla med bland de tolv reaktorer som omröstningen gällde.

Källor

• Sveriges riksdag: Näringsutskottets betänkande om energipolitiken efter folkomröstningen
• Sveriges riksdag: Regeringens proposition om generationsskifte i kärnkraften
• Sveriges riksdag: Regeringens proposition om ny kärnkraft i Sverige
• Strålsäkerhetsmyndigheten: Kärnkraftsolyckor i världen
• Vattenfall: Statens köp av en majoritetsandel i Videberg Kraft