Är kärnkraft förnybart eller bara fossilfritt? Kärnkraften är fossilfri men inte förnybar. Reaktorerna släpper inte ut koldioxid när de producerar el, men de drivs med uran som måste brytas ur jorden och som inte återbildas naturligt. Skillnaden har fått politisk betydelse i Sverige. I juni 2023 ändrade riksdagen målet för elproduktionen från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion år 2040, vilket gör att kärnkraften räknas in i målet.
Så ger klyvningen av uran el
En kärnreaktor får sin energi genom att klyva uranatomer med hjälp av neutroner. När en urankärna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet i reaktorn. Samtidigt sänds nya neutroner ut som kan klyva fler urankärnor. Vattnet blir ånga som driver en turbin. Turbinen är kopplad till en generator som gör om rörelsen till el.
Till skillnad från sol- och vindkraft kräver kärnkraften att nytt uran bryts för att reaktorerna ska kunna hållas i gång. Därför räknas kärnkraften som fossilfri men inte förnybar. Reaktorerna kan däremot producera el dygnet runt, oberoende av väder och årstid.
Kärnkraften i klimatdebatten
Kärnkraftens förespråkare ser energislaget som en viktig del av klimatomställningen eftersom det ger stora mängder el med små utsläpp. Kärnbränslet är mycket energitätt. En enda bränslekuts av uran, knappt en centimeter i diameter, ger ungefär lika mycket energi som ett ton kol.
Miljörörelsen håller inte alltid med. Kritikerna pekar på riskerna med uranbrytning och slutförvaring och vill hellre satsa på sol-, vind- och vattenkraft. Förespråkarna svarar med klimatnyttan. Internationella energiorganet IEA beräknade 2019 att kärnkraften hade minskat de globala koldioxidutsläppen med över 60 miljarder ton under de föregående 50 åren.
Skillnaden mellan förnybart och fossilfritt
I energipolitiken betyder förnybart och fossilfritt olika saker. Förnybara energikällor, som vind och sol, återskapas naturligt. Fossilfria energikällor bygger inte på kol, olja eller gas men kan använda ändliga resurser. Kärnkraften är fossilfri men drivs med uran, som är en ändlig resurs.
Kärnkraftens fördel i elsystemet är att produktionen inte styrs av vädret. Solceller ger mindre el under molniga dagar medan vindkraftverk stannar när vinden mojnar. Kärnkraftverken kan leverera jämn el även under kalla vintrar.
Återvinning av använt kärnbränsle
En del av uranet i bränslet omvandlas till plutonium medan reaktorn är i drift. Över en tredjedel av energin i de flesta kärnkraftverk kommer från plutonium som bildas i reaktorn. Det plutonium och uran som finns kvar i det använda bränslet kan tas tillvara genom upparbetning.
Frankrike återvinner redan uran och plutonium i upparbetningsanläggningen i La Hague. Plutoniet blir sedan nytt bränsle, så kallat MOX-bränsle, i fabriken Melox nära Marcoule. Sverige har i stället valt att slutförvara det använda bränslet utan upparbetning, på cirka 500 meters djup i urberget i Forsmark.
Kan fusionskraft bli ett alternativ?
Fusionsforskare strävar efter att skapa samma reaktion som i solen. I stället för att klyva tunga atomkärnor vill de slå ihop vätekärnor till helium, vilket frigör mycket stora mängder energi. I ett laboratorium krävs en temperatur på 150 miljoner grader för att väteisotoperna deuterium och tritium ska smälta samman.
Forskningsreaktorn ITER byggs i södra Frankrike av Kina, EU, Indien, Japan, Sydkorea, Ryssland och USA. Målet är att ITER ska ge 500 MW fusionseffekt från 50 MW tillförd värme. ITER kommer inte att leverera el utan ska bana väg för framtida fusionskraftverk. Ännu finns inget fusionskraftverk som producerar el.
Små modulära reaktorer i Sverige
Sverige och flera andra länder satsar på små modulära reaktorer (SMR). Vattenfalls projektbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR som leverantör av tre modulära reaktorer vid Ringhals på Väröhalvön. I juni 2026 kom Vattenfall överens med svenska staten om att staten köper 60 procent av Videberg Kraft.
Fler projekt är på gång. Den 25 maj 2026 ansökte Studsvik om att få bygga upp till 1 400 MW ny kärnkraft vid sin anläggning i Nyköping.
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Så fungerar ett kärnkraftverk
- World Nuclear Association: Tillverkningen av kärnbränsle
- World Nuclear Association: Plutonium i kärnreaktorer och MOX-bränsle
- ITER: Målen för forskningsreaktorn ITER
- Vattenfall: Statens köp av majoriteten i Videberg Kraft
- Studsvik: Planerna på ny kärnkraft i Nyköping
Fördelar och nackdelar med kärnkraft
Argument mot kärnkraft ur ett rättviseperspektiv
Jämförelse mellan energislagen
Små modulära kärnreaktorer (SMR)
Kärnavfall som bränsle i snabba reaktorer
För- och nackdelar med uran som energikälla
Alternativ till kärnkraft
