Jämför energislagen från kärnkraft till kolkraft

I Sverige har kärnkraften den lägsta klimatpåverkan räknat över hela livscykeln, följd av vattenkraften och vindkraften. Elen från Forsmark och Ringhals ger utsläpp på 2,48 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Som jämförelse har gaskraften ett medianvärde på 490 gram och kolkraften på 820 gram per kWh.

Jämförelsen i verktyget gäller sex energislag: kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och kolkraft. Kärnkraften har också den högsta kapacitetsfaktorn, medan vattenkraften har den lägsta produktionskostnaden i verktyget. Geotermisk energi och vågkraft saknas i verktyget, eftersom ingen av dem bidrar till den svenska elproduktionen. Här nedan är siffrorna för utsläppen, markytan, kapacitetsfaktorn och kostnaden.

Så använder du jämförelseverktyget

Verktyget visar först ett kort för varje energislag med utsläppen, kapacitetsfaktorn och kostnaden per kWh. Under korten finns fyra stapeldiagram som jämför energislagen mått för mått. Längst ner skriver du in hur många TWh el per år du vill producera och klickar på Beräkna. Verktyget räknar då ut utsläppen i ton koldioxid, markytan i kvadratkilometer och årskostnaden i miljarder kronor för alla sex energislagen.

Siffrorna i verktyget är avrundade typvärden som inte uppdateras från år till år. I avsnitten nedan står de senaste verifierade siffrorna, i de flesta fall från 2025, bredvid verktygets värden. Där siffrorna skiljer sig åt förklaras skillnaden.

Vilket energislag har lägst koldioxidutsläpp?

En livscykelanalys räknar in utsläppen från hela kedjan, från utvinningen av råvaror och bygget till driften och rivningen. För kärnkraften ingår även anläggningarna för det radioaktiva avfallet och de fyra stegen i bränsletillverkningen från gruvan till kraftverket. Själva klyvningen av uran i reaktorn ger inga koldioxidutsläpp.

Siffrorna för kärnkraften, vattenkraften och vindkraften kommer från miljövarudeklarationer som Vattenfall har tagit fram för sina egna anläggningar. Siffrorna för solkraften, gaskraften och kolkraften är däremot globala medianvärden från FN:s klimatpanel IPCC.

Verktyget räknar med 2,5 gram för kärnkraften, 4 gram för vattenkraften och 12 gram för vindkraften. Vattenkraftens värde i verktyget är alltså lägre än de 5,18 gram som står i Vattenfalls deklaration. Vindkraftens värde i verktyget ligger nära IPCC:s globala median på 11 gram för vindkraft på land. Gaskraftens och kolkraftens värden är avrundade uppåt till 500 och 850 gram i verktyget.

För solkraften använder verktyget 25 gram per kWh. Värdet på 25 gram ligger inom IPCC:s spann för stora solparker på 18 till 180 gram, men under medianen på 48 gram. Solceller på tak har en median på 41 gram i samma sammanställning från 2014.

Hur mycket mark kräver olika energislag?

Verktyget mäter markytan i kvadratkilometer per TWh el som produceras under ett år. I verktyget kräver gaskraften 0,3 kvadratkilometer per TWh, kärnkraften 0,5 och kolkraften 5. De förnybara kraftslagen tar mer plats, med 30 kvadratkilometer för vattenkraften, 50 för solkraften och 70 för vindkraften.

Siffrorna för markytan beror mycket på hur ytan räknas. För en vindkraftspark kan man räkna hela parkområdet mellan verken eller bara den mark som fundamenten, vägarna och ställverken tar i anspråk. Hela parkområdet blir många gånger större än den yta som byggs över. Verktygets värden bygger bland annat på uppgifter från FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) och den amerikanska geologiska myndigheten USGS.

Marken i en solpark kan ibland delas med annan verksamhet. Vattenfalls solcellspark Tützpatz i Tyskland har en effekt på 76 MW och ligger på ett 93 hektar stort område som också används för jordbruk. Tützpatz är Tysklands största kombinerade sol- och jordbruksanläggning.

Kärnkraften har den högsta kapacitetsfaktorn

Kapacitetsfaktorn jämför den el som ett kraftverk producerar under ett år med den el som det hade gett på full effekt under årets alla timmar. Ett kraftverk med en kapacitetsfaktor på 50 procent ger lika mycket el som om det hade gått på full effekt halva året. Tabellen visar kapacitetsfaktorn för 2025, uträknad från årets elproduktion och den installerade effekten vid årets slut.

Vindkraftens kapacitetsfaktor blir något för låg när effekten vid årets slut används. Av de 1,4 GW vindkraft som driftsattes under 2025 kom strax över 1 GW i drift först under årets sista kvartal. Samtidigt producerade vindkraften mindre el under 2025 än året innan, trots att nya verk byggdes.

I verktyget är kapacitetsfaktorn 90 procent för kärnkraften, 45 för vattenkraften, 30 för vindkraften och 12 för solkraften. Verktygets värde för kärnkraften ligger nära det som Forsmark och Ringhals kan nå under ett helt år. Forsmark kan producera cirka 25 TWh per år och Ringhals cirka 17 TWh, vilket motsvarar kapacitetsfaktorer på ungefär 87 och 88 procent. Under 2025 gav kärnkraften 45 TWh, jämfört med 48,7 TWh året innan.

Kärnkraften, vattenkraften och värmekraften är planerbara, medan vindkraften och solkraften är väderberoende. Solkraften producerar som mest under soliga dagar på sommarhalvåret och betydligt mindre under vintern. Vattenkraften fungerar dessutom som reglerkraft, vilket betyder att produktionen snabbt kan öka och minska.

Kostnaden är den svåraste siffran att jämföra

Verktyget anger produktionskostnaden (LCOE), som är den genomsnittliga kostnaden per kWh under en anläggnings hela livstid. Vattenkraften kostar 30 öre per kWh i verktyget, vindkraften 40 öre, solkraften 45 öre och kärnkraften 55 öre. Gaskraften ligger på 65 öre och kolkraften på 75 öre. Uppskattningarna kommer från investeringsbanken Lazard och Internationella energiorganet (IEA).

I IEA:s kostnadsrapport från 2020 väntades landbaserad vindkraft få den lägsta genomsnittliga produktionskostnaden av alla kraftslag år 2025. Samma rapport pekade ut ny kärnkraft som det billigaste planerbara kraftslaget med låga utsläpp. Att förlänga driften av befintliga reaktorer gav den lägsta kostnaden av alla koldioxidsnåla alternativ.

Produktionskostnaden per kWh räknar inte in kostnaden för att balansera elsystemet när vinden mojnar eller solen går ner. Kostnadsmåttet visar inte heller vem som bär risken om ett bygge blir försenat och dyrare än planerat.

Staten delar risken med den som bygger ny kärnkraft i Sverige. Sedan den 1 augusti 2025 kan företag söka statliga lån och ett dubbelriktat prisskillnadsavtal för upp till cirka 5 000 MW, vilket motsvarar fyra stora reaktorer. Prisskillnadsavtalet ger företaget ersättning från staten när elpriset under året i genomsnitt ligger under ett avtalat lösenpris, medan företaget betalar mellanskillnaden när priset ligger över. I september 2026 hade regeringen tagit emot sex ansökningar om stöd.

Kan Sverige få el från geotermisk energi?

Geotermisk energi ger ingen el i Sverige, eftersom de svenska anläggningarna är så kallade lågtemperatursystem. Värmen i marken används i stället till uppvärmning och kylning, där den ersätter direktverkande el och fossila bränslen. Det finns ändå drygt en halv miljon geoenergianläggningar i Sverige. Varje år görs cirka 20 000 nya borrningar för energibruk.

Geoenergi hämtas från jord, berg och grundvatten på mindre än 400 meters djup. Geotermi avser anläggningar på större djup än 400 meter, där värmen kommer från jordens inre. Temperaturen i berggrunden ökar normalt med 20 till 30 grader per kilometer mot djupet. I geotermiska system i vattenförande sandsten på en till tre kilometers djup har vattnet vanligtvis en temperatur på mellan 40 och 80 grader.

Geotermiska testanläggningar har prövats i Malmö till 3,1 kilometers djup och i Esbo i Finland till sex kilometers djup. Under senare år har intresset riktats mot borrhål som är fem till sju kilometer djupa. Målet med de djupa borrhålen är att nå temperaturer över hundra grader och leverera värmen direkt till befintliga fjärrvärmenät. Geotermisk el har en global median på 38 gram koldioxidekvivalenter per kWh i IPCC:s sammanställning.

Svensk vågkraft testas i Atlanten

Vågkraft och tidvattenkraft ingår inte bland kraftslagen i den svenska elproduktionen. Stockholmsföretaget CorPower Ocean testar i stället sin vågkraftsteknik i Atlanten. CorPower Oceans boj är en så kallad punktabsorbator, som rör sig med vågorna och omvandlar rörelsen till el.

Sedan oktober 2023 har en fullskalig vågkraftsboj från CorPower Ocean levererat el till nätet utanför Aguçadoura i norra Portugal. Bojen har klarat vågor på 18,5 meter. Nästa steg för CorPower Ocean är vågkraftsparken VianaWave på 10 MW, som har beviljats 40 miljoner euro (cirka 450 miljoner kronor) från EU:s innovationsfond. VianaWave ska vara i drift 2029 eller 2030 och ge el till ungefär 7 500 hem.

Tidvattnet längs de svenska kusterna är litet. På västkusten är tidvattnet normalt omkring 20 centimeter och högst 35 centimeter vid springflod. I Östersjön är tidvattnet bara några centimeter, medan skillnaden mellan ebb och flod kan nå 13 meter vid Saint-Malo i Frankrike.

Vanliga frågor om att jämföra energislag

Är kärnkraft förnybar?

Nej, kärnkraft räknas som fossilfri men varken som förnybar eller fossil. Vattenkraften, vindkraften och solkraften räknas däremot som både förnybara och fossilfria.

Vad betyder koldioxidekvivalenter?

Koldioxidekvivalenter är ett mått som räknar om alla växthusgaser till den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. Utsläppen av metan och lustgas räknas därmed in i samma siffra som koldioxiden.

Ingår kärnavfallet i kärnkraftens utsläpp?

Ja, Vattenfalls miljövarudeklaration för Forsmark och Ringhals omfattar hela livscykeln. Bygget, driften och rivningen av anläggningarna för hantering och förvaring av det radioaktiva avfallet räknas in i siffran per kWh.

Hur mycket el producerade Sverige 2025?

Sverige producerade 160 TWh el under 2025, vilket var cirka 1,5 TWh mindre än året innan. Vattenkraften stod för 42,4 procent av produktionen, kärnkraften för 27,9 procent och vindkraften för 24,3 procent.

Vad är skillnaden mellan effekt och energi?

Effekt mäts i watt och anger hur mycket el ett kraftverk kan leverera i varje ögonblick. Energi mäts i wattimmar och anger hur mycket el som produceras under en viss tid. Forsmarks tre reaktorer har till exempel en installerad effekt på 3 283 MW och producerar normalt cirka 75 GWh el per dygn.

Hur många vindkraftverk finns det i Sverige?

Det finns omkring 5 500 vindkraftverk i Sverige, spridda över nästan hela landet. Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs. Vid utgången av 2025 var vindkraftens installerade effekt 18 343 MW.

Källor

• Svenska kraftnät: Elstatistik för Sverige
• Vattenfall: Produktion och driftläge på Forsmark
• Energimyndigheten: Vindkraftens utbyggnad och elproduktion
• Internationella energiorganet: Beräknade kostnader för elproduktion 2020
• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Tidvatten längs de svenska kusterna