Nackdelar med vindkraft i Sverige

Den största nackdelen med vindkraft i Sverige är att elen inte går att beställa när den behövs som mest. När elsystemet planeras inför vintern räknas bara 9 procent av vindkraftens effekt som tillgänglig under årets timme med högst elförbrukning. Ändå gav vindkraftverken cirka 39 TWh under 2025. Lokalt handlar kritiken om buller, skuggor, ingrepp i naturen och lägre huspriser.

Vindkraften är i dag Sveriges tredje största kraftslag efter vattenkraften och kärnkraften. Under 2025 stod vindkraften för 24,3 procent av elproduktionen, men andelen säger lite om hur mycket el som finns en vindstilla vintermorgon. Här nedan är siffrorna för vindkraften i Sverige och för varje nackdel.

Skillnaden mellan den installerade effekten och den effekt som går att räkna med vid topplasten är kärnan i vindkraftens största nackdel. En vindstilla januarimorgon kan större delen av de svenska vindkraftverken stå stilla samtidigt.

Vinterproduktion och kyla

Den 12 januari 2026 mellan klockan 8 och 9 nådde elförbrukningen årets topp på 24 800 MWh/h. Vindkraften levererade då 3 175 MW, vilket motsvarade 18 procent av den installerade effekten. Under topplasttimmen vintern 2024/2025 gick vindkraften däremot på 62 procent av sin effekt.

Eftersom ingen vet i förväg hur det blåser under nästa köldknäpp utgår Svenska kraftnät från 9 procent i planeringen av elsystemet. Siffran är satt så att vindkraften med 90 procents sannolikhet ger minst så mycket, utifrån hur verken har producerat under tidigare vintrar.

Kylan ställer också krav på själva verken, eftersom is på rotorbladen minskar produktionen och leder till säkerhetsproblem. Prognoser för isbildning gör det möjligt att planera underhållet och att i tid använda avisningssystem på bladen.

Vindkraftens samlade produktion under vintern varierar märkbart mellan åren. Vintern 2025/2026 gav verken 14,9 TWh, jämfört med 18,0 TWh vintern 2024/2025. När vindkraften i norr går ner stiger priserna i elområdena SE1 och SE2. Under de kalla veckorna i januari och februari 2026 blev elpriset därför ungefär lika högt i hela landet.

Elnätet och balansen i elsystemet

Vindkraften är koncentrerad till de norra länen, där elområde SE2 står för den största delen av produktionen. Inför vintern 2025/2026 var det beräknade underskottet i södra Sverige 7 700 MW under topplasttimmen.

Elen måste därför föras söderut genom ledningar som tar lång tid att bygga. I december 2025 presenterade Svenska kraftnät fyra nya kraftledningsprojekt i norra Sverige för sammanlagt 13 miljarder kronor. Ledningarna ska göra det möjligt att ansluta cirka 2 000 MW ny elproduktion men tas i drift först mellan 2035 och 2039.

Väderberoende kraftslag ställer nya krav på balansen i elsystemet, där frekvensen ska hållas på 50 Hz. De stora roterande generatorerna i kärnkraftverken och vattenkraftverken dämpar snabba frekvensförändringar med sin tröghet, men vindkraftverken ger inte samma tröghet till elnätet. Svenska kraftnät tar därför fram nya stödtjänster för att hålla frekvensen stabil.

Hur störande är bullret och skuggorna?

Det ljud som stör mest kommer från rotorbladen och beskrivs ofta som svischande eller dunkande. Naturvårdsverkets riktvärde för vindkraftsbuller är 40 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder. Vid 40 dBA känner sig ungefär 10 procent av de närboende mycket störda.

Riktvärdet bör skärpas om ljudet har tydligt hörbara toner eller ofta återkommande dunk. I tysta frilufts- och rekreationsområden kan det finnas skäl att ha lägre ljudnivåer. Större verk ger inte mer störande ljud, så 40 dBA ligger kvar som riktvärde även för de högsta verken.

Skuggorna uppstår när solen lyser genom rotorn och bladen kastar ett blinkande skuggspel över husen och tomterna i närheten. Den faktiska skuggtiden vid en bostad bör inte överstiga 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Den teoretiskt möjliga skuggtiden har en gräns på 30 timmar per år. Mest utsatta är de bostäder som har verken åt sydost till sydväst, där solen står under större delen av dagen.

Påverkan på landskapet och djurlivet

Bullret och ingreppen i landskapet är vanliga orsaker till lokalt motstånd mot vindkraft. Varje park kräver nya vägar, fundament och elanslutningar som lämnar spår i skogen långt efter bygget. Verken syns dessutom på långt håll, eftersom de byggs höga för att nå starkare vindar.

Varje vindkraftverk dödar i genomsnitt fem till tio fåglar per år, främst småfåglar. Rovfåglar och skogshöns dödas i mindre antal. Fladdermössen drabbas hårdare med i snitt 10 till 15 döda djur per verk och år. Mest kritisk för fladdermössen är perioden juli till september.

Hur påverkas huspriserna nära vindkraftverk?

En svensk studie från 2020 jämförde huspriser på olika avstånd från vindkraftsparker. Bostadshus inom två kilometer från en park hade ungefär 20 procent lägre pris än hus som låg mer än två mil bort. Vid åtta kilometers avstånd fanns ingen påverkan på priserna. Studien jämförde dock inte samma hus före och efter bygget och undersökte inte skillnader mellan regionerna.

Sedan 1 juli 2026 har ägare av bostadshus inom nio verkshöjder från en ny vindkraftspark rätt till vindkraftsersättning. Ersättningen är 0,5 till 2,5 promille av parkens årliga intäkter per bostadshus och blir högre ju närmare huset ligger. Parkens ägare betalar sammanlagt högst två procent av intäkterna. Ersättningen är skattefri när den gäller en privatbostad.

Kommunalt veto och Försvarsmaktens intressen

En vindkraftspark som prövas enligt miljöbalken kan bara få ett tillstånd om kommunen där den ska byggas har tillstyrkt den. Riksdagen sa nej 2022 till ett förslag om att kommunerna skulle ta ställning tidigare i processen. Det kommunala vetot finns kvar även efter att vindkraftsersättningen infördes 2026.

Försvarsmakten granskar planerna, eftersom vindkraftverk kan störa myndighetens sensor- och radarsystem och förmågan till signalspaning. En del av försvarsintressena omfattas av försvarssekretess och kan inte redovisas öppet. Den som planerar en park kan inte se alla hinder i förväg.

Havsbaserad vindkraft

Till havs är elproduktionen normalt högre och stabilare än på land, men det kostar mer att bygga parkerna. I november 2024 avslog regeringen 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön, eftersom de skulle få oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar.

I juli 2026 fick ytterligare två parker regeringens tillstånd: Fyrskeppet Offshore öster om Söderhamn och Vidar sydväst om Strömstad. Fyrskeppet väntas ge 8 till 11 TWh per år och Vidar upp till 7,8 TWh. Båda ska vara färdiga senast 2036. Samtidigt avslog regeringen övriga ansökningar i Sveriges ekonomiska zon, bland annat för att de skulle påverka försvarsförmågan.

Hur fungerar ett vindkraftverk?

Ett vindkraftverk gör om vindens rörelseenergi till el i några få steg. Tornen byggs höga, eftersom vindstyrkan ökar ju högre upp i luften man kommer och friktionen mot skogen och bebyggelsen minskar.

Från vind till el i fyra steg

• Rotorbladen: När vinden passerar bladen uppstår en lyftkraft som får rotorn att snurra.
• Generatorn: Rotorn driver via en axel en generator i maskinhuset som omvandlar rörelsen till el.
• Transformatorn: En transformator höjer spänningen så att elen kan föras ut på elnätet.
• Styrsystemet: Vindkraftverket stoppas tillfälligt när vinden överstiger 25 meter per sekund för att undvika slitage.

Rotorbladen börjar snurra när vinden når 3 till 4 meter per sekund. Ett vindkraftverk når full effekt först vid ungefär 12 till 14 meter per sekund. Vid svag vind ger ett verk bara en liten del av sin maximala effekt. Den svaga vinden är en av orsakerna till att den verkliga produktionen ligger långt under den installerade effekten.

Småskalig vindkraft för villor och företag

Ett litet vindkraftverk på en villatomt eller ett företagstak möter helt andra förhållanden än en park på en höjd i skogen. Nära marken bromsas vinden av friktionen mot skogen, bergen och bebyggelsen. Ett litet verk i en stad eller ett villaområde får på så vis mindre vind att arbeta med än ett högt verk på samma plats.

De bästa förutsättningarna har en gård eller ett företag på öppen mark, där friktionen är låg och vinden kommer fram ostört. Längs kusten blåser det oftare hårt än inne i landet, där skogen och bebyggelsen bromsar vinden.

Ett vindkraftverk behöver ett bygglov om det är högre än 20 meter över marken eller står närmare tomtgränsen än sin egen höjd. Sedan 1 januari 2026 finns ingen skattereduktion längre för mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen gav tidigare 60 öre per kWh för el som matades ut på nätet. Värdet av ett eget verk ligger därmed främst i den el som används direkt i huset eller i verksamheten.

Vindkraft jämfört med kärnkraft

Vindkraften hade vid årsskiftet 2025/2026 en installerad effekt på 18 300 MW, mer än dubbelt så mycket som kärnkraftens 7 000 MW. Kärnkraften gav ändå mer el under 2025, 45 TWh mot cirka 39 TWh. Vid topplasten räknas 90 procent av kärnkraftens effekt som tillgänglig men bara 9 procent av vindkraftens. Vattenkraften räknas med 82 procent.

Kärnkraften har i sin tur nackdelar som vindkraften saknar. Använt kärnbränsle måste hållas avskilt från människan och miljön i minst 100 000 år. Kärnbränsleförvaret i Forsmark, där bränslet ska ligga på cirka 500 meters djup, började byggas i januari 2025.

Vanliga frågor om vindkraftens nackdelar

Är bullret från vindkraftverk farligt för hälsan?

Studier har inte kunnat visa något samband mellan vindkraftsbuller utomhus på 36 till 42 dBA och en ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke. Kopplingen till sömnstörningar är oklar, eftersom vissa studier har funnit ett samband medan andra inte har gjort det. Forskningen saknar belägg för att infraljud från vindkraftverk skadar innerörat.

Hur höga är dagens vindkraftverk?

I dag finns vindkraftverk på mer än 200 meter i drift i Sverige. Planer finns på verk upp mot 300 meter. Alla objekt som är högre än 20 meter utanför tätorterna eller högre än 45 meter inom en tätort ska skickas på remiss till Försvarsmakten.

Går rotorbladen att återvinna?

Rotorbladen är gjorda av glasfiberkomposit, där glasfibern är ingjuten i en härdplast. Tekniker för att återvinna materialet håller på att utvecklas, men hittills har få vindkraftverk i Sverige monterats ned.

Sprider vindkraftverk mikroplaster?

De mätningar och studier som finns tyder på att vindkraftverk inte är en betydande källa till mikroplaster i miljön. De största källorna är däckslitage, textilier, plastförpackningar och kosmetika.

Hur stor är vindkraftens klimatpåverkan?

Nordisk vindkraft släpper ut cirka 10,7 gram koldioxidekvivalenter per kWh räknat över hela livscykeln. Medianvärdet för gaskraft är 490 gram och för kolkraft 820 gram per kWh, att jämföra med 2,48 gram för kärnkraften i Forsmark och Ringhals.

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.