Nackdelar med solenergi i Sverige

Den största nackdelen med solenergi i Sverige är att solcellerna ger minst el när landet behöver den som mest. I december 2025 producerade den svenska solkraften 28 GWh, medan juni samma år gav 665 GWh. Över hela året stod solkraften för 1,9 procent av elproduktionen. Vid vinterns högsta elförbrukning räknar Svenska kraftnät med 0 procent av solcellernas effekt.

Solceller har blivit vanliga på svenska villatak. Vid utgången av 2025 fanns cirka 314 600 nätanslutna solcellsanläggningar med en sammanlagd effekt på 5 541 MW. Solenergins nackdelar gäller framför allt årstiderna och elnätet, men också villaägarnas ekonomi sedan skattereduktionen för såld el försvann. Här nedan är siffrorna för solelen månad för månad, kalkylen för en villa och jämförelsen med kärnkraften.

Hur mycket el ger solceller i Sverige?

Solkraften stod för 1,9 procent av de 160 TWh el som producerades i Sverige 2025, vilket motsvarar ungefär 3 TWh. Svenska kraftnäts statistik räknar bara den el som matas in på elnätet, så solel som villaägare och företag förbrukar själva ingår inte i andelen.

Räknas egenanvändningen med blir mängden solel betydligt större. Den officiella månadsstatistiken, som inkluderar en skattning av ägarnas egen förbrukning, landar på 4 431 GWh för 2025. Räknat på effekten vid årsskiftet blir snittet ungefär 800 kWh per installerad kilowatt och år. Panelerna levererar alltså runt 9 procent av vad de skulle ge med full effekt dygnet runt året om.

Tillsammans kan landets solcellsanläggningar producera ungefär lika mycket el per år som Hallands län använder. Utbyggnaden av solceller har bromsat in. Under 2024 tillkom 41 000 nya anläggningar, men under 2025 bara 21 600. Det ekonomiska läget och det minskade stödet till småskaliga elproducenter har fått färre hushåll att investera.

Solelen per månad visar vinterproblemet

Solcellernas produktion följer årstidernas ljus. Under perioden april till augusti 2025 kom 70 procent av årets solel, medan de fyra vintermånaderna november till februari bara gav knappt 7 procent. Tabellen visar den totala solelen per månad, inklusive den el som ägarna använde själva.

I juni 2025 gav solcellerna ungefär 24 gånger så mycket el som i december. Med samma fördelning ger en villaanläggning som producerar 8 000 kWh om året cirka 1 200 kWh i juni. I december ger samma anläggning bara runt 50 kWh. Elbehovet för uppvärmning är som störst under de mörka vintermånaderna i ett hus med värmepump eller direktverkande el.

Sveriges läge långt norrut förstärker mönstret. I elområde 1 i norra Norrland gav solcellerna i stort sett ingen el alls från november till februari. Över 95 procent av landets solel 2025 kom från elområde 3 och 4 i den södra halvan av landet. Ett snötäcke på panelerna stänger ute det mesta av ljuset tills snön har glidit av eller smält.

Vintermörkret går inte att bygga bort med fler paneler, eftersom solen står lågt och dagarna är korta i december. Mer installerad effekt ger i stället ett ännu större överskott under sommaren, när elen redan är billig.

Varför räknas solkraft som noll när elbehovet är som störst?

Elbehovet i Sverige toppar under kalla vintermorgnar och vinterkvällar, när det i regel är mörkt. Inför vintern 2025/2026 räknade Svenska kraftnät med 24 700 MWh/h under årets mest ansträngda timme vid en normalvinter och 25 900 MWh/h vid en tioårsvinter.

Inför varje vinter bedömer Svenska kraftnät hur stor del av varje kraftslags effekt som går att räkna med under topplasttimmen. Bedömningen ger svar på om Sverige klarar en kall vinter utan import. Tabellen visar tillgängligheten i kraftbalansen inför vintern 2025/2026.

Solcellernas 5 541 MW bidrar därmed inte med någon effekt under årets tyngsta timme. Under en normalvinter räknade Svenska kraftnät med ett överskott på 1 000 MW för hela landet. Vid en tioårsvinter vänder balansen till ett underskott på 200 MW. Elområde 3 och 4, där nästan all solkraft finns, har ett underskott vid topplasten och är beroende av import.

Solkraften pressar elpriset mitt på sommardagen

Sommaren ger det motsatta problemet. Varmt och soligt väder gör att det stundtals produceras för mycket el med snabba svängningar, samtidigt som förbrukningen är låg. Svenska kraftnät får då be elproducenterna att minska sin produktion, så kallad nedreglering, för att hålla balansen i elnätet. Spänningen i nätet blir svårare att hålla på rätt nivå under sådana dagar.

Solelen sänker elpriserna dagtid, särskilt i södra Sverige. Elpriset är lågt mitt på dagen och stiger snabbt mot kvällen, när solen går ner samtidigt som förbrukningen ökar. Den växande sol- och vindkraften i övriga Europa påverkar Sverige via den gemensamma elmarknaden.

För en solcellsägare betyder prismönstret att överskottselen säljs när den är som billigast. Alla anläggningar i ett elområde producerar under samma timmar en solig dag, så varje ny anläggning pressar priset ytterligare.

Lönar sig solceller för en villa efter de slopade stöden?

Solcellskalkylen för villaägare försämrades vid årsskiftet 2025/2026. Tidigare gav varje kilowattimme som matades in på nätet en skattereduktion på 60 öre, för upp till 30 000 kWh per år. Skattereduktionen för mikroproduktion gäller inte för el som matas in från och med den 1 januari 2026.

Så påverkar skattereglerna solcellskalkylen

• Såld överskottsel: Den sålda elen ger spotpriset plus en ersättning för nätnytta, som hos Vattenfall Eldistribution är 10,4 öre per kWh under 2026.
• Egenanvänd solel: Varje egenanvänd kilowattimme ersätter köpt el och sparar därmed energiskatten på 36,0 öre, momsen och nätbolagets rörliga avgift.
• Avdrag för solceller: Skattereduktionen för grön teknik är 15 procent av arbets- och materialkostnaden för installationer som slutbetalats efter den 30 juni 2025.
• Avdrag för batterier: Ett system för lagring av egenproducerad el ger 50 procent i skattereduktion.
• Tak för avdraget: Skattereduktionen för grön teknik är högst 50 000 kronor per person och år.
• Skatt på såld el: Intäkterna beskattas inte så länge de samlade inkomsterna från privatbostaden stannar under schablonavdraget på 40 000 kronor per år.

Solcellernas lönsamhet avgörs därmed av hur stor del av solelen huset kan använda direkt. En anläggning byggd för sommarens överskott säljer mycket el till låga priser, medan en mindre anläggning som täcker dagtidsförbrukningen får ut mer per kilowattimme.

Ett hembatteri flyttar el till kvällen men inte till vintern

Ett hembatteri laddas med överskottet under dagen och laddas ur på kvällen när elpriset stiger, så att mer av solelen används i huset. Hembatteriet ändrar däremot inte hur mycket el panelerna producerar under året.

Skillnaden mellan årstiderna går inte att överbrygga med batterier. Ett hembatteri laddas och laddas ur varje dygn, medan solcellernas underskott på vintern varar i flera månader. Att spara sommarens överskott till januari skulle kräva ett energilager i en helt annan storlek än dagens hembatterier.

I det svenska elsystemet fungerar vattenkraftens magasin som ett säsongslager. Vatten från vårfloden sparas i reglermagasin i de stora älvarna och tappas ut senare under året när elbehovet är stort. Vinterflödet i de reglerade älvarna blir högre än det naturliga flödet. Solkraften har ingen motsvarande möjlighet att flytta sin produktion från sommaren till vintern.

Miljöpåverkan från tillverkningen och solparkerna

Solpaneler släpper inte ut något när de producerar el, men tillverkningen kräver mycket energi. Internationella energiorganet (IEA) kartlade tillverkningskedjan 2022. Vid IEA:s kartläggning låg över 80 procent av varje steg i Kina, från polykisel och kiselskivor till färdiga moduler. Över 60 procent av elen i solcellsfabrikerna kom från kol, jämfört med 36 procent i världens elproduktion som helhet.

Utsläppen per tillverkad solpanel hade ändå halverats sedan 2011 tack vare fortlöpande teknikutveckling. Klimatnyttan av en svensk solcellsanläggning beror fortfarande till stor del på hur elen i en kinesisk fabrik produceras.

Solparker på marken väcker en annan fråga, nämligen konkurrensen om åkermarken. Miljöbalken tillåter bara att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för väsentliga samhällsintressen. Landsbygdsminister Peter Kullgren konstaterade i ett riksdagssvar 2023 att marken under en solcellspark normalt kan återställas efter användningen. Solparkerna kan också kombineras med bete, så att marken fortsätter att ge livsmedel.

På villataken uppstår ingen konflikt om marken, eftersom ytan redan är bebyggd. Villatakets storlek och lutning sätter i stället gränsen för hur mycket el ett hushåll kan producera.

Kan solkraft ersätta kärnkraften i Sverige?

Sveriges sex reaktorer i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn gav 45 TWh 2025, vilket motsvarade 27,9 procent av elproduktionen. Solkraften gav samma år drygt 4,4 TWh inklusive egenanvändningen, ungefär en tiondel så mycket. Ännu större är skillnaden under vintern, när kärnkraften producerar som mest.

I december 2025 producerade kärnkraften 4 452 GWh medan solkraften gav 28 GWh. Kärnkraften producerar minst på sommaren, eftersom kärnkraftverken oftast gör sina revisioner under sommarhalvåret när elbehovet är som lägst. Tabellen jämför de två kraftslagen under 2025.

Både solkraften och kärnkraften är fossilfria, men bara solkraften räknas som förnybar. Kärnkraften är varken förnybar eller fossil. Livscykelutsläppen för Forsmark och Ringhals ligger på 2,48 gram koldioxidekvivalenter per kWh, mot omkring 490 gram för gaskraft och 820 gram för kolkraft. Vattenfalls nordiska vattenkraft och vindkraft ligger på 5,18 respektive 10,7 gram.

Vanliga frågor om solenergi i Sverige

Får man skattereduktion för solel som såldes under 2025?

Ja, el som matades in på elnätet under 2025 ger fortfarande 60 öre per kWh i skattereduktion, för upp till 30 000 kWh. Från den 1 januari 2026 finns ingen skattereduktion för inmatad el.

Var i Sverige finns mest solkraft?

Västra Götalands län hade mest solkraft vid utgången av 2025, med 988 MW eller 17,8 procent av landets installerade effekt. Göteborg var den kommun som hade mest installerad solkraft vid utgången av 2024, med 164,5 MW. Vid årsskiftet 2024/2025 fanns över 70 procent av landets solcellseffekt i åtta län, som alla ligger i Götaland eller Svealand.

Hur stor är solkraften jämfört med vindkraften?

Vindkraften stod för 24,3 procent av den svenska elproduktionen 2025, nästan 13 gånger mer än solkraften. Vid vinterns topplast räknar Svenska kraftnät med att 9 procent av vindkraftens effekt finns tillgänglig. Vindkraften kan producera el även på natten, medan solcellerna står still när det är mörkt.

Påverkar solcellerna statistiken över elförbrukningen?

Ja, egenanvänd solel syns varken i produktionen eller i förbrukningen på nätet. Svenska kraftnät nämner fler hushåll med solpaneler som en av flera möjliga förklaringar till att elförbrukningen minskade mellan 2024 och 2025.

Hur mycket solel producerades i norra Sverige?

Elområde 1 i norra Norrland producerade 30 GWh solel under 2025 och elområde 2 producerade 144 GWh. Elområde 1 och 2 stod tillsammans för knappt 4 procent av landets solel. Elområde 3 producerade 2 943 GWh, vilket är mer än 15 gånger så mycket som de två nordliga elområdena tillsammans.

Vad skiljer solceller från solfångare?

Solceller omvandlar solljus till el, medan solfångare värmer vatten för uppvärmning och tappvarmvatten. Solkraften i elstatistiken avser enbart el från solceller. En solfångare ger värme men bidrar inte till elproduktionen.

Källor

• Energimyndigheten: Solcellsinstallationer i Sverige under 2025
• Svenska kraftnät: Solkraften och kraftsystemet under sommaren
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik
• Internationella energiorganet: Globala leveranskedjor för solceller
• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vattenkraftens reglering och risken för översvämning

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.