Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet 23 april 2026 Av Mats Pettersson|23 april 2026 Den amerikanska kärnkraftsmyndigheten NRC har beviljat Kairos Power en förlängning på 28 månader av konstruktionstillståndet för testreaktorn Hermes 1 i Oak Ridge, Tennessee. Beslutet innebär att bolaget får mer tid att färdigställa den fluoridsaltkylda högtemperaturreaktorn – en av få Generation IV-reaktorer som faktiskt byggs just nu. Förseningen är värd att notera eftersom den säger något om avståndet mellan ritbord och verklighet när ny reaktorteknik ska lämna labbmiljö. Det viktiga att förstå är att Hermes 1 inte är ett kommersiellt kraftverk. Reaktorn ska inte producera el. Den byggs för att generera värme och lämna driftsdata som ska användas när Kairos Power senare utvecklar sin större kommersiella variant. Vad förlängningen faktiskt innebär Det ursprungliga konstruktionstillståndet fick Kairos Power efter att NRC röstat igenom ansökan i oktober 2023. Processen hade då tagit drygt två år från att ansökan lämnades in i september 2021. Tillståndet är tidsbegränsat – bygget ska vara klart inom en given period, annars måste nytt beslut fattas. Med 28 månaders förlängning skjuts slutdatumet fram med drygt två år. Rent tekniskt rör det sig alltså inte om ett nytt tillstånd, utan om en justering av den befintliga tidsramen. Kairos Power måste fortfarande söka en separat driftslicens (operating license) innan reaktorn får tas i drift. Konstruktionstillstånd och driftslicens är två olika saker i det amerikanska regelverket. Det första ger dig rätt att bygga. Det andra ger dig rätt att köra. Varför projektet är principiellt intressant Hermes 1 var den första Generation IV-reaktor som NRC godkände för konstruktion i USA. Det gör projektet till ett referenscase – både för myndigheter och branschen i stort. Reaktorn kyls med smält fluoridsalt istället för vatten. Det innebär några tekniska skillnader som är värda att känna till: Drifttemperatur runt 650 °C, betydligt högre än konventionella lättvattenreaktorer Atmosfärstryck i primärkretsen, till skillnad från tryckvattenreaktorer som arbetar vid cirka 150 bar Passiv säkerhet – saltet har mycket hög kokpunkt och systemet är designat för att inte kräva aktiv kylning vid avstängning I praktiken innebär det att reaktortypen teoretiskt kan undvika den typen av tryckuppbyggnad som var central i Fukushima-händelsen. Teoretiskt. Det är just det som testreaktorer finns till för att verifiera. Förseningar är regel, inte undantag Faktum är att tidsförskjutningar i nya reaktorprojekt är närmast normen globalt. Finska Olkiluoto 3 togs i kommersiell drift 2023 efter att ursprungligen ha planerats för 2009. Franska Flamanville 3 nådde kritikalitet 2024, ett drygt decennium efter ursprunglig plan. Hinkley Point C i Storbritannien har skjutits fram flera gånger. Skillnaden med Hermes 1 är storleksordningen. 28 månader på ett testreaktorprojekt är något annat än ett decennium på ett fullskaligt kraftverk, men det säger ändå något viktigt: även relativt små, icke-kommersiella reaktorer med aktivt myndighetsstöd möter verkliga hinder i genomförandet. Problemet ligger sällan i en enskild fråga. Det handlar om leverantörskedjor för specialiserade komponenter, kvalificering av svetsare och tryckkärlstillverkare, fluoridsaltets hantering, och iterationer mot myndigheten när tekniska rapporter behöver kompletteras. Vad detta betyder för svensk kontext Sverige står inför egna beslut om ny kärnkraft, där både storskaliga reaktorer och små modulära reaktorer (SMR) diskuteras. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) arbetar med regelverk anpassat för nya reaktortyper. Hermes 1 är relevant att följa av flera skäl. För det första visar projektet hur en myndighet (NRC) hanterar Generation IV-teknik i praktiken – vilka rapporter som krävs, hur säkerhetsargumentationen byggs, och hur avvikelser hanteras. SSM kommer att behöva göra liknande bedömningar om någon aktör vill bygga smältsaltreaktorer eller andra avancerade konstruktioner här. För det andra är fluoridsaltkyld teknik en av flera kandidater för framtida högtemperaturtillämpningar, inklusive processvärme till industri. Det är en tillämpning som diskuteras även i Sverige, där stålindustrins omställning kräver stora mängder värme eller vätgas. För det tredje – och detta är värt att understryka – är Hermes 1 en testreaktor. Resultaten är flera år bort. Svenska beslutsfattare som ska fatta beslut inom de närmaste åren kommer inte att ha tillgång till färdiga driftsdata från projektet. Det är en begränsning. Om du vill läsa mer om hur den bredare utvecklingen påverkar kärnbränsleflöden och avfallshantering finns en fördjupning i kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft. Vad händer härnäst för Hermes 1 Med det förlängda konstruktionstillståndet fortsätter Kairos Power bygget i Oak Ridge. Nästa stora milstolpe är ansökan om driftslicens – alltså tillståndet att faktiskt starta reaktorn när den är klar. Parallellt fortsätter arbetet med den större, kommersiella varianten av reaktortekniken. Hermes 1 är i praktiken ett instrument för att lära, inte en slutprodukt. Värmen som reaktorn genererar kommer att användas för att validera modeller, inte för att sälja energi. För den som följer kärnkraftsutvecklingen är det värt att notera två saker samtidigt: att Generation IV-reaktorer faktiskt byggs – det sker inte bara på pappret – och att även de minsta och mest vältestade projekten behöver extra tid. Båda sakerna är sanna. Det är i spänningen mellan dem som den realistiska tidsplanen för nästa reaktorgeneration ligger. Skriven avMats PetterssonEnergijournalist & redaktörMats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten. Allt om kärnkraft