Kärnkraften är tillbaka på den globala energiagendan. För första gången i kärnkraftens kommersiella historia drivs intresset av marknadens efterfrågan snarare än av politiska beslut uppifrån. Budskapet kom från både Internationella energiorganet (IEA) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) på kärnkraftsmässan World Nuclear Exhibition (WNE) i Paris i november 2025.
Utvecklingen märks tydligt i Sverige. Sveriges sex reaktorer på tre platser gav 45 TWh el 2025, vilket var 27,9 procent av elproduktionen. Kärnkraftverken i Barsebäck, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark har sammanlagt haft tolv reaktorer, men Barsebäcks två reaktorer stängdes 1999 och 2005, Oskarshamns två äldsta reaktorer 2016 och 2017 och två reaktorer i Ringhals 2019 och 2020. Regeringen arbetar nu för att vända trenden med reformer som ska göra det lättare att bygga ny kärnkraft.
Från politisk styrning till marknadens efterfrågan
Rafael Mariano Grossi, generaldirektör för IAEA, beskrev på mässan hur kärnkraften nu efterfrågas av marknaden i stället för att styras av staten. ”Efterfrågan kommer underifrån, från industrin och energimarknaden”, sa Grossi.
Tidigare byggdes kärnkraft främst som nationella prestigeprojekt eller för att säkra energioberoende. Nu kommer drivkraften från praktiska behov: industrier som behöver stabil elförsörjning, datacenter med stora energibehov och klimatmål som kräver fossilfri baskraft.
IEA:s chef Fatih Birol menade att kärnkraften nu har en gyllene möjlighet att återvända till den roll den hade på 1970- och 1980-talen. När Birol på WNE 2021 förutspådde att kärnkraften skulle komma tillbaka var det få som trodde honom. Nu beskriver han kärnkraften som ”tillbaka – och i mycket stark form”.
Investeringsmötet om kärnkraft i Stockholm
Sverige och Finland stod som värdar för Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit i Stockholm den 6 och 7 oktober 2025. Mötet samlade regeringsföreträdare, investerare och industriledare för att öka takten i bygget av ny kärnkraft i regionen.
Regeringen har genomfört konkreta reformer för att göra ny kärnkraft möjlig:
- Statligt garanterade lån: En ny finansieringsmodell gör att staten kan garantera lån till nya reaktorer.
- Förutsägbara intäkter: Investerare i nya reaktorer ska kunna räkna med stabila intäkter.
- Snabbare tillstånd: Tillståndsprövningen för ny kärnkraft ska bli kortare.
Kärnbränslecykeln i fokus när produktionen ska öka
IEA räknade med att världens kärnkraftsel skulle nå en rekordnivå under 2025. När kärnkraftsproduktionen ökar blir hela kärnbränslecykeln viktigare. Kedjan från uranbrytning till slutförvaring av använt kärnbränsle måste fungera, inte bara reaktorerna.
I mars 2026 hade 43 länder ställt sig bakom deklarationen om att minst tredubbla kärnkraftskapaciteten i världen till 2050. Sverige och Finland fanns med redan när deklarationen lanserades vid klimatmötet COP28, liksom Frankrike, Polen, Storbritannien, USA och Japan.
En del av den svenska infrastrukturen för kärnbränslecykeln finns redan. Studsvik Nuclear AB testar kärnbränsle och material åt kärnkraftverk och behandlar radioaktivt avfall. Studsvik grundades 1947 som AB Atomenergi. Kapaciteten behöver ändå byggas ut om planerna på ny kärnkraft ska bli verklighet.
Finansieringen av ny kärnkraft
Vid ett möte mellan länderna bakom deklarationen den 23 september 2024 ställde sig globala banker och finansinstitut bakom kärnkraftsmålen. Energi- och näringsminister Ebba Busch pekade då ut finansieringen som ett av de främsta hindren för utbyggnaden av ny kärnkraft.
Politisk vilja räcker inte för att förverkliga kärnkraftsplanerna. Investerare vill se långsiktiga garantier och stabila spelregler.
Utmaningarna som återstår
Stämningen i branschen är positiv, men flera problem måste lösas:
Kompetensförsörjningen blir kritisk när branschen ska växa snabbt efter årtionden av stagnation. Erfarna kärnkraftsingenjörer behöver ersättas samtidigt som nya reaktorer ska planeras och byggas.
Leveranskedjorna för kärnbränsle och komponenter är koncentrerade till ett fåtal länder. Med ökad efterfrågan globalt kan flaskhalsar uppstå.
Lokalt motstånd kan fortfarande fördröja projekt. Kärnsäkerheten förblir en central fråga i den offentliga debatten.
Jämförelsen med andra energislag
Vindkraft jämfört med kärnkraft är en ständigt aktuell fråga, liksom potentialen hos solenergi och vätgas.
Debatten handlar alltmer om hur energislagen ska kombineras snarare än om att välja ett av dem. Kärnkraften ses som baskraft som kompletterar väderberoende källor. Energilagring spelar också en växande roll i diskussionen.
Vägen framåt för svensk kärnkraft
Med regeringens reformer och internationell medvind finns förutsättningar för att bygga ut kärnkraften i Sverige. Men det krävs uthållighet. Finska Olkiluoto 3 skulle enligt avtalet från 2003 ha tagits i drift 2009 men började producera el regelbundet först i april 2023.
Parallellt måste hela kärnbränslecykeln utvecklas. Infrastrukturen för bränsleförsörjning, avfallshantering och kompetensförsörjning behöver hänga med i utbyggnaden.
Skillnaden mot tidigare är att efterfrågan på kärnkraft nu kommer från marknaden. Industrier som behöver stabil el för att konkurrera globalt driver utvecklingen. Marknadens efterfrågan ger en stabilitet som saknades när kärnkraften främst var ett politiskt projekt.
För Sverige, som tillsammans med Finland samlade regeringar och investerare i Stockholm hösten 2025, blir de kommande åren avgörande. Lyckas planerna har landet goda möjligheter att både säkra sin egen elförsörjning och exportera teknik och kunskap. Misslyckas de riskerar svensk industri att hamna efter i den globala konkurrensen om stabil, fossilfri el.
