Tjernobyl – Olyckan 1986, elefantfoten och hur det ser ut idag

Tjernobyl är historiens värsta kärnkraftskatastrof. Den 26 april 1986 exploderade reaktor 4 vid Tjernobyls kärnkraftverk i dåvarande Sovjetunionen – en olycka som spred radioaktivt nedfall över hela Europa, tvingade över 130 000 människor att lämna sina hem och skapade en förbjuden zon som nästan 40 år senare fortfarande är obeboelig. Den här artikeln går igenom vad som hände, hur många som dog, varför reaktorn exploderade, elefantfoten under reaktorn, djurlivet som återhämtat sig och hur Tjernobyl ser ut idag.

Tjernobyl – snabbfakta

Vad hände i Tjernobyl? – Olyckan steg för steg

Bakgrund: ett säkerhetstest som gick fel

Natten till den 26 april 1986 genomförde personalen vid Tjernobyls kärnkraftverk ett säkerhetstest på reaktor 4. Testet skulle visa om turbinerna kunde leverera tillräckligt med ström för att driva kylpumparna under ett nödläge. Det var ett test som redan skjutits upp flera gånger – och som nu genomfördes av ett nattskift som inte var fullt informerat om riskerna.

Varför exploderade Tjernobyl?

Reaktor 4 var en RBMK-1000 – en grafitmodererad kokvattenreaktor av sovjetisk design. RBMK-typen hade en farlig egenskap: en positiv tomrumskoefficient. Det innebar att om kylvattnet började koka och bildade ångbubblor, ökade reaktoreffekten istället för att minska – en instabilitet som var känd inom industrin men hemlighållen av den sovjetiska ledningen.

Under testet kördes reaktorn vid instabilt låg effekt. När operatörerna försökte nödstoppa genom att trycka på AZ-5-knappen inträffade det paradoxala: styrstavar med grafitspetsar sänktes ned och orsakade en tillfällig effektökning istället för att bromsa. Inom sekunder steg effekten till hundra gånger den normala nivån. Kylvattnet förångades momentant, ångtrycket slet sönder bränslestavarna och en massiv ångexplosion sprängde av reaktorhallens 1 000 ton tunga lock.

Sekunder senare följde en andra explosion. Grafit fattade eld. Radioaktiva partiklar slungades mer än tusen meter upp i atmosfären. Branden pågick i tio dagar.

De första timmarna

Brandmän från Pripjat var på plats inom minuter – utan kunskap om att de gick mot en öppen reaktorkärna. De plockade upp grafitbitar med bara händerna. Strålningsnivåerna nådde uppskattningsvis 20 000 roentgen per timme – en dödlig dos på under en minut. Många utvecklade akut strålsjuka och dog inom veckor.

Inne i kontrollrummet vägrade kraftverkets ledning att acceptera att kärnan hade exploderat. Dosimetrarna de hade tillgång till kunde bara mäta upp till 3,6 roentgen och visade fullt utslag. Det tolkades som att strålningen var 3,6 – inte att den var långt bortom mätarens kapacitet.

Evakueringen av Pripjat

Staden Pripjat, med 50 000 invånare, låg bara tre kilometer bort. Trots de extrema strålningsnivåerna evakuerades staden först 36 timmar efter explosionen – den 27 april klockan 14:00. Invånarna fick ta med sig handbagage för vad de fick höra var en tillfällig evakuering. De flesta återvände aldrig.

Tjernobyl dödsfall – hur många dog?

Tjernobyl nedfall Sverige – karta och konsekvenser

Omvärlden fick inte veta om olyckan förrän den 28 april 1986. Det var strålningsdetektorer vid Forsmarks kärnkraftverk i Sverige som slog larm. Personalen sökte först efter läckor internt men fann inga. Misstanken riktades utåt – Sovjetunionen hade inte informerat något land.

Radioaktivt nedfall drabbade Sverige ojämnt beroende på var det regnade:

• Hårdast drabbat: Gävletrakten, Sundsvalls- och Härnösandsområdet, samt delar av södra och mellersta Norrland, där regn den 28–29 april band radioaktiva partiklar till marken.
• Cesium-137 hamnade i mark, svamp, bär och vilt. Vildsvin, älg och ren fick särskilt höga halter.
• Rennäringen drabbades hårt – renkött underkastades strålningskontroll under många år, med betydande ekonomiska konsekvenser för samiska renskötare.
• De högsta mätvärdena i Sverige låg runt 4 µSv/h i Gävle-området, med lokala toppar över 10 µSv/h.

Än idag kan förhöjda halter av cesium-137 uppmätas i vildsvin och svamp i de mest drabbade områdena.

Elefantfoten i Tjernobyl – världens farligaste massa

Under reaktor 4 finns en av de mest ökända skapelserna från katastrofen: elefantfoten. Det är en massa av corium – en lavaliknande blandning av smält kärnbränsle, betong, sand, stål och zirkonium – som bildades när reaktorkärnan smälte igenom golvet. Massan väger uppskattningsvis 200 ton och fick sitt namn efter sin skrynkliga form.

Elefantfoten upptäcktes i december 1986 i en underhållskorridor sex meter ovanför marknivå, strax under reaktorkammaren. Strålningen uppmättes till cirka 8 000 roentgen per timme – en dödlig dos på under 300 sekunder. De första bilderna togs med en kamera monterad på hjul som sköts runt ett hörn. Ingen kunde stå framför massan och överleva.

Det kända fotografiet av Artur Korneyev – mannen bredvid elefantfoten med en ficklampa – togs 1996, tio år efter olyckan. Strålningen hade då minskat till en tiondel men var fortfarande dödlig vid längre exponering. Bilden är suddig och överbelyst av strålning som skadar elektronik och film.

1998 började elefantfotens yttre skikt att smula sönder till damm – en potentiellt farligare form. Massan arbetar sig fortfarande långsamt nedåt genom fundamentet och är numera innesluten under New Safe Confinement.

Tjernobyl djur – den förbjudna zonens oväntade paradis

En av de mest överraskande effekterna av katastrofen är att den förbjudna zonen har blivit ett friluftslaboratorium och ett oavsiktligt naturreservat. När människorna försvann tog naturen över.

Vilka djur lever i Tjernobyl idag?

Vargar, björnar, lodjur, vildhästar (Przewalskihästar), kronhjortar, vildsvin, berguvar och otaliga andra arter lever i exklusionszonen. Enligt forskning från University of Portsmouth finns djuren i populationer jämförbara med eller större än i närliggande nationalparker. Vildsvinsstammen har ökat till uppskattningsvis åtta gånger nivån före olyckan. Fåglar bygger bon på betong­sarkofagerna.

Blåa hundar i Tjernobyl

De vilda hundarna som strövtar runt kärnkraftverket är ättlingar till husdjur som lämnades kvar 1986. En studie på 302 vildhundar i zonen visade anmärkningsvärda genetiska skillnader jämfört med hundar utanför. Hundarna har fått smeknamnet ”blåa hundar” efter rapporter om ovanliga pälsfärger. Forskare vid bland annat Uppsala universitet studerar dem för att förstå hur populationer anpassar sig till kronisk strålning.

Tjernobyl missbildade barn – vad säger forskningen?

Bland barn i de mest drabbade områdena ökade sköldkörtelcancer dramatiskt – främst på grund av radioaktivt jod-131 via kontaminerad mjölk. Rapporter om medfödda missbildningar har studerats intensivt, men det vetenskapliga konsensuset enligt UNSCEAR är att det inte finns statistiskt säkerställda bevis för en generell ökning av medfödda missbildningar utöver sköldkörtelcancer.

Tjernobyl idag – den förbjudna zonen

Var ligger Tjernobyl?

Tjernobyls kärnkraftverk ligger i norra Ukraina, cirka 130 kilometer norr om Kiev och nära gränsen till Belarus. Exklusionszonen omfattar 2 600 kvadratkilometer – ungefär lika stort som Gotland.

Sarkofagen och New Safe Confinement

Den ursprungliga betonginkapslingen (”sarkofagen”) byggdes hösten 1986 med 250 000 ton betong under extrema förhållanden. Den var aldrig avsedd som permanent lösning. 2016 sköts den enorma New Safe Confinement (NSC) på plats – 108 meter hög, 162 meter lång, 260 meter bred – världens största rörliga landkonstruktion. NSC är dimensionerad för 100 år och kostade cirka 1,5 miljarder euro.

Kan man besöka Tjernobyl?

Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 var organiserade turer till exklusionszonen en växande turistindustri. HBO:s Chernobyl-serie ökade besöken med uppskattningsvis 40 procent under 2019. Under den ryska ockupationen av Ukraina i mars 2022 rapporterades att soldater grävt skyttegravar i radioaktiv mark.

Tjernobyl idag – bilder och verklighet

Exklusionszonen är en märklig plats. Betongbyggnader vittrar. Träd växer genom golv. Vilda djur rör sig fritt genom Pripjats gator. Strålningen varierar – från nästan normal bakgrund på vissa vägar till hundratals gånger förhöjd nära reaktorn. Cirka 150 personer bor permanent i zonen och uppskattningsvis 3 000 arbetar med sanering.

Tjernobyl-serien – HBO:s Chernobyl

HBO:s miniserie Chernobyl (2019) skildrar katastrofen, mörkläggningen och uppröjningen i fem avsnitt. Med Stellan Skarsgård som Boris Shcherbina, Jared Harris som Valery Legasov och Emily Watson som Ulana Khomyuk – regisserad av svenske Johan Renck – fick serien 9,3 på IMDb och vann tre Emmy Awards. Den finns att streama på Max, Prime Video och Apple TV.

Varför är Tjernobyl fortfarande viktigt?

Tjernobylolyckan förändrade världens syn på kärnkraftssäkerhet permanent. Den ledde till WANO (World Association of Nuclear Operators), stärkta IAEA-konventioner och global omvärdering av reaktordesign. Alla RBMK-reaktorer har modifierats – reaktortypen har aldrig använts utanför forna Sovjetunionen.

För Sverige blev Tjernobyl en påminnelse om att kärnkraftsolyckor inte respekterar gränser. Nedfallet påverkade rennäring, jakt och livsmedel i årtionden. Och det var Forsmarks kärnkraftverk som avslöjade katastrofen – en händelse som blivit en del av svensk kärnkraftshistoria.

Vanliga frågor om Tjernobyl

Källor

• SSM – Kärnkraftsolyckor i världen
• IAEA – International Atomic Energy Agency
• UNSCEAR
• Forskning & Framsteg – Vilda djur lockas till Tjernobyl
• Uppsala universitet – Grodorna trivs i Tjernobyl
• OKG – INES-skalan