Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid Öresund i Kävlinge kommun, cirka två mil norr om Malmö och ungefär lika långt från Köpenhamn. Barsebäcksverket blev en symbol i den svenska kärnkraftsdebatten. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 och Barsebäck 2 den 31 maj 2005, båda efter politiska beslut. Rivningen pågår nu och den radiologiska delen väntas bli klar 2028.
Fakta om Barsebäcks kärnkraftverk
| Plats | Barsebäck, Kävlinge kommun, Skåne |
| Avstånd till Köpenhamn | Cirka 20 km, ungefär lika långt som till Malmö |
| Reaktortyp | Kokvattenreaktorer från Asea-Atom med turbiner från Stal-Laval |
| Barsebäck 1 | Kommersiell drift 15 maj 1975 till 30 november 1999 (615 MW) |
| Barsebäck 2 | Kommersiell drift 1 juli 1977 till 31 maj 2005 (615 MW) |
| Ägare | Barsebäck Kraft AB inom Uniper |
| Status | Radiologisk rivning pågår och väntas bli klar 2028 |
| Elproduktion (historisk) | Täckte cirka 30 % av Skånes elbehov |
När byggdes Barsebäcks kärnkraftverk?
Bygget av Barsebäck 1 började 1971 och bygget av Barsebäck 2 år 1973. Båda reaktorerna är kokvattenreaktorer från Asea-Atom med turbiner från Stal-Laval. Barsebäck 1 togs i kommersiell drift den 15 maj 1975 och Barsebäck 2 den 1 juli 1977. Varje reaktor hade en maximal effekt på 615 MW.
Varför blev Barsebäck en symbolfråga?
Barsebäcksverket syns över stora delar av Skåne och över Öresund till Danmark. Motståndet mot kärnkraften riktades under många år just mot Barsebäck. Barsebäck blev därmed en symbol för den politiska striden om kärnkraften i Sverige.
Folkomröstningen 1980 och vägen mot stängning
Resultatet av folkomröstningen om kärnkraft 1980 innebar i huvudsak att ingen ytterligare utbyggnad skulle ske utöver de tolv reaktorer som var i drift, färdiga eller under byggnad. Riksdagen slog samtidigt fast att den sista reaktorn i Sverige skulle stängas 2010.
I februari 1997 kom Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet överens om en ny energipolitik. Energiöverenskommelsen innebar att de två reaktorerna i Barsebäck skulle ställas av, eftersom avvecklingen skulle börja med de reaktorer vars placering kunde ifrågasättas mest. Överenskommelsen slopade också 2010 som slutår för den sista reaktorn. Lagen om kärnkraftens avveckling trädde i kraft den 18 december 1997.
Stängningsprocessen
Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999. Barsebäck 2 följde den 31 maj 2005. Båda stängningarna var följden av politiska beslut.
Rivningen av Barsebäck fram till 2028
Det sista kärnbränslet transporterades 2006 från Barsebäck till mellanlagret Clab i Oskarshamn. Från den 1 december 2006 var anläggningen i så kallad servicedrift, där den hölls i ett säkert läge i väntan på nedmontering och rivning.
Reaktorernas interndelar segmenterades mellan 2016 och 2019. Den storskaliga nedmonteringen och rivningen av Barsebäck började i april 2020. Varje reaktortank i Barsebäck är 20 meter hög, fem meter i diameter och väger 430 ton. Det tar cirka ett år att segmentera och lyfta ut en reaktortank.
Rivningen genomförs av Uniper Nuclear Services i ett samordnat projekt med rivningen av Oskarshamn 1 och 2. Erfarenheter och metoder förs vidare mellan projekten, ett arbetssätt som Uniper kallar Lead and Learn.
Rivningen i siffror
Ungefär 95 procent av allt material kan återvinnas. I de fyra reaktorerna i Barsebäck och Oskarshamn som Uniper river är cirka 5 procent av materialet radioaktivt, uppskattningsvis 67 000 ton. Det mesta av det radioaktiva avfallet är lågaktivt. I Barsebäck mellanlagras avfallet på området i väntan på transport till slutförvaren i Forsmark.
Den radiologiska rivningen av Barsebäck beräknas vara klar 2028. Den konventionella rivningen av byggnaderna genomförs i början av 2030-talet.
Vad händer med Barsebäcksområdet?
Energimyndigheten har pekat ut Barsebäcksområdet som riksintresse för energiproduktion. På området finns redan elnät, en reservkraftanläggning och en industrihamn.
I mars 2024 enades Uniper och Kävlinge kommun om en gemensam inriktning för Barsebäck Clean Energy Park, ett område för fossilfri och planerbar energiproduktion. Nästa steg är en förstudie inför den fortsatta planeringen.
Barsebäck Kraft AB ingår i Uniper, som sedan december 2022 ägs till 99,12 procent av den tyska staten.
Vanliga frågor om Barsebäcks kärnkraftverk
Varför stängdes Barsebäcks kärnkraftverk?
Barsebäck stängdes efter politiska beslut. Energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet i februari 1997 innebar att de två reaktorerna i Barsebäck skulle ställas av, eftersom avvecklingen skulle börja med de reaktorer vars placering kunde ifrågasättas mest. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 och Barsebäck 2 den 31 maj 2005.
Hur nära Köpenhamn ligger Barsebäck?
Barsebäcks kärnkraftverk ligger cirka 20 kilometer norr om Malmö och ungefär lika långt från Köpenhamn. Barsebäcksverket syns över stora delar av Skåne och över Öresund till Danmark.
Rivs Barsebäck nu?
Ja. Reaktorernas interndelar segmenterades mellan 2016 och 2019 och den storskaliga rivningen började i april 2020. Den radiologiska rivningen beräknas vara klar 2028 och den konventionella rivningen av byggnaderna genomförs i början av 2030-talet. Cirka 95 procent av materialet kan återvinnas.
Vad ska Barsebäcksområdet användas till?
Energimyndigheten har pekat ut Barsebäcksområdet som riksintresse för energiproduktion. Uniper och Kävlinge kommun enades i mars 2024 om en gemensam inriktning för Barsebäck Clean Energy Park, ett område för fossilfri och planerbar energiproduktion. Nästa steg är en förstudie.
Vem äger Barsebäck?
Barsebäck Kraft AB har tillståndet för kärnkraftverket och ingår i den tyska energikoncernen Uniper, som ansvarar för rivningen. Den tyska staten äger sedan december 2022 99,12 procent av Uniper.
Källor
- Uniper: Barsebäck Kraft
- Uniper: Fakta om Barsebäcksverket
- Svensk Kärnbränslehantering: Slutförvaret SFR i Forsmark
- Uniper: Inriktningen för Barsebäck Clean Energy Park
- Kävlinge kommun: Barsebäck stängs för gott 2005
Fördelar och nackdelar med kärnkraft
Kärnkraftsolyckor i världen
Slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Argument mot kärnkraft ur ett rättviseperspektiv
Kärnavfall i Sverige och hur det tas om hand
Sveriges kärnkraftsproduktion i siffror
Folkomröstningen om kärnkraften 1980
Avvecklade kärnkraftsanläggningar i Sverige
