Kärnvapnens historia, teknik och kopplingen till kärnkraften

Det fanns uppskattningsvis 12 200 kärnvapen i världen i början av 2026, fördelade på nio länder. Cirka 2 100 stridsspetsar står i hög beredskap och kan användas med kort varsel. Kärnvapen har använts i krig två gånger, mot Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Kärnvapen hänger nära ihop med den civila kärnkraften, eftersom tekniken för anrikning av uran och upparbetning av använt bränsle kan användas både för kärnbränsle och för vapen.

Kärnvapenarsenaler i världen

Historisk bakgrund

Manhattanprojektet och Hiroshima

Kärnvapen utvecklades under andra världskriget i det amerikanska Manhattanprojektet. Som mest arbetade 130 000 personer i projektet, som fram till krigsslutet kostade 2,2 miljarder dollar (cirka 22 miljarder kronor) i dåtidens penningvärde. Den 16 juli 1945 provsprängdes världens första kärnvapen, en plutoniumbomb av implosionstyp, i Trinityprovet vid Alamogordo i New Mexico. Den 6 augusti 1945 fällde USA uranbomben Little Boy över Hiroshima och den 9 augusti plutoniumbomben Fat Man över Nagasaki. Bomberna över Hiroshima och Nagasaki är de enda kärnvapen som har använts i krig.

Kalla kriget och kapprustningen

Sovjetunionen provsprängde sin första atombomb den 29 augusti 1949. Under kalla kriget växte arsenalerna snabbt. År 1986 fanns det cirka 70 300 kärnvapen i världen. Begreppet terrorbalans innebar att båda supermakterna hade tillräckligt många kärnvapen för att förinta motparten, vilket skulle avskräcka från ett första anfall.

Under Kubakrisen i oktober 1962 upptäckte USA sovjetiska robotar på Kuba. USA blockerade Kuba i 13 dagar tills Sovjetunionen gick med på att ta bort robotarna. Den 5 augusti 1963 skrev USA, Storbritannien och Sovjetunionen under ett avtal som förbjuder kärnvapenprov i atmosfären, under vatten och i yttre rymden.

Sveriges eget kärnvapenprogram

Sverige forskade om egna kärnvapen från slutet av 1940-talet. Det var militären som tog initiativet. Försvarets forskningsanstalt (FOA) fick en avdelning för kärnvapenforskning. Först 1954 blev frågan offentlig, när överbefälhavaren Nils Swedlund började argumentera för svenska kärnvapen.

Den så kallade svenska linjen med tungvattenreaktorer skulle ge Sverige både egen energi och tillgång till plutonium som skulle göra det möjligt att tillverka en svensk atombomb. Reaktorn i Marviken började byggas 1965 och konstruerades så att bränslet kunde bytas under drift, vilket öppnade för att ta ut bränsle med hög halt av plutonium. Kärnvapenplanerna lades på hyllan flera år innan Marviken stod klar. År 1968 skrev Sverige under ickespridningsavtalet (NPT). Regeringen lade ned tungvattenlinjen i Marviken 1970.

Hur fungerar kärnvapen?

Fissionsvapen (atombomber)

Fissionsvapen fungerar genom att klyvbart material, uran-235 eller plutonium-239, förs samman till en kritisk massa så att en okontrollerad kedjereaktion startar. Little Boy var en uranbomb av kanontyp och Fat Man en plutoniumbomb av implosionstyp.

Fusionsvapen (vätebomber)

Vätebomber, som också kallas termonukleära vapen, använder en fissionsladdning som tändare för att starta en fusionsreaktion, där väteisotoperna deuterium och tritium slås samman. Vätebomber har betydligt större sprängkraft än fissionsvapen.

Leveranssystem och den nukleära triaden

De största kärnvapenmakterna har tre slags leveranssystem, den så kallade triaden, för att alltid kunna slå tillbaka efter ett anfall:

• Landbaserade robotar: Interkontinentala ballistiska robotar (ICBM) avfyras från land och kan nå mål på andra kontinenter.
• Ubåtsbaserade robotar: Robotar på ubåtar (SLBM) är svåra att slå ut i ett första anfall eftersom ubåtarna patrullerar dolda under vattnet.
• Flygburna vapen: Strategiska bombflygplan bär bomber och kryssningsrobotar.

Internationella avtal

Ickespridningsavtalet (NPT)

Ickespridningsavtalet (NPT) öppnades för undertecknande den 1 juli 1968 och trädde i kraft den 5 mars 1970. Avtalet vilar på tre pelare: icke-spridning, nedrustning och rätten till fredlig användning av kärnenergi. Totalt 191 stater har anslutit sig till NPT. Fem stater räknas som kärnvapenstater enligt avtalet: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Indien, Pakistan och Israel har aldrig anslutit sig. Nordkorea har lämnat avtalet.

Kärnvapenförbudsavtalet (TPNW)

Kärnvapenförbudsavtalet, FN:s avtal om förbud mot kärnvapen, antogs den 7 juli 2017 med 122 röster för, en emot och en nedlagd röst. Avtalet trädde i kraft den 22 januari 2021. Kärnvapenförbudsavtalet förbjuder bland annat utveckling, provsprängning, tillverkning, innehav, användning och hot om användning av kärnvapen.

START-avtalen

Avtalen om strategiska kärnvapen (START och New START) mellan USA och Ryssland har varit centrala för nedrustningen. År 2023 slutade USA och Ryssland att utbyta de uppgifter om utplacerade strategiska stridsspetsar och bärare som New START krävde. New START, det senaste av avtalen, har nu löpt ut.

Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen

Den mest direkta kopplingen mellan civil kärnkraft och kärnvapen går genom tekniken för anrikning av uran och upparbetning av använt kärnbränsle.

Kärnkraftverk leder inte automatiskt till kärnvapen, men varje gång kärnteknik sprids till fler länder måste risken för kärnvapenspridning hanteras. Därför krävs tillstånd för export av kärnteknik från Sverige. Mottagarlandet ska lämna statliga garantier enligt riktlinjer från Nuclear Suppliers Group (NSG). Anläggningen som tar emot exporten ska ha ett fullgott fysiskt skydd och kontrolleras av IAEA.

Växande kärnvapenarsenaler

Antalet kärnvapen i världen har minskat från cirka 70 300 år 1986 till cirka 12 200 i början av 2026. Antalet stridsspetsar i ländernas militära lager ökar däremot igen. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Federation of American Scientists (FAS) följer upprustningen år för år.

• Kina: Kina har cirka 620 stridsspetsar och bygger ut arsenalen. Det amerikanska försvarsdepartementet bedömde 2022 att Kina skulle ha cirka 1 000 operativa stridsspetsar år 2030.
• Fler länder rustar upp: Kina, Indien, Nordkorea, Pakistan och Storbritannien tros öka sina kärnvapenlager, möjligen även Ryssland.
• USA och Ryssland: USA och Ryssland har tillsammans cirka 86 procent av världens kärnvapen. Länderna slutade 2023 att utbyta uppgifter om sina utplacerade strategiska stridsspetsar.
• Kärnvapen i Europa: USA har 100 till 120 B61-bomber utplacerade i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet och möjligen i Storbritannien.

Humanitära konsekvenser

Ett enda kärnvapen kan förstöra en hel stad och döda miljontals människor. Det radioaktiva nedfallet skadar naturen och människors hälsa långt efter explosionen. Över 2 000 kärnvapenprov har genomförts i världen sedan det första provet 1945.

Vanliga frågor om kärnvapen

Källor

• Svenska Läkare mot Kärnvapen: Fakta om kärnvapen
• Svenska Läkare mot Kärnvapen: Länder med kärnvapen
• Federation of American Scientists: Kärnvapenarsenalerna i världen
• Vattenfall: Den svenska linjen
• Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor: Ickespridningsavtalet (NPT)
• Strålsäkerhetsmyndigheten: Tillstånd för export av kärnteknik
• Utrikespolitiska institutet: Risk för oreglerad kärnvapenupprustning