Sveriges kärntekniska anläggningar – Komplett översikt

Sverige har ett av världens mest utvecklade kärntekniska system, med en historia som sträcker sig från forskningsreaktorn R1 under KTH 1954 till dagens sex kommersiella reaktorer och det planerade djupförvaret vid Forsmark. Sammanlagt finns tio anläggningar som tillsammans utgör ryggraden i hanteringen av svensk kärnkraft — från elproduktion och forskning till mellanlagring och slutförvaring av radioaktivt avfall.

Alla anläggningar i översikt

Filtrera på typ av anläggning — eller klicka på ”Visa detaljer” för att se reaktortabeller, MW-effekt, ägare och fakta om varje anläggning.

Kärnkraftverk i drift

Forsmark – tre reaktorer, 3 274 MW

Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun är Sveriges enda anläggning där samtliga reaktorer fortfarande är i drift. De tre kokvattenreaktorerna (BWR) togs successivt i drift mellan 1980 och 1985 och har en sammanlagd effekt på 3 274 MW. Anläggningen ägs av Vattenfall och producerar ungefär en sjättedel av all el som förbrukas i Sverige. Alla tre reaktorerna konstruerades av svenska ASEA Atom och har genomgått omfattande moderniseringar för att kunna drivas långt in på 2040-talet.

Vid Forsmark finns även SFR — slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall — i drift sedan 1988, samt den planerade platsen för det framtida djupförvaret för använt kärnbränsle. Forsmark är därmed navet i hela den svenska kärntekniska infrastrukturen.

Ringhals – två av fyra reaktorer aktiva, 2 204 MW

Ringhals kärnkraftverk i Varbergs kommun har idag två tryckvattenreaktorer (PWR) i drift — Ringhals 3 (1 074 MW) och Ringhals 4 (1 130 MW). Anläggningen är unik i Sverige som den enda med tryckvattenreaktorer, konstruerade av amerikanska Westinghouse. De två äldre reaktorerna R1 (BWR, stängd 2020) och R2 (PWR, stängd 2019) avvecklades i förtid efter att den politiskt beslutade effektskatten i kombination med låga elpriser gjort fortsatt drift olönsam.

Vattenfall planerar nu för ny kärnkraft på Väröhalvön där Ringhals ligger. De kvarvarande reaktorerna har moderniserats för att kunna drivas i flera årtionden till.

Oskarshamn – Sveriges kraftfullaste reaktor, 1 450 MW

Vid Oskarshamns kärnkraftverk i Kalmar län finns Sveriges kraftfullaste enskilda reaktorenhet — Oskarshamn 3 med 1 450 MW. Det är en kokvattenreaktor som togs i drift 1985. Anläggningen har historisk betydelse: Oskarshamn 1, som togs i drift 1972, var Sveriges allra första kommersiella kärnreaktor. Initiativet kom inte från staten utan från den kommersiella kraftindustrin via Oskarshamns kraftgrupp, bildad 1965. O1 och O2 har sedan dess stängts (2017 respektive 2015).

Intill Oskarshamns kärnkraftverk ligger CLAB, det centrala mellanlagret där allt använt kärnbränsle från Sveriges reaktorer förvaras i vattenbassänger 30 meter ner i berget, i avvaktan på slutförvaring.

Stängda kärnkraftverk

Barsebäck – stängt efter politiskt beslut

Barsebäcks kärnkraftverk i Kävlinge kommun, Skåne, stängdes i två steg — B1 1999 och B2 2005. Stängningen var politiskt motiverad, driven av närheten till Köpenhamn och diplomatisk påtryckning från Danmark. Anläggningen hade två kokvattenreaktorer med en effekt på 615 MW vardera. Rivningsarbete pågår, och regeringen har utpekat området som en möjlig plats för ny kärnkraft i framtiden.

Slutförvar och mellanlager

Sverige har ett av världens mest avancerade system för hantering av radioaktivt avfall, driftat av SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB). Systemet består av tre anläggningar som hanterar olika typer av avfall.

SFR (Slutförvaret för radioaktivt avfall) vid Forsmark har tagit emot låg- och medelaktivt driftavfall sedan 1988, beläget 50 meter under Östersjöns botten. Hit transporteras avfall från kärnkraftverken samt från sjukvård, industri och forskning.

CLAB (Centralt mellanlager) vid Oskarshamn mellanlagrar allt använt kärnbränsle från Sveriges reaktorer i vattenbassänger 30 meter ner i berget, med en kapacitet för cirka 8 000 ton bränsle. Härifrån ska bränslet så småningom transporteras till djupförvaret vid Forsmark.

Det planerade djupförvaret vid Forsmark godkändes av regeringen i januari 2022. Det ska byggas 500 meter ner i urberget med den så kallade KBS-3-metoden — kopparkapsel omgiven av bentonitlera — och ska fungera i minst 100 000 år. Bara Finland har kommit längre med liknande projekt globalt.

Historiska forskningsanläggningar

Sveriges kärntekniska historia inkluderar flera banbrytande forskningsanläggningar som lade grunden för den kommersiella kärnkraften.

Reaktor 1 (R1) under KTH i Stockholm var Sveriges allra första kärnreaktor, startad i juli 1954 — insprängt i berget 27 meter under campus. R1 användes för forskning och utbildning av ingenjörer och markerade Sveriges inträde i kärntekniken. Den stängdes 1970 och är idag tillgänglig för studiebesök.

Studsvik i Nyköpings kommun har varit centrum för svensk kärnteknisk forskning sedan 1950-talet. R2-reaktorn var i drift 1960–2005 och användes för forskning och framställning av medicinska och tekniska isotoper. Idag fokuserar verksamheten på avfallshantering och materialanalys.

Ågestaverket i Farsta var Sveriges första kärnkraftverk — ett unikt kraftvärmeverk som levererade både el (10 MW) och fjärrvärme (55 MW) till Farsta 1964–1974. Det använde tungvattenreaktor med naturligt uran som bränsle, kopplat till det dåvarande svenska kärnvapenprogrammet.

Vanliga frågor

Hur många kärntekniska anläggningar finns i Sverige?

Sverige har tio kärntekniska anläggningar: tre aktiva kärnkraftverk (Forsmark, Ringhals, Oskarshamn), ett stängt (Barsebäck), två slutförvar/mellanlager (SFR, CLAB), ett planerat djupförvar och tre historiska forskningsanläggningar (R1, Studsvik, Ågesta).

Hur mycket el producerar Sveriges kärnkraftverk?

De sex aktiva reaktorerna har en sammanlagd effekt på ungefär 6 900 MW och producerar cirka 50–55 TWh per år, vilket motsvarar ungefär 30 procent av Sveriges totala elproduktion.

Vad är skillnaden mellan BWR och PWR?

BWR (kokvattenreaktor) låter vattnet koka direkt i reaktortanken. PWR (tryckvattenreaktor) håller vattnet under tryck och använder en sekundär krets. Forsmark och Oskarshamn har BWR, Ringhals har PWR.

Var slutförvaras Sveriges kärnavfall?

Kortlivat avfall i SFR vid Forsmark (50 m under Östersjön). Använt kärnbränsle i CLAB vid Oskarshamn (30 m i berget). Djupförvaret för högaktivt avfall planeras 500 m ner vid Forsmark.

Planeras ny kärnkraft i Sverige?

Ja, minst 2 500 MW senast 2035 och långsiktigt upp till tio nya storskaliga reaktorer till 2045. Riksdagen har beslutat om statligt stöd upp till 5 000 MW.