Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
    • Sveriges kärnkraftsproduktion – Dashboard och översikt
    • Jämför energislag – Kärnkraft vs vindkraft, sol, vatten och fossilt
    • Kärnkraft quiz – Testa dina kunskaper om kärnkraft
    • Svensk kärnkraftshistoria – Interaktiv tidslinje 1954–2026
    • Sveriges kärntekniska anläggningar – Komplett översikt
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

oskarshamns-kärnkraftverk

Oskarshamns kärnkraftverk – Från Sveriges första reaktor till världens största kokvattenreaktor

10 mars 202415 april 2026
Senast uppdaterad: 15 april 2026 (Ursprungligen publicerad 10 mars 2024)
Av Mats Pettersson|10 mars 2024

Oskarshamns kärnkraftverk har en unik plats i svensk energihistoria. Det var här Sveriges första kommersiella kärnreaktor togs i drift 1972 – och det är här den största reaktorn, Oskarshamn 3, fortfarande producerar runt 11 TWh per år som en av världens kraftfullaste kokvattenreaktorer. På Simpevarpshalvön utanför Oskarshamn ligger också Clab, Sveriges centrala mellanlager för allt använt kärnbränsle. Här berättar vi hela historien.

Fakta om Oskarshamns kärnkraftverk

Plats Simpevarp, Oskarshamns kommun, Småland
Ägare OKG AB (Uniper 54,5 %, Fortum 45,5 %)
Oskarshamn 1 1972–2017 (stängd) – 473 MW
Oskarshamn 2 1975–2015 (stängd) – 661 MW
Oskarshamn 3 Drift sedan 1985 – 1 450 MW
Reaktortyp Kokvattenreaktor (BWR), Asea-Atom
Årsproduktion O3 ~11 TWh (el till ~500 000 villor)
Medarbetare ~600 personer

Historia: Sveriges kärnkraftsresa började här

Oskarshamn 1 – landets första kommersiella reaktor

Bygget av Oskarshamn 1 påbörjades den 7 juni 1966 på Simpevarpshalvön i Misterhults socken. Det var en helt okontroversiell etablering – kärnkraften stöddes över partigränserna och den dåvarande centerpartistiskt styrda Misterhults kommun hade redan i sin generalplan från 1963 inkluderat kärnkraftverket. Kommunledningen uppfattade avfallsproblemet som i princip löst – ”möjligen skulle det totalt sett bli en hink”, som det uttrycktes.

O1 gick i kommersiell drift 1972 och blev därmed Sveriges första kommersiella kärnreaktor, med en effekt på 473 MW. Som en av de äldsta kokvattenreaktorerna i världen drevs den i 45 år innan den permanent stängdes i juni 2017.

Oskarshamn 2 – modernisering som aldrig fullföljdes

O2 togs i drift 1975 med en effekt på 661 MW. Under 2013 inleddes en omfattande modernisering och effekthöjning, men projektet drabbades av tekniska problem och fullföljdes aldrig. Alla tre reaktorerna stod stilla samtidigt i slutet av oktober 2013 – en situation som fick stor medieuppmärksamhet. I oktober 2015 beslutade ägarna att stänga O2 permanent, med motiveringen att det inte fanns förutsättningar för vare sig kortsiktig eller långsiktig ekonomisk lönsamhet.

Oskarshamn 3 – en av världens största

Planer på en tredje reaktor i Oskarshamn fanns redan 1973, men projektet sköts upp efter folkomröstningen 1980. O3 skulle ursprungligen ha byggts som Forsmark 4, men placerades istället i Oskarshamn för att ge en jämnare effektfördelning på elnätet. Bygget inleddes i maj 1980 och reaktorn kopplades till elnätet den 3 mars 1985.

O3 hade ursprungligen en effekt på 1 050 MW. Genom det så kallade PULS-projektet (Power Uprate Licensing of Simpevarp) genomfördes 2009–2010 en omfattande modernisering och effekthöjning till 1 450 MW. Det gjorde O3 till en av världens största kokvattenreaktorer – tillfälligt den allra största, innan Grand Gulf i USA passerade med 1 401 MW 2012.

O3 i siffror: 1 450 MW maximal effekt. ~11 TWh per år. Motsvarar elförbrukningen hos en halv miljon villor. Bästa produktionsår: 2021 med 10,99 TWh. I mars 2025 passerade O3 sitt rekord i obruten drift: 325 dagar i nät utan avbrott.

Avveckling av O1 och O2

Under 2015 fattade OKG:s ägare (Uniper och Fortum) beslut om att avveckla O1 och O2 i förtid. Skälen var ekonomiska – de äldre reaktorerna kunde inte generera lönsamhet i en marknad med låga elpriser. O1 stängdes permanent i juni 2017 efter 45 års drift. O2 hade redan ställts av och stängningen formaliserades.

Den radiologiska rivningen av O1 och O2 genomförs av Uniper Nuclear Services i ett samordnat projekt med rivningen av Barsebäck 1 och 2. Rivningen beräknas vara klar runt 2028. Erfarenheter överförs mellan projekten i en metodik som kallas ”Lead and Learn”.

Clab – Sveriges mellanlager för använt kärnbränsle

Intill kärnkraftverket på Simpevarpshalvön ligger Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle), som drivs av SKB. Hit transporteras allt använt kärnbränsle från samtliga svenska kärnkraftverk. Bränslet förvaras i vattenfyllda bassänger 30 meter under markytan.

Clab rymmer upp till 12 000 ton använt bränsle och mellanlagrar det i upp till 40 år. Under den tiden minskar aktivitet och värmeavgivning med cirka 90 procent, varefter bränslet kan slutförvaras i berg utan aktiv kylning. Slutförvaret för använt kärnbränsle planeras vid Forsmark med KBS-3-metoden.

Totalt producerar OKG cirka 80 ton högaktivt avfall per år. Allt avfall som producerats vid alla svenska kärnkraftverk sedan 1970-talet lagras i Clab – det gör Simpevarp till den plats i Sverige med störst koncentration av radioaktivt material.

O3 idag: drift, revision och drifttidsförlängning

Löpande drift

Oskarshamn 3 är Sveriges enskilt största elproduktionsanläggning. Under drift flödar 55 000 liter havsvatten per sekund genom kylvattenkanalerna. Det uppvärmda vattnet pumpas tillbaka till Hamnefjärden utanför kraftverket. Reaktorn drivs av OKG AB med cirka 600 medarbetare och övervakas löpande av SSM.

Revision 2026

Revisionen 2026 startade den 19 mars och omfattar omkring 2 000 arbetsordrar, anläggningsändringar och flera större moderniseringar. Bland årets insatser märks byte av elutrustning (reläer, brytare, likriktare), utbyte av turbinregulatorn, service i kondensationsbassängen och åtgärder i reaktortanken – arbeten som utförs mycket sällan och kräver extra noggranna förberedelser. Under revisionen är drygt 850 personer involverade.

Drifttidsförlängning: från 40 till 60 – kanske 80 år

De svenska kärnkraftverken var ursprungligen godkända för 40 års drift. För O3, som togs i drift 1985, skulle det ha inneburit stängning runt 2025. Istället har OKG genomfört omfattande moderniseringar för att förlänga drifttiden till 60 år – med sikte på drift till åtminstone 2045.

Reaktortanken – den komponent som inte kan bytas utan att i princip bygga en ny anläggning – har konstaterats vara av så hög kvalitet att den klarar dubbla den ursprungliga livslängden. Nästa steg, som redan utreds, är att undersöka möjligheten till 80 års drifttid. Som OKG:s vd Johan Lundberg uttryckt det: om hans 600 medarbetare får bestämma har O3 inte ens kommit upp i halva sin livslängd.

Moderniseringarna inkluderar bland annat ett system för oberoende härdkylning (installerat efter SSM-krav som villkor för drift efter 2020), uppdatering av kontrollrummet, upprustning av kylvattenvägar och katodiskt korrosionsskydd av armeringen i betongkonstruktionerna.

Oskarshamns betydelse för den svenska kärnkraftshistorien

Simpevarp är den plats där svensk kommersiell kärnkraft började – och den plats som fortfarande huserar landets största enskilda reaktor och hela det nationella mellanlagret för använt bränsle. Anläggningen har gått igenom hela livscykeln: från pionjärens entusiasm på 1960-talet, via utbyggnad, effekthöjning och politisk turbulens, till avveckling av de äldsta reaktorerna och nu en satsning på att driva O3 i ytterligare decennier.

Med rivningen av O1 och O2, fortsatt drift av O3 och Clab:s centrala roll i avfallshanteringen förblir Oskarshamn en av de viktigaste platserna i det svenska kärnkraftsprogrammet – och kommer att vara det under lång tid framöver.

Vanliga frågor om Oskarshamns kärnkraftverk

Hur stor är Oskarshamn 3?

Oskarshamn 3 har en maximal effekt på 1 450 MW och är en av världens största kokvattenreaktorer. Årsproduktionen ligger på cirka 11 TWh, motsvarande elförbrukningen hos en halv miljon villor.

Varför stängdes Oskarshamn 1 och 2?

Ägarna (Uniper och Fortum) beslutade 2015 att stänga O1 och O2 i förtid av ekonomiska skäl. De äldre reaktorerna kunde inte generera lönsamhet i en marknad med låga elpriser. O1 stängdes 2017 och O2 2015. Rivningen pågår och beräknas vara klar runt 2028.

Vad är Clab?

Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) ligger intill Oskarshamns kärnkraftverk och drivs av SKB. Hit transporteras allt använt kärnbränsle från samtliga svenska kärnkraftverk. Bränslet förvaras i vattenfyllda bassänger 30 meter under markytan.

Hur länge kan Oskarshamn 3 vara i drift?

O3 var ursprungligen godkänd för 40 års drift men har moderniserats för 60 år, med sikte på drift till åtminstone 2045. Reaktortanken har konstaterats klara dubbla den ursprungliga livslängden, och möjligheten till 80 års total drifttid utreds.

Var låg Sveriges första kärnreaktor?

Sveriges första kommersiella kärnreaktor, Oskarshamn 1, togs i drift 1972 på Simpevarpshalvön utanför Oskarshamn. Bygget påbörjades 1966 och reaktorn drevs i 45 år innan den stängdes permanent 2017.

Vem äger Oskarshamns kärnkraftverk?

Kraftverket ägs av OKG AB, som i sin tur ägs av Uniper (54,5 procent) och Fortum (45,5 procent). Uniper ansvarar också för rivningen av de stängda reaktorerna O1 och O2.

Källor

  • OKG AB – Officiell webbplats
  • SSM – Oskarshamns kärnkraftverk
  • Uniper – Effekthöjning och modernisering
  • Uniper – O3 har förutsättningar för drift till 2045
  • Svensk Kärnbränslehantering (SKB) – Clab

Läs mer på karnavfallsradet.se:
Forsmarks kärnkraftverk – Sveriges största elproducent
Barsebäcks kärnkraftverk – Historia, stängning och framtid
Slutförvaring av kärnavfall
Fördelar och nackdelar med kärnkraft
Kärnkraftsolyckor i världen

Mats Pettersson
Skriven av
Mats Pettersson
Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.

Allt om kärnkraft

Inläggsnavigering

Föregående sida
Nästa sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce
  • Kärnavfall som bränsle – Snabba reaktorer och den slutna bränslecykeln
  • Amerikanska flygvapnet väljer microreaktor för basförsörjning i Alaska
  • Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet
  • Kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft
  • Tjernobyl – Olyckan 1986, elefantfoten och hur det ser ut idag
  • Chernobyl – HBO-serien om kärnkraftskatastrofen 1986
  • Kärnkraft och svenska elpriser – så påverkas din elräkning
  • Barsebäcks kärnkraftverk – Historia, stängning och framtid
  • Hantering av kärnavfall i Ryssland
  • Kärnkraft i Ryssland
  • Hantering av kärnavfall i Turkiet
  • Finlands regleringsmodell: Från kärnkraft till spelmarknad
  • Ett långsiktigt ansvar för framtida generationer
  • Säkerhet, verifiering och nya perspektiv

Senaste kommentarer

  1. Gustav om Fördelar och nackdelar med kärnkraft
  2. Marcus om Vindkraftverkens påverkan på miljön: Myter och verklighet
  3. Ärnst om Kan man förstöra kärnavfall?
  4. Gayvin om Kärnkraftsavfall: Motståndarens främsta argument
  5. Simon om Fördelar och nackdelar med kärnkraft

Nyheter & artiklar

  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce
  • Kärnavfall som bränsle – Snabba reaktorer och den slutna bränslecykeln
  • Amerikanska flygvapnet väljer microreaktor för basförsörjning i Alaska
  • Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet
  • Kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft

Information

  • Redaktionen
  • Så arbetar vi
  • Kontakt
  • Om oss
Copyright © karnavfallsradet.se