Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
    • Sveriges kärnkraftsproduktion – Dashboard och översikt
    • Jämför energislag – Kärnkraft vs vindkraft, sol, vatten och fossilt
    • Kärnkraft quiz – Testa dina kunskaper om kärnkraft
    • Svensk kärnkraftshistoria – Interaktiv tidslinje 1954–2026
    • Sveriges kärntekniska anläggningar – Komplett översikt
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

plutoniumutvinning-från-kärnreaktor-till-kärnbränsle

Plutoniumutvinning: Från kärnreaktor till kärnbränsle

11 september 202415 mars 2024
Av Mats Pettersson|11 september 2024

Plutonium spelar en viktig roll i produktionen av kärnbränsle och i vissa typer av kärnvapen. Till skillnad från uran, som finns naturligt, produceras plutonium-239, den isotop som används i kärnbränsle, genom mänskliga processer i kärnreaktorer. Denna text utforskar processen för plutoniumutvinning, från produktion i kärnreaktorer till kemisk separation och upparbetning av använt kärnbränsle.

Produktion av plutonium i kärnreaktorer

Plutonium-239 produceras genom neutronbestrålning av uran-238, en av de vanligaste isotoperna av uran som finns i naturen. När uran-238 kärnan absorberar en neutron, omvandlas den först till uran-239 genom betasönderfall och genomgår ytterligare sönderfall för att slutligen bli plutonium-239. Denna process sker kontinuerligt i kärnreaktorer där uran används som bränsle.

Neutronbestrålning

Processen börjar när uran-238 i bränslestavarna i en kärnreaktor exponeras för en ström av neutroner. Absorptionen av en neutron av uran-238 leder till bildandet av uran-239, som har en halveringstid på cirka 23 minuter. Genom betasönderfall omvandlas uran-239 till neptunium-239, som i sin tur genomgår ytterligare betasönderfall till plutonium-239.

Upparbetning av använt kärnbränsle

När bränslestavar har använts i en kärnreaktor innehåller de en blandning av uran, plutonium och andra radioaktiva material. För att utvinna plutonium-239 krävs en process som kallas upparbetning, vilket är en komplex och tekniskt avancerad process.

Kemisk separation

Upparbetningsprocessen involverar kemisk separation av plutonium från det använda kärnbränslet. Detta görs genom att bränslet först löses upp i en syralösning. Därefter används olika kemiska processer, som PUREX-metoden (Plutonium Uranium Redox EXtraction), för att separera och renframställa plutonium-239 från övriga material. PUREX-processen involverar extraktion av uran och plutonium med organiska lösningsmedel och är den mest använda metoden för upparbetning av använt kärnbränsle.

Framställning av MOX-bränsle

Det separerade plutoniumet kan sedan användas för att tillverka MOX-bränsle (Mixed Oxide Fuel), som består av en blandning av plutoniumoxid och uranoxid. MOX-bränsle kan användas i vissa typer av kärnreaktorer som ett alternativ till rent uranbränsle, vilket bidrar till ett effektivare utnyttjande av de tillgängliga kärnbränsleresurserna.

Säkerhet och miljöpåverkan

Upparbetning av använt kärnbränsle och hanteringen av plutonium kräver strikta säkerhetsåtgärder för att skydda människor och miljö från radioaktiv kontaminering. Plutonium är extremt giftigt och har lång halveringstid, vilket innebär att det kan vara skadligt över mycket långa tidsperioder. Därför är korrekt hantering, lagring och eventuell slutlig förvaring av plutonium och andra högaktiva avfallsmaterial avgörande aspekter av kärnbränslecykeln.

Slutsats

Produktion och upparbetning av plutonium-239 är centrala delar av den moderna kärnbränslecykeln och erbjuder möjligheter till återanvändning av material som annars skulle betraktas som avfall. Samtidigt medför dessa processer betydande utmaningar relaterade till säkerhet, miljöskydd och icke-spridning av kärnvapenmaterial. En balans mellan dessa faktorer är avgörande för en hållbar framtid för kärnenergin.

Mats Pettersson
Skriven av
Mats Pettersson
Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.

Allt om kärnkraft

Inläggsnavigering

Föregående sida
Nästa sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • USA satsar miljarder på SMR-utbyggnad och så ser läget ut 2026
  • USA satsar miljarder på SMR-utbyggnad och så ser läget ut 2026
  • Elbilsladdare hemma: krav, effekt och regler 2026
  • Kinas kärnkraftsprogram är världens snabbaste utbyggnad och satsning på återvinning av kärnavfall
  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce
  • Kärnavfall som bränsle – Snabba reaktorer och den slutna bränslecykeln
  • Amerikanska flygvapnet väljer microreaktor för basförsörjning i Alaska
  • Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet
  • Kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft
  • Tjernobyl – Olyckan 1986, elefantfoten och hur det ser ut idag
  • Chernobyl – HBO-serien om kärnkraftskatastrofen 1986
  • Kärnkraft och svenska elpriser – så påverkas din elräkning
  • Barsebäcks kärnkraftverk – Historia, stängning och framtid
  • Hantering av kärnavfall i Ryssland
  • Kärnkraft i Ryssland

Senaste kommentarer

  1. Gustav om Fördelar och nackdelar med kärnkraft
  2. Marcus om Vindkraftverkens påverkan på miljön: Myter och verklighet
  3. Ärnst om Kan man förstöra kärnavfall?
  4. Gayvin om Kärnkraftsavfall: Motståndarens främsta argument
  5. Simon om Fördelar och nackdelar med kärnkraft

Nyheter & artiklar

  • USA satsar miljarder på SMR-utbyggnad och så ser läget ut 2026
  • USA satsar miljarder på SMR-utbyggnad och så ser läget ut 2026
  • Elbilsladdare hemma: krav, effekt och regler 2026
  • Kinas kärnkraftsprogram är världens snabbaste utbyggnad och satsning på återvinning av kärnavfall
  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce

Information

  • Redaktionen
  • Så arbetar vi
  • Kontakt
  • Om oss
Copyright © karnavfallsradet.se