Ringhals kärnkraftverk – Sveriges enda tryckvattenreaktorer

Ringhals kärnkraftverk, beläget på Väröhalvön utanför Varberg, är unikt i det svenska kärnkraftsprogrammet. Det är det enda svenska kärnkraftverket med tryckvattenreaktorer – tre av fyra reaktorer levererades av amerikanska Westinghouse, medan den fjärde var en svensk kokvattenreaktor från Asea-Atom. Sedan starten har Ringhals producerat mer än 900 TWh el. Idag är två reaktorer i drift med en årsproduktion på cirka 17 TWh – motsvarande elförbrukningen i tre städer av Göteborgs storlek.

Fakta om Ringhals kärnkraftverk

Historia: från markköp till Europas största byggplats

Ringhals historia börjar 1965, då Vattenfall började köpa mark på Väröhalvön. 1968 gav regeringen klartecken att bygga och driva ett kärnkraftverk, och 1969 togs det första spadtaget. Platsen valdes för närheten till Göteborg och möjligheten att förse södra och västra Sverige med el, samt tillgången till havsvatten för kylning.

Två reaktorer beställdes 1968: en kokvattenreaktor från Asea-Atom (R1) och en tryckvattenreaktor från Westinghouse (R2). Ytterligare två Westinghouse-reaktorer (R3 och R4) beställdes 1971. I början av 1970-talet var Ringhals en av Europas största arbetsplatser med periodvis över 3 000 byggnadsarbetare.

En lokal skröna berättar att kommunstyrelsen hade två punkter på dagordningen – att ta ställning till kärnkraftverket och var postkontoret skulle ligga. Kärnkraftsbeslutet togs på direkten; postkontoret krävde ett par timmars diskussion.

Reaktorerna i drift

Ringhals 2 blev den första reaktorn att kopplas till elnätet, i maj 1975. Ringhals 1 följde i januari 1976. R1 var den enda kokvattenreaktorn och av svensk Asea-Atom-design, medan R2, R3 och R4 alla är amerikanska Westinghouse-tryckvattenreaktorer – det enda svenska kärnkraftverk med denna teknik. R3 togs i drift i september 1981 och R4 i november 1983.

Ringhals unika teknik: tryckvattenreaktorer

I en tryckvattenreaktor (PWR) hålls vattnet i primärkretsen under så högt tryck att det inte kokar, trots temperaturer runt 320 °C. Värmen överförs via ånggeneratorer till en sekundärkrets där ånga driver turbinerna. Det innebär att turbinerna aldrig kommer i kontakt med radioaktivt vatten – en konstruktionsskillnad jämfört med kokvattenreaktorerna vid Forsmark och Oskarshamn.

Ånggeneratorerna visade sig dock bli Ringhals största tekniska utmaning. De ursprungliga generatorerna hade rör av Inconel-600, ett material som visade sig vara känsligt för sprickbildning och korrosion. Trots att de var dimensionerade för 40 års drift tvingades R2 och R3 byta sina ånggeneratorer redan efter 14 år (1989 respektive 1995). R4 klarade sig längre tack vare bättre vattenkemi och underhåll, men bytte ånggeneratorer 2011 efter 28 år.

R4:s stora modernisering 2011

Under perioden 31 maj – 15 november 2011 genomfördes en av de mest omfattande revisionsavställningarna i svensk kärnkraftshistoria på Ringhals 4. Under nästan sex månader byttes ånggeneratorer, tryckhållare, högtrycksturbiner, mellanöverhettare och lågtrycksförvärmare. Resultatet var en effekthöjning från drygt 900 MW till cirka 1 120 MW – en ökning som motsvarar en årlig tillkommande elproduktion på 1,5 TWh (el till 375 000 hushåll).

SSM gav tillstånd till provdrift vid den nya effektnivån i februari 2015 och slutgiltigt tillstånd för rutinmässig drift i juli 2018. R4:s bästa produktionsår blev 2018 med 8,7 TWh.

Stängningen av R1 och R2

I oktober 2015 beslutade Vattenfall att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid – fem år före den ursprungliga planen att driva dem till 2025/2026. De främsta skälen var ekonomiska: låga elpriser och den dåvarande effektskatten på kärnkraft, som utgjorde mer än en tredjedel av produktionskostnaden.

Vattenfalls vd Magnus Hall varnade att alla svenska kärnkraftverk drevs med förlust och hotade med att stänga samtliga reaktorer om inte effektskatten togs bort. Skatten sänktes kraftigt 2017 och avskaffades helt 2018 – men för R1 och R2 kom beslutet för sent.

Ringhals 2 stängdes den 31 december 2019 efter 44 års drift. Ringhals 1 stängdes den 31 december 2020. Beslutet att stänga ligger fast och kan enligt svensk lag inte upphävas.

Nedmonteringen av R1 och R2 startade våren 2024 och beräknas pågå i närmare tio år. Totalt genereras cirka 340 000 ton rivningsavfall, varav 90–95 procent är konventionellt (icke-radioaktivt) material som betong och stål. Det radioaktiva avfallet mellanlagras på Ringhals i väntan på att slutförvaren vid Forsmark byggs ut.

R3 och R4 idag: drift och framtid

Löpande drift

Ringhals 3 (1 074 MW) och Ringhals 4 (1 120 MW) producerar tillsammans cirka 17 TWh per år. Båda reaktorerna har moderniserats med passiva autokatalytiska vätgasrekombinatorer (PAR-enheter) som förhindrar vätgasexplosioner vid allvarliga olyckor, samt oberoende härdkylningssystem (ICCS) som kan kyla reaktorn i 72 timmar utan extern kraft- eller vattenförsörjning.

Revisioner 2026

Ringhals 3: 4 maj – 19 juli. Ringhals 4: 2 september – 15 oktober. Under revisionen byts bränsle, underhålls komponenter och genomförs myndighetskrävda säkerhetstester. Under revisionstid mer än fördubblas arbetsstyrkan på anläggningen.

Livstidsförlängning till 2040-talet

R3 och R4 har genomgått ombyggnader och säkerhetshöjande åtgärder för att kunna drivas i 60 år – det vill säga till 2041 respektive 2043. Vattenfall gör löpande investeringar i modern teknik och säkerhet. Enligt Vattenfall har R3 och R4 halva sin möjliga produktion framför sig.

Säkerhet: från Barsebäckshändelsen till Fukushima

Ringhals har genomgått flera viktiga säkerhetsuppgraderingar genom åren:

• Barsebäck-silhändelsen 1992: Efter att isoleringsmaterial oplanerat lösgjorts i Barsebäck 2 och riskerat att sätta igen kylvattensilar, genomfördes omfattande ombyggnader av silarna på R1 (1992) och R2 (1994). R3 och R4 uppgraderades 2005.
• Brandskydd och redundans 2005–2015: Betydande förbättringar av brandseparering, redundans och diversifiering av säkerhetssystem, särskilt på de äldre R1 och R2.
• Vätgasrekombinatorer 2007: PWR-reaktorerna R2, R3 och R4 utrustades med PAR-enheter för att förhindra vätgasexplosioner vid allvarliga olyckor.
• Post-Fukushima: Oberoende härdkylningssystem (ICCS) installerades på R3 och R4 – system som klarar 72 timmars kylning utan extern strömförsörjning, vatten eller bränsle.
• Värmebölja 2018: Under den europeiska värmeböljan i juli 2018 tvingades R2 stängas tillfälligt då havsvattentemperaturen översteg konstruktionsgränsen på 25 °C. R1, R3 och R4 påverkades inte då de är godkända för något högre temperaturer.

Ringhals roll i södra Sveriges elförsörjning

Ringhals ligger i elområde SE3/SE4, den del av Sverige som har störst effektbrist efter stängningen av Barsebäck och nu R1/R2. Med en årsproduktion på 17 TWh är Ringhals avgörande för södra Sveriges elbalans. Stängningen av R1 och R2 har bidragit till att södra Sverige idag har EU:s sämsta effektbalans – en situation som driver debatten om ny kärnkraft i regionen.

Kraftverket har producerat mer än 900 TWh sedan starten – en enorm mängd fossilfri el som bidragit till att Sverige har ett av Europas renaste elsystem.

Vanliga frågor om Ringhals kärnkraftverk

Källor

• Vattenfall – Ringhals kärnkraftverk
• Vattenfall – Produktion och driftläge
• Vattenfall – Avveckling Ringhals 1 och 2
• Vattenfall – Revision på Ringhals
• SSM – Ringhals kärnkraftverk