Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
    • Sveriges kärnkraftsproduktion – Dashboard och översikt
    • Jämför energislag – Kärnkraft vs vindkraft, sol, vatten och fossilt
    • Kärnkraft quiz – Testa dina kunskaper om kärnkraft
    • Svensk kärnkraftshistoria – Interaktiv tidslinje 1954–2026
    • Sveriges kärntekniska anläggningar – Komplett översikt
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall i Sverige

Temelín kärnkraftverk med förberedande markarbete för SMR-projekt

Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce

30 april 2026
Av Mats Pettersson|30 april 2026

ČEZ har skrivit på ett avtal med Rolls-Royce SMR om så kallat early works, alltså platsförberedande arbete inför en småskalig modulär reaktor vid Temelín. Avtalet i sig betyder inte byggstart. Det öppnar för markundersökningar, säkerhetsanalyser och förberedelser inför den tillstånds- och licensprocess som måste gå igenom innan en första gjutning ens är aktuell.

För svenska läsare är nyheten relevant av en konkret anledning: samma reaktordesign är tänkt att byggas vid Ringhals med en planerad kapacitet på upp till 1,5 GW. Det som händer i Tjeckien är därmed ett fönster in i hur ett snarlikt SMR-projekt utvecklas i praktiken, parallellt med det svenska.

Vad ett early works-avtal faktiskt innebär

Det handlar om förberedande arbete, inte om att börja bygga en reaktor. Konkret omfattar det här typen av avtal undersökningar av platsen, planering av infrastruktur, tidiga ingenjörstjänster och underlag inför licensiering. Den faktiska byggtiden för en enskild SMR-enhet anges till omkring fem år, men då räknas tiden från att förberedande markarbete är klart och tillstånd finns på plats.

I praktiken innebär det att Temelín nu går in i en fas där tjeckiska myndigheter, ČEZ och Rolls-Royce SMR ska arbeta parallellt med tekniska underlag och regulatorisk anpassning. Den europeiska SMR-marknaden bygger på att en brittisk grunddesign ska godkännas i flera länder med olika regelverk, vilket är en av projektets större osäkerheter.

Tjeckien planerar upp till sex SMR-enheter totalt, med en sammanlagd kapacitet på upp till 3 GW. Det är en betydande utbyggnad. Som jämförelse motsvarar 3 GW ungefär två fullstora reaktorer av den typ som finns i Ringhals 3 och 4.

Den tjeckiska industrin involveras tidigt

En del av strategin är att tjeckiska företag ska in i leverantörskedjan från början. ČEZ har tecknat en avsiktsförklaring med Škoda JS i Pilsen om tillverkning av nyckelkomponenter. Škoda JS har lång erfarenhet av kärnkraftskomponenter och är, via moderbolaget, kopplat till ČEZ.

Forskningsinstitutet ÚJV Řež, som till 80 procent ägs av ČEZ, har skrivit ett separat samförståndsavtal med Rolls-Royce SMR. Det avtalet täcker:

  • Kärnsäkerhetsanalyser
  • Konstruktions- och ingenjörstjänster
  • Testning och utvärdering av komponenter
  • Stöd vid licensiering anpassad till tjeckiska regelverk

Den brittiska komponentleverantören Curtiss-Wright är också inkopplad för säkerhetssystem. Det säger något om hur leverantörskedjan för en europeisk SMR-flotta byggs upp: en brittisk reaktordesigner i centrum, lokala industriaktörer i varje värdland, och specialistleverantörer som rör sig över gränserna.

ČEZ äger dessutom 20 procent av Rolls-Royce SMR. Det är en intressant ägarkoppling. Operatören är delägare i tekniken den ska köpa, vilket både ger inflytande och skapar ekonomiska bindningar som påverkar förhandlingsdynamiken.

Hur Sverige ligger till i jämförelse

Storbritannien valde Wylfa på Anglesey som plats för landets första tre SMR-enheter i november 2025. Där har Rolls-Royce SMR och statliga Great British Energy, Nuclear tecknat ett bindande avtal som tillåter omedelbar start av platsförberedande arbete.

Tjeckien är därmed steget efter Storbritannien men har nu tagit samma typ av första formella steg vid Temelín.

Sverige ligger längre bak i processen. Vattenfalls planer på upp till 1,5 GW SMR-kapacitet vid Ringhals är fortfarande i ett tidigare skede, där platsval, miljötillstånd och Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av reaktordesignen är centrala steg som måste klaras av. Den svenska tillståndsprocessen för nya kärnkraftsreaktorer har historiskt tagit lång tid, och en parallell granskning i Storbritannien och Tjeckien kan i bästa fall ge underlag som förenklar den svenska bedömningen.

I sämsta fall innebär det att Sverige får anpassa en design som redan är låst för andra marknader.

Vad som inte finns med i avtalet

Det är värt att notera vad de offentliga uppgifterna inte säger något om. Konkret byggstart finns inte angiven. Tidplan för konstruktion finns inte angiven. Total investeringskostnad för det tjeckiska projektet är inte specificerad i de tillgängliga uppgifterna.

ČEZ har skrivit ett separat samförståndsavtal med tjeckiska industri- och handelsministeriet om att utreda investerarmodell och möjliga finansieringskällor. Det är ett av de större öppna frågorna i alla SMR-projekt just nu: hur fördelas riskerna mellan stat, operatör och teknikleverantör när första-av-sin-art-anläggningar ska byggas?

Frågan är inte teoretisk. Erfarenheten från storskaliga kärnkraftsprojekt i Europa, som Olkiluoto 3 i Finland och Hinkley Point C i Storbritannien, är att kostnader och tidplaner ofta blir betydligt högre och längre än ursprungligt utlovat. SMR-konceptet bygger på att standardiserad, modulär tillverkning ska bryta det mönstret. Det återstår att se om det fungerar i praktiken när första enheterna byggs.

Vad du bör hålla ögonen på framöver

Några konkreta saker som avgör om SMR-utbyggnaden i Europa går framåt eller fastnar:

Licensieringen i Storbritannien. Wylfa-projektet är längst fram. Hur snabbt och smidigt brittiska Office for Nuclear Regulation godkänner designen sätter takten för resten.

Den tjeckiska tillståndsprocessen vid Temelín. Här testas hur en brittisk grunddesign anpassas till ett annat lands regelverk, vilket är direkt relevant för Sverige.

Investerarmodellen. Hur ČEZ och tjeckiska staten löser finansieringen ger en fingervisning om vilka modeller som kan fungera även här. Strålsäkerhetsmyndighetens kommande hantering av svenska SMR-ansökningar kommer att bygga vidare på de europeiska erfarenheter som nu samlas in.

För den som vill förstå sammanhanget kring kärnkraft som baskraft kan jämförelser med andra energislag vara värdefulla. Frågan om huruvida batterier kan ersätta baskraft är en återkommande del av debatten, liksom diskussionen om vindkraft jämfört med kärnkraft. Det långsiktiga ansvaret för avfallshanteringen, frågan om ett långsiktigt ansvar för framtida generationer, gäller även SMR, även om volymerna per producerad kilowattimme är jämförbara med befintliga reaktorer.

Det viktiga att förstå är att ett early works-avtal är ett av de första stegen i en lång process. Det är inte byggstart. Det är inte ens tillståndsbeslut. Men det är en signal om att tjeckiska staten, ČEZ och Rolls-Royce SMR är beredda att lägga konkreta resurser på att förbereda Temelín för en SMR-anläggning. Och det är, jämfört med var samma teknik stod för bara några år sedan, ett tydligt steg framåt.

Mats Pettersson
Skriven av
Mats Pettersson
Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.

Allt om kärnkraft

Inläggsnavigering

Föregående sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce
  • Kärnavfall som bränsle – Snabba reaktorer och den slutna bränslecykeln
  • Amerikanska flygvapnet väljer microreaktor för basförsörjning i Alaska
  • Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet
  • Kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft
  • Tjernobyl – Olyckan 1986, elefantfoten och hur det ser ut idag
  • Chernobyl – HBO-serien om kärnkraftskatastrofen 1986
  • Kärnkraft och svenska elpriser – så påverkas din elräkning
  • Barsebäcks kärnkraftverk – Historia, stängning och framtid
  • Hantering av kärnavfall i Ryssland
  • Kärnkraft i Ryssland
  • Hantering av kärnavfall i Turkiet
  • Finlands regleringsmodell: Från kärnkraft till spelmarknad
  • Ett långsiktigt ansvar för framtida generationer
  • Säkerhet, verifiering och nya perspektiv

Senaste kommentarer

  1. Gustav om Fördelar och nackdelar med kärnkraft
  2. Marcus om Vindkraftverkens påverkan på miljön: Myter och verklighet
  3. Ärnst om Kan man förstöra kärnavfall?
  4. Gayvin om Kärnkraftsavfall: Motståndarens främsta argument
  5. Simon om Fördelar och nackdelar med kärnkraft

Nyheter & artiklar

  • Tjeckien tar nästa steg mot SMR vid Temelín efter avtal med Rolls-Royce
  • Kärnavfall som bränsle – Snabba reaktorer och den slutna bränslecykeln
  • Amerikanska flygvapnet väljer microreaktor för basförsörjning i Alaska
  • Hermes 1 får 28 månader extra byggtid av amerikansk kärnkraftsmyndighet
  • Kärnbränslecykeln får ökad uppmärksamhet när världen satsar på kärnkraft

Information

  • Redaktionen
  • Så arbetar vi
  • Kontakt
  • Om oss
Copyright © karnavfallsradet.se