Datacentrens elförbrukning i Sverige och kopplingen till digital underhållning

Globalt drar datacenter cirka 415 TWh el per år, och enligt Internationella energiorganet IEA väntas siffran fördubblas till runt 945 TWh fram till 2030. Drivkraften är AI, men en stor del av belastningen kommer från sådant vi använder varje dag: streaming, sociala medier, onlinespel och molntjänster. För Sveriges elsystem innebär det att efterfrågan flyttas in mot tätorter där underskottet redan är som störst, vilket gör frågan om ny baskraft högaktuell.

Den här genomgången förklarar hur stora volymerna är, vilka aktiviteter som driver dem, vad det betyder för svenska elpriser och varför kärnkraftsdebatten åter tagit fart. Siffrorna är från IEA, Svenska kraftnät och Svenskt Näringsliv.

Så mycket el drar världens datacenter

IEA bedömer i rapporten Energy and AI att datacenter stod för ungefär 1,5 procent av världens elförbrukning under 2024. Tillväxttakten har varit cirka 12 procent per år de senaste fem åren, vilket är över fyra gånger snabbare än ökningen för all annan elförbrukning. Fram till 2030 väntas den totala förbrukningen nå 945 TWh, vilket motsvarar Japans hela årliga elanvändning i dag.

USA och Kina står tillsammans för nästan 80 procent av den globala tillväxten. I USA väntas datacentren stå för nära hälften av hela ökningen i elförbrukning fram till 2030. I Europa beräknas tillväxten bli omkring 45 TWh, en uppgång på cirka 70 procent jämfört med 2024.

Läget i Sverige: anslutningskön är historisk

Svenska kraftnät rapporterar att kön för nya elanslutningar i dag motsvarar cirka 12 000 megawatt bara de kommande fyra till fem åren. Det är ungefär halva Sveriges effektuttag under en kall vinterdag, då förbrukningen toppar kring 25 GW. Stora delar av kön består av datacenter, framför allt runt Stockholm och Göteborg där elunderskottet redan är som störst.

Svenskt Näringsliv uppskattar att svenska datacenter drog omkring 4 TWh el år 2024, och att nivån kan öka till 14-15 TWh fram till 2030. Det motsvarar elförbrukningen i ungefär en miljon svenska hushåll. Enligt Svenska kraftnät handlar det inte bara om datacenter, även stål-, gruv- och transportsektorn driver upp behovet, men datacenter är den tillväxtfaktor som ökat snabbast.

Var i landet hamnar belastningen?

Tidigare placerades datacenter främst i elområde SE1, alltså norra Sverige med billig vattenkraft. Numera söker sig allt fler aktörer mot SE3 där användarna och datatrafiken finns. Mängden anmälda anslutningar för AI-datacenter i SE3, som omfattar Stockholm och Göteborg, gick enligt Svenska kraftnät från 1 310 MW under 2024 till 6 692 MW under 2025. Det är en femfaldig ökning på ett år.

Problemet är att överföringskapaciteten från norr till söder är begränsad. Därför kan stora mängder vindkraft i SE1 inte fullt ut försörja datacentren i SE3, åtminstone inte utan kraftig nätutbyggnad. Lokalt placerad baskraft hamnar därför återigen högt på dagordningen.

Vad är det vi gör som drar elen?

Datacentren betjänar i grunden allt digitalt: e-post, banktjänster, AI-modeller, fjärrarbete och underhållning. Mediemyndighetens rapport från 2024 visar att svenska medievanor har flyttats kraftigt mot streaming, poddar och sociala medier. Strömmande video står globalt för cirka 65 procent av all internettrafik enligt Internetstiftelsen, och det är därmed den enskilda aktivitet som lägger störst tryck på serverhallarna.

Onlinespel växer i samma riktning. Både konsoler och PC-spel drar el i hemmet och belastar dessutom serverhallar för matchmaking, antifusksystem och lagring av speldata. Andra exempel på datatrafikkrävande tjänster är livestreamingplattformar som Twitch och YouTube, samt interaktiva tjänster som casino online, sociala nätverk och AI-baserade chatbottar, som alla kör mot stora serverparker dygnet runt.

Effekter på elpriset i Sverige

Mer efterfrågan på el i södra Sverige innebär högre marginalpriser, särskilt vintertid. Branschanalytiker som intervjuats av TT och Borskollen pekar på att en sammanlagd ny förbrukning på över 12 000 MW kan höja priserna märkbart i SE3 och SE4 om inte ny produktion följer med. Effektpriset, alltså den extra avgiften för att säkerställa att tillräcklig effekt finns varje timme, väntas enligt Svenska kraftnäts prognoser också öka.

Sverige har samtidigt ett stort nettoöverskott av el över helåret, knappt 34 TWh under 2025. Men överskottet är ojämnt fördelat över året och mellan elområden. Datacenter går i regel på full effekt dygnet runt, vilket gör dem särskilt krävande för effektplaneringen i nätet.

Därför kommer kärnkraften tillbaka i debatten

Datacenter behöver leveranssäker el dygnet runt. Sol och vind ger billig el på årsbasis, men inte alltid när belastningen är som högst. Därför söker många nya aktörer planerbar baskraft nära förbrukningsorten. Det har gjort att intresset för ny svensk kärnkraft har ökat snabbt sedan 2023.

Regeringen har satt målet att Sverige ska bygga ny kärnkraft motsvarande minst två stora reaktorer till år 2035, och tio nya reaktorer till 2045. Flera projekt kring små modulära reaktorer (SMR) har också anmält intresse hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Du kan läsa mer om kärnkraften i Sverige och om hur små modulära kärnreaktorer (SMR) kan komma att passa just datacenterkunder med stort effektbehov.

Direkta kopplingar mellan datacenter och reaktorer

I USA har flera teknikjättar redan tecknat långsiktiga elavtal med kärnkraftverk. Microsoft skrev under 2024 ett 20-årigt elköpsavtal med Constellation Energy om att återstarta en reaktor vid Three Mile Island, och Amazon Web Services har köpt ett datacenter direkt kopplat till kärnkraftverket Susquehanna. Liknande affärer börjar diskuteras även i Norden, där Finland byggt ut Olkiluoto 3 och där svenska aktörer som Vattenfall utreder nya reaktorer vid Ringhals och Forsmark. Sveriges sex befintliga reaktorer producerar i dag omkring 30 procent av landets el, och en utbyggnad enligt regeringens färdplan skulle skapa utrymme även för en kraftig digital expansion.

Konkreta siffror för ett hushållsperspektiv

En gamingdator drar enligt Mölndal Energi cirka 400-600 watt under spel, vilket motsvarar runt 1,5 kWh för en session på tre timmar. En PlayStation 5 eller Xbox Series X ligger på 100-200 watt. Streaming via wifi drar mindre lokalt, men belastar serverhallar och nät desto mer. En genomsnittlig svensk hushållsdag med två timmars streaming, två timmars gaming och konstant uppkoppling motsvarar uppskattningsvis 2 kWh, varav cirka en fjärdedel sker i datacenter snarare än i hemmet.

• Streaming i 4K under en timme: cirka 100 Wh i datacenterledet.
• Gamingdator under tre timmar: cirka 1,5 kWh lokalt, plus serverbelastning.
• AI-fråga till stor språkmodell: cirka 3 Wh per fråga enligt IEA, mot 0,3 Wh för en Google-sökning.
• En timme videosamtal i HD: cirka 150 Wh i nät och datacenter.

Hållbarhet och utsläpp

Svensk el har redan låg koldioxidintensitet jämfört med många andra länder, ungefär 30-50 gram CO2 per kWh enligt Energimyndigheten, eftersom mixen domineras av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Datacenter som byggs i Sverige sänker därför den globala utsläppskurvan jämfört med samma anläggning i USA eller Kina. Samtidigt innebär koncentrationen av elbehov till tätorter att lokala fossila reservkraftverk eller importerad el med högre utsläpp kan behöva användas vid effekttoppar.

Återvinning av spillvärme är en stor möjlighet. Stockholm Exergi köper redan överskottsvärme från flera datacenter i Stockholmsregionen. Spillvärmen från ett enda större datacenter i Kista räcker enligt företaget för att värma upp omkring 20 000 lägenheter via fjärrvärmenätet.

Vad väntar fram till 2030?

Svenska kraftnät förbereder en stor utbyggnad av stamnätet med fokus på överföring söderut. Samtidigt pågår tillståndsprocesser för ny kärnkraft, både traditionell och modulär. Bedömningen från både Svenskt Näringsliv och IEA är att datacenter kommer att fortsätta växa, men att tillväxttakten beror på hur snabbt elnätet och produktionen hinner med. Om utbyggnaden går trögt riskerar Sverige att tappa investeringar till Finland och Norge, som båda satsat hårt på att locka serverhallar.

För konsumenter betyder utvecklingen sannolikt högre elpriser i söder under en övergångsperiod, men också nya möjligheter när spillvärme och flexibilitetstjänster byggs ut. För hela energisystemet blir balansen mellan ny produktion och ny förbrukning den viktigaste frågan under 2027-2030.

Vanliga frågor

Hur mycket el drar svenska datacenter i dag?

Enligt Svenskt Näringsliv låg den svenska datacenterförbrukningen på omkring 4 TWh under 2024. Det motsvarar cirka 3 procent av Sveriges totala elanvändning. Prognoserna pekar mot 14-15 TWh fram till 2030 om alla ansökningar realiseras.

Är kärnkraft det enda alternativet för att försörja datacentren?

Nej. Vindkraft, solkraft och vattenkraft täcker stora delar av behovet, särskilt i norra Sverige. Däremot är kärnkraft den enda planerbara, fossilfria storskaliga produktionen som passar för dygnet-runt-belastning nära storstäderna. Därför kombineras ofta förnybart och kärnkraft i prognoserna från IEA och Svenska kraftnät.

Påverkar mitt streamande verkligen elpriset?

Individuellt är effekten liten, men sammanlagt påverkar digital konsumtion serverbelastningen och därmed den datacenterkapacitet som byggs ut. Det är efterfrågan på digitala tjänster i sin helhet, från streaming och spel till AI och företagsappar, som driver investeringarna.

Var ligger Sveriges största datacenter?

Meta (tidigare Facebook) har en av Sveriges största anläggningar i Luleå, som drivs av vattenkraft. Microsoft har byggt datacenter i Sandviken, Gävle och Staffanstorp. Amazon Web Services driver datacenter i Eskilstuna, Katrineholm och Västerås. Tillsammans dominerar dessa amerikanska aktörer den svenska marknaden.

Vad innebär små modulära reaktorer för datacenter?

SMR-tekniken bygger på serietillverkade reaktorer med en effekt på 50-300 MW, vilket matchar effektbehovet hos ett medelstort till stort datacenter. Tekniken är ännu i utvecklingsfas, men flera projekt i USA, Kanada och Storbritannien har planer på driftstart från 2030 och framåt. Du hittar en längre genomgång i artikeln om små modulära kärnreaktorer (SMR).

Hur ren är den el som datacentren använder?

Det beror helt på elmixen i landet där anläggningen står. I Sverige är intensiteten 30-50 gram CO2 per kWh, i USA omkring 380 gram och i Polen över 700 gram. Mer om hur olika kraftslag jämför sig finns i artikeln hur ren är kärnkraft.

Vad gör Sverige för att klara ökningen?

Regeringen har lagt fram en kärnkraftsstrategi med mål om ny baskraft fram till 2035 och 2045. Svenska kraftnät bygger ut stamnätet med flera miljarder kronor per år, och nya tillståndsprocesser för både vindkraft till havs och reaktorer pågår. Mer information om dagens reaktorer hittar du i översikten över svenska kärnkraftverk.

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.