Kärnkraft i världen

Kärnkraften i världen bestod i slutet av september 2026 av 441 driftdugliga reaktorer i 31 länder. Världens reaktorer producerade 2 702 TWh el under 2025, vilket är ungefär 9 procent av all el i världen. Ytterligare 81 reaktorer är under byggnad, varav 39 i Kina.

USA, Kina och Frankrike har flest reaktorer, men kärnkraftens betydelse för elförsörjningen skiljer sig mycket mellan länderna. Frankrike får över två tredjedelar av sin el från kärnkraft, medan Kina med 64 reaktorer bara får 5 procent. Här nedan är siffrorna för de viktigaste kärnkraftsländerna, för reaktorerna som byggs och för länderna som avvecklar sin kärnkraft.

Hur många kärnkraftverk finns det i världen?

Världens 441 driftdugliga kärnkraftsreaktorer hade en sammanlagd nettoeffekt på drygt 404 000 megawatt. En driftduglig reaktor är ansluten till elnätet, även om den för tillfället kan stå still. Siffrorna gäller reaktorer och inte kraftverk, eftersom många kraftverk har flera reaktorer på samma plats, till exempel Forsmark med tre. Den globala kärnkraftsproduktionen 2025 blev 35 TWh högre än under 2024, som redan var ett rekordår.

Internationella atomenergiorganets (IAEA) reaktordatabas PRIS delar in reaktorerna på ett annat sätt. I juli 2026 redovisade PRIS 417 reaktorer i drift och ytterligare 21 reaktorer med uppehåll i driften.

Länderna med flest reaktorer och störst andel kärnkraft

Tabellen visar antalet driftdugliga reaktorer i september 2026 och kärnkraftens andel av elproduktionen i varje land under 2025. Länderna är sorterade efter antalet reaktorer.

Land	Reaktorer och andel av elen
USA	94 reaktorer, 17,7 procent
Kina	64 reaktorer, 5,0 procent
Frankrike	57 reaktorer, 68,1 procent
Ryssland	34 reaktorer, 18,7 procent
Japan	33 reaktorer, 9,4 procent
Sydkorea	26 reaktorer, 31,0 procent
Indien	24 reaktorer, 3,2 procent
Kanada	17 reaktorer, 13,0 procent
Ukraina	15 reaktorer, 52,0 procent
Storbritannien	9 reaktorer, 10,7 procent
Spanien	7 reaktorer, 18,9 procent
Sverige	6 reaktorer, 26,7 procent
Tjeckien	6 reaktorer, 42,1 procent
Finland	5 reaktorer, 39,6 procent
Slovakien	5 reaktorer, 64,4 procent
Ungern	4 reaktorer, 45,2 procent
Förenade Arabemiraten	4 reaktorer, 22,0 procent

Frankrike har den största andelen kärnkraft med 68,1 procent, följt av Slovakien med 64,4 procent och Ukraina med 52,0 procent. USA producerar däremot mest kärnkraftsel av alla länder, 785,6 TWh under 2025, vilket motsvarar ungefär 30 procent av all kärnkraftsel i världen.

Kärnkraften stod för 27,9 procent av den svenska elen 2025, alltså en större andel än i USA och Ryssland men en mindre än i Finland. De sex svenska reaktorerna producerade tillsammans 45 TWh under 2025.

Indiens 24 reaktorer gav bara 3,2 procent av landets el under 2025. Brasilien fick ännu mindre, 2,2 procent, från sina två reaktorer Angra 1 och Angra 2. I Nederländerna gav landets enda reaktor 2,7 procent av elen samma år.

Var byggs nya kärnkraftverk?

I september 2026 var 81 kraftreaktorer under byggnad i världen. Kina byggde 39 av reaktorerna, Indien 8 och Ryssland 7, medan Sydkorea, Turkiet och Egypten byggde 4 reaktorer var. I USA och Frankrike pågick inget reaktorbygge alls.

Ryska Rosatom bygger de första kärnkraftverken i Bangladesh, Egypten och Turkiet. Alla tre länderna har valt ryska tryckvattenreaktorer av typen VVER med en effekt på cirka 1 200 megawatt per reaktor.

Länder som skaffar sitt första kärnkraftverk

• Bangladesh: Reaktorn Rooppur 1 har byggts sedan november 2017 och väntas tas i drift under 2026.
• Egypten: I El Dabaa har fyra reaktorer byggts sedan juli 2022. Projektets chef räknade i september 2025 med att alla fyra ska vara i drift 2030.
• Turkiet: Den första reaktorn i Akkuyu, som har byggts sedan april 2018, provladdades med attrappbränsle i juni 2026.
• Polen: Bygget av tre amerikanska reaktorer av typen AP1000 i Lubiatowo-Kopalino vid Östersjökusten planeras börja 2028. Den första reaktorn väntas sedan vara i drift 2036.

Kina bygger nästan hälften av världens nya reaktorer

Kina hade 64 driftdugliga reaktorer på totalt knappt 64 000 megawatt i september 2026. Den kinesiska femårsplanen för 2026 till 2030 antogs i mars 2026. Femårsplanen siktar på 110 000 megawatt kärnkraft till 2030. Kinas kärnkraftseffekt måste alltså öka med över 70 procent på några få år.

Kinas satsning på kärnkraft drivs av luftföroreningarna från kolkraften, av klimatåtagandena och av behovet av en trygg energiförsörjning. Kinesiska företag konstruerar numera i stort sett egna reaktorer, bland annat Hualong One, men använder också västerländsk teknik. Kina vill dessutom återvinna det använda kärnbränslet i en sluten bränslecykel.

Varför har Frankrike så mycket kärnkraft?

Den franska regeringen beslutade 1974, strax efter den första oljekrisen, att snabbt bygga ut kärnkraften. I dag har Frankrike 57 reaktorer som stod för 68,1 procent av elproduktionen 2025. Frankrike är också världens största nettoexportör av el och exporterade netto 89,9 TWh under 2024. Över 80 procent av den franska elen kommer från kärnkraft och vattenkraft, vilket ger landet en hög grad av energioberoende.

Den nya reaktorn Flamanville 3 anslöts till elnätet i december 2024 och nådde full effekt i december 2025. I februari 2022 presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron en plan på sex nya reaktorer med möjlighet till ytterligare åtta. De sex nya reaktorerna av typen EPR2 ska byggas parvis i Penly, Gravelines och Bugey. Först ut är Penly, där den första betonggjutningen är planerad till 2027.

Det franska elbolaget EDF räknade i december 2025 upp kostnaden för de sex nya reaktorerna till 72,8 miljarder euro (cirka 822 miljarder kronor). Frankrike har samtidigt strukit det tidigare målet att minska kärnkraftens andel av elen till 50 procent senast 2035.

USA har flest reaktorer i världen

De 94 driftdugliga reaktorerna i USA har en total effekt på nästan 97 000 megawatt. Kärnkraften gav ändå bara 17,7 procent av den amerikanska elen under 2025. Medelåldern på de amerikanska kärnkraftverken är över 40 år. De nyaste reaktorerna är Vogtle 3, som togs i kommersiell drift i juli 2023, samt Vogtle 4, som anslöts till elnätet i mars 2024.

President Donald Trump undertecknade i maj 2025 flera dekret som ska öka kärnkraften i USA från 100 000 till 400 000 megawatt fram till 2050. Ett av målen i dekreten är att tio nya stora reaktorer ska vara under byggnad senast 2030.

I USA startas samtidigt några stängda reaktorer om. Reaktorn Palisades stängdes i maj 2022, men i slutet av augusti 2026 började den laddas med nytt bränsle inför en omstart. Bolaget Constellation räknar med att Crane Clean Energy Center, den tidigare reaktorn Three Mile Island 1, ska vara i kommersiell drift 2027. Microsoft har tecknat ett avtal om att köpa elen från reaktorn i 20 år.

Japan startar om sina reaktorer efter Fukushima

Före olyckan i Fukushima Daiichi i mars 2011 fick Japan omkring 30 procent av sin el från kärnkraft. De två första japanska reaktorerna som fick starta igen kom i drift först i augusti och oktober 2015, mer än fyra år efter olyckan. Under 2025 gav kärnkraften 9,4 procent av den japanska elen.

Japan har 33 driftdugliga reaktorer, men bara 15 av dem har startat igen efter olyckan. Ytterligare sju reaktorer väntar på ett godkännande för en omstart. Reaktorn Kashiwazaki-Kariwa 6 kom i drift igen i januari 2026. Den japanska regeringen antog i februari 2025 en energiplan där kärnkraften ska stå för omkring 20 procent av elen 2040.

Varför stängde Tyskland sin kärnkraft?

Tyskland fick fram till mars 2011 en fjärdedel av sin el från 17 reaktorer. Efter olyckan i Fukushima Daiichi beslutade den tyska regeringen den 30 maj 2011 att alla tyska reaktorer skulle stängas senast 2022.

Beslutet från 2011 återupplivade en avvecklingsplan som en tidigare regering hade tagit fram efter valet 1998. De tre sista tyska reaktorerna, Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2, fick gå några månader längre än planerat och stängdes den 15 april 2023. Kärnkraften är ändå fortfarande en politisk fråga i Tyskland. I maj 2025 slutade den tyska regeringen under förbundskansler Friedrich Merz att motsätta sig att kärnkraft behandlas på samma sätt som förnybar energi i EU:s klimatpolitik.

Finland får nästan 40 procent av sin el från kärnkraft

Finlands fem reaktorer stod för 39,6 procent av elproduktionen 2025. Den nyaste finska reaktorn, Olkiluoto 3, har en nettoeffekt på cirka 1 600 megawatt och började leverera el regelbundet i april 2023. Bygget av Olkiluoto 3 hade då pågått sedan 2005. Kraftverksön Olkiluoto står ensam för omkring 30 procent av den finska elen.

Den finska regeringen har också förlängt drifttillstånden för Loviisa 1 och 2 till slutet av 2050. Den 4 augusti 2026 förordade den finska Strålsäkerhetscentralen (STUK) ett drifttillstånd för slutförvaret Onkalo, som ligger på cirka 430 meters djup.

Vilka länder avvecklar kärnkraften?

Taiwan stängde sin sista reaktor i maj 2025 och har därmed lämnat kärnkraften. Spanien planerar att stänga alla sina sju reaktorer senast 2035. I augusti 2026 förlängdes ändå tillstånden för Almaraz 1 och 2 till den 8 juni 2030, i stället för att reaktorerna skulle stängas redan 2027.

Andra länder har gått åt motsatt håll och satsar åter på kärnkraft. Belgiens parlament röstade i maj 2025 med stor majoritet för att upphäva lagen från 2003 om avveckling av kärnkraften. Vid klimatmötet COP28 i december 2023 lovade fler än 20 länder att arbeta för att tredubbla kärnkraften till 2050 jämfört med 2020. Sverige, Finland, Frankrike och USA står bakom löftet.

Kärnkraften i Afrika, Sydamerika och Mellanöstern

Sydafrika är det enda landet i Afrika med kärnkraft i drift. Kärnkraftverket Koeberg nära Kapstaden har två tryckvattenreaktorer som togs i drift 1984 och 1985. Koeberg 1 har ett drifttillstånd till juli 2044 och Koeberg 2 till november 2045. Egypten blir det andra afrikanska landet med kärnkraft när reaktorerna i El Dabaa är klara.

Argentina har tre tungvattenreaktorer som producerade 7,3 procent av landets el 2025. Den äldsta argentinska reaktorn, Atucha 1, togs i kommersiell drift redan 1974. I Brasilien stoppades bygget av reaktorn Angra 3 på nytt i april 2023. Brasiliens nya mål är att Angra 3 ska tas i drift 2031.

Kärnkraftverket Barakah i Förenade Arabemiraten har fyra sydkoreanska reaktorer av typen APR-1400. Den första reaktorn i Barakah anslöts till elnätet i augusti 2020 och den fjärde började sin kommersiella drift i september 2024. Barakah gav 22,0 procent av elen i Förenade Arabemiraten under 2025.

Vanliga frågor om kärnkraft i världen

Hur många forskningsreaktorer finns det i världen?

Utöver kraftreaktorerna finns omkring 220 forskningsreaktorer i fler än 50 länder. Ytterligare omkring 180 reaktorer driver cirka 140 fartyg och ubåtar.

Har Australien kärnkraft?

Australien har inga kärnkraftverk, eftersom två federala lagar förbjuder att sådana byggs. Samtidigt har Australien världens största kända urantillgångar, nästan en tredjedel av världens totala tillgångar. Vid Lucas Heights finns forskningsreaktorn OPAL på 20 megawatt, som ersatte den äldre reaktorn HIFAR 2006.

Har Iran kärnkraft?

Iran har en kraftreaktor, Bushehr 1, som har en nettoeffekt på 915 megawatt och gav 1,3 procent av den iranska elen under 2025. Bygget av Bushehr 1 började 1975, men reaktorn färdigställdes med huvudkomponenter från Ryssland och anslöts till elnätet först i september 2011.

Vad har hänt med kärnkraftverket i Zaporizjzja?

Kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina har sex reaktorer och har varit ockuperat av Ryssland sedan mars 2022. Alla sex reaktorerna har stått i kall avställning sedan september 2022 och producerar ingen el. Reaktorerna i Zaporizjzja ingår ändå i Ukrainas 15 driftdugliga reaktorer.

Varför protesterar Litauen mot kärnkraftverket i Belarus?

Kärnkraftverket i Belarus ligger 23 kilometer från gränsen mot Litauen och 55 kilometer från huvudstaden Vilnius. Kärnkraftverket har två ryska reaktorer av typen VVER-1200 som startade sin kommersiella drift i juni 2021 respektive november 2023. Litauen motsätter sig fortfarande driften och har anmält Belarus till kommittén som granskar efterlevnaden av Esbokonventionen.

Hur mycket satsar Indien på kärnkraft?

Indien har 24 driftdugliga reaktorer och bygger 8 till. Den indiska regeringen vill ha minst 100 000 megawatt kärnkraft till 2047. En indisk lag från december 2025 öppnar för privata företag att bygga, äga och driva kärnkraftverk. Indien utvecklar också teknik för att på sikt använda landets stora tillgångar på torium som kärnbränsle.

Vad händer med kärnkraften i Storbritannien?

Storbritannien har nio reaktorer som gav 10,7 procent av den brittiska elen under 2025. Elbolaget EDF bedömde i januari 2024 att den första av två nya reaktorer i Hinkley Point C ansluts till elnätet tidigast 2030. Den brittiska regeringen fattade det slutliga investeringsbeslutet för Sizewell C i juli 2025. I november 2025 valde regeringen Wylfa på Anglesey för de första små modulära reaktorerna från Rolls-Royce.

Källor

• World Nuclear Association: Kärnkraften i världen i dag
• World Nuclear Association: Kärnkraften i Kina
• World Nuclear Association: Kärnkraften i Frankrike
• World Nuclear Association: Kärnkraften i Japan
• World Nuclear Association: Avvecklingen av kärnkraften i Tyskland
• Amerikanska energidepartementet: Deklarationen om att tredubbla kärnkraften till 2050