Kärnkraftverket i Zaporizjzja var utan extern ström i 18 dygn

Kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina, det största i Europa, var utan extern ström i 18 dygn mellan den 20 augusti och den 7 september 2026. Under hela avbrottet kyldes de sex reaktorerna med el från dieselgeneratorer. Strömmen kom tillbaka först efter en lokal vapenvila som Internationella atomenergiorganet (IAEA) hade förhandlat fram.

Zaporizjzja har sex tryckvattenreaktorer av typen VVER med en nettoeffekt på 950 megawatt var, sammanlagt 5 700 megawatt. Ryssland har ockuperat kraftverket sedan den 4 mars 2022 och alla sex reaktorerna har stått i kall avställning från och med september samma år. Ukrainas kärnkraft har också en svensk koppling. I juni 2022 kom Westinghouse och det statliga ukrainska kärnkraftsbolaget Energoatom överens om att Westinghouses fabrik i Västerås skulle tillverka allt bränsle till Ukrainas reaktorer.

Så blev Zaporizjzja utan extern ström

Den 20 augusti 2026 skadades kraftledningen Ferosplavna-1 på 330 kilovolt i samband med militär aktivitet på norra sidan av floden Dnipro. Ferosplavna-1 var kraftverkets sista förbindelse med det ukrainska elnätet, eftersom huvudledningen Dniprovska på 750 kilovolt hade kopplats bort redan den 24 mars 2026. Före den fullskaliga invasionen var Zaporizjzja anslutet till tio kraftledningar. Under de 18 dygnen utan extern ström utvecklades läget på följande sätt.

Ukrainska tekniker började laga ledningen den 5 september, efter att området runt den skadade sträckan hade minröjts. Reparationen tog tre dagar. Klockan 19.02 den 7 september 2026 fick kraftverket åter ström via Ferosplavna-1 och förbrukade då 11 megawatt.

Varför behöver avställda reaktorer ström?

Reaktorer i kall avställning producerar ingen el, men bränslet i reaktorerna och i bassängerna för använt kärnbränsle måste fortfarande kylas. Kylpumparna drivs med el. Utan extern ström måste dieselgeneratorerna ta över hela elförsörjningen till kylningen och de andra säkerhetssystemen.

Den 28 augusti 2026 hade Zaporizjzja diesel för ungefär tio dygn, vilket är minimikravet i regelverket. Diesel hade senast levererats till kraftverket i mars. För att spara bränsle halverade kraftverket antalet generatorer i drift, så att den tillgängliga effekten också halverades. Kylpumparna kördes därefter med uppehåll för att hålla temperaturen nere i reaktorernas primärkretsar och i bränslebassängerna.

IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi kallade läget djupt oroande. ”Inget kärnkraftverk ska behöva minska driften av viktiga kylsystem för att spara diesel”, sa Grossi. Kraftverket kunde drabbas av ett totalt strömbortfall inom några dagar utan extern ström eller nya dieselleveranser, varnade han.

Hur många gånger har Zaporizjzja varit utan ström?

IAEA räknar avbrottet den 20 augusti 2026 som det 26:e under kriget. Vid IAEA:s generalkonferens i Wien den 14 september 2026 sa Grossi att kraftverket hade förlorat den externa strömmen tio gånger från och med juni. Den ukrainska nyhetssajten Hromadske kommer fram till en högre siffra och kallar avbrottet det 27:e efter den fullskaliga invasionen i februari 2022.

Med Hromadskes räkning var avbrottet i augusti det 15:e under 2026. Energoatom räknade avbrottet den 4 augusti 2026 som det 12:e under året och det 24:e under ockupationen. I samma besked konstaterade Energoatom att hälften av alla avbrott under ockupationen hade skett under 2026. Flera av avbrotten var korta, till exempel natten mot den 29 maj och den 4 augusti, då dieselgeneratorerna gick i ungefär en timme.

Lokala vapenvilor vid kraftverket

Överenskommelsen som trädde i kraft den 5 september 2026 var den sjunde lokala vapenvilan som IAEA har förhandlat fram. Grossi tackade både Ukraina och Ryssland för att de gick med på uppehållet i striderna. IAEA förhandlade i maj 2026 med båda sidorna om en vapenvila för att laga huvudledningen Dniprovska.

Under kriget har 185 anställda vid IAEA genomfört 287 uppdrag i Ukraina. IAEA har också levererat utrustning för omkring 27 miljoner euro (cirka 305 miljoner kronor) till landet.

Vanliga frågor om kärnkraftverket i Zaporizjzja

Var ligger kärnkraftverket i Zaporizjzja?

Kärnkraftverket i Zaporizjzja ligger vid staden Enerhodar på södra sidan av floden Dnipro i Ukraina. Kraftverkets ledningar till elnätet går över till norra sidan av floden, där militär aktivitet skadade Ferosplavna-1 den 20 augusti 2026.

Producerar kärnkraftverket i Zaporizjzja någon el?

Nej. Kärnkraftverket i Zaporizjzja har inte producerat el sedan september 2022, när alla sex reaktorerna ställdes i kall avställning. Kraftverket tar i stället emot el från det ukrainska elnätet för att driva kylningen och andra säkerhetssystem.

Vem kontrollerar kärnkraftverket i Zaporizjzja?

Ryssland har ockuperat kärnkraftverket i Zaporizjzja sedan den 4 mars 2022. Ukrainska Energoatom anser sig vara det enda bolag som lagligt får driva kraftverket och kräver att kraftverket lämnas tillbaka till Ukraina. IAEA förhandlar med både Ukraina och Ryssland när kraftledningarna behöver lagas.

Vilken koppling har Zaporizjzja till Sverige?

I juli 2021 drevs fyra av de sex reaktorerna i Zaporizjzja med kärnbränsle från Westinghouse, som tillverkar bränslet i en fabrik i Västerås. Reaktor 5 i Zaporizjzja laddades redan i december 2019 med enbart bränsle från Westinghouse.

Har andra ukrainska kärnkraftverk drabbats av kriget?

Ja. I början av september 2026 hade kärnkraftverket Sydukraina upptäckt 28 drönare, den närmaste tre kilometer från anläggningen. Vid kärnkraftverket Chmelnytskyj upptäcktes en drönare och IAEA:s team fick söka skydd. Ett av de ukrainska kärnkraftverken fick koppla bort en reaktor från elnätet efter skador på en kraftledning.

Källor

• LB.ua: Lokal vapenvila vid Zaporizjzja för att laga kraftledningen
• Interfax-Ukraine: Zaporizjzja kopplas in på det ukrainska elnätet igen
• Hromadske: Extern ström tillbaka efter mer än två veckor på diesel
• Interfax-Ukraine: Energoatom räknar avbrotten under ockupationen
• Interfax-Ukraine: Avbrottet i maj och kraftverkets enda kraftledning
• American Nuclear Society: Generalkonferensen i Wien och Grossis lägesbild

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.