Vad är bioenergi?

Bioenergi kommer från biomassa, det vill säga växter, träd, restprodukter från skogsbruket och jordbruket samt organiskt avfall. Biomassan blir värme, el och drivmedel när den eldas, rötas eller förädlas. År 2024 stod biobränslena för 26 procent av Sveriges totala energitillförsel. Den största delen av den svenska biomassan kommer från skogen.

Bioenergi är Sveriges största förnybara energikälla. Bioenergin används främst i skogsindustrins egna processer, men den värmer också städerna genom fjärrvärmen och driver bilar och bussar. Till skillnad från kol, olja och naturgas växer biomassan upp igen.

Bioenergins klimatnytta förutsätter att tillväxten i skogen håller jämna steg med uttaget. Här nedan är siffrorna för bioenergins andel, industrin, fjärrvärmen, biogasen och biodrivmedlen, följda av klimatfrågan och skogen.

Vad är biomassa?

Biomassa är den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruket, skogsbruket och fisket. Lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen räknar också in motsvarande del av industriavfallet och det kommunala avfallet. Enkelt uttryckt är biomassa organiskt material som nyligen har varit levande, medan kol och olja bildades för miljontals år sedan.

Biomassan som blir bioenergi i Sverige

• Skogsbränsle: Grenar och toppar, så kallad grot, tas tillvara efter avverkningar och eldas i värmeverken och kraftvärmeverken.
• Restprodukter från skogsindustrin: Bark och sågspån från sågverken och avlutar från massabruken används som bränsle.
• Jordbruksgrödor: Vete, majs och raps förädlas till etanol och biodiesel.
• Avfall: Matavfall och avloppsslam rötas till biogas, medan den biologiska delen av soporna eldas i avfallsförbränningen.

Skogens restprodukter och biprodukter är den största källan till bioenergi i Sverige. Grenar och toppar blir kvar på hygget efter en avverkning, medan bark och sågspån blir över i sågverken. Uttaget av grot ska anmälas till Skogsstyrelsen.

Efter ett uttag av skogsbränsle behöver markägaren ofta återföra aska till marken. Stubbar skördas bara i mycket liten omfattning och då för energiproduktion, men även en stubbskörd ska anmälas till Skogsstyrelsen.

Biobränslen finns i fast, flytande och gasform

Fasta biobränslen som ved, flis, pellets och bark eldas i pannor för att ge värme och el. Flytande biodrivmedel som etanol och HVO ersätter bensin och diesel i fordonen. Biogas bildas när mikroorganismer bryter ner matavfall, gödsel och slam utan tillgång till syre. Biogasen kan eldas för värme och el eller uppgraderas till fordonsgas.

Hur stor del av Sveriges energi kommer från bioenergi?

År 2024 kom 26 procent av den energi som tillfördes det svenska energisystemet från biobränslen. Biobränslenas andel var 10 procent år 1970. Mellan 1970 och 2024 sjönk de fossila bränslenas andel från 79 till 27 procent, medan kärnbränslets andel ökade från 0 till 28 procent. Vindkraften stod för 8 procent av tillförseln 2024.

Bioenergin backade under 2024, när den slutliga användningen av biobränslen minskade med 10 TWh jämfört med 2023, medan användningen av petroleumprodukter ökade med 14 TWh. Tabellen samlar de viktigaste siffrorna för bioenergin i Sverige.

För första gången på nästan tio år var användningen av fossila oljeprodukter större än den direkta användningen av biobränslen i den slutliga energianvändningen 2024. Förklaringen är till stor del den sänkta reduktionsplikten för bensin och diesel.

Skogsindustrin använder mest bioenergi

Den svenska industrin använde 153 TWh el och bränslen år 2024. Biobränslena stod för 39 procent av industrins energianvändning, vilket motsvarar 59,6 TWh. Massa- och pappersindustrin är den största energianvändaren med 73,0 TWh, knappt hälften av industrins totala användning. Elen stod för 44,4 TWh, vilket var 29 procent av totalen.

Pappers- och massabruken använder bioenergin internt i sina processer. Den värme som industrin inte kan använda själv går vidare till fjärrvärmesystemen. Skogsindustrin levererar på så sätt både bränsle och värme till resten av samhället.

Vad eldas i fjärrvärmeverken?

Den totala värmeproduktionen för fjärrvärme var 53,0 TWh år 2024, räknat med elpannor, värmepumpar och rökgaskondensering. Bränslena i el- och värmeproduktionen utanför kärnkraften motsvarade 66,4 TWh. Trädbränslena stod för 49,5 procent av bränslena i el- och värmeproduktionen och avfallet för 28,7 procent.

I ett kraftvärmeverk ger samma bränsle både el och fjärrvärme. Värmekraften gav 11,8 TWh el år 2024, knappt 7 procent av Sveriges totala elproduktion på 169,3 TWh. Bioenergin är därmed främst en värmekälla i Sverige.

Avfallet som eldas i fjärrvärmeverken är bara delvis biobaserat, eftersom soporna också innehåller plast. Avfallsförbränningen stod för 81 procent av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn år 2024, eller knappt 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Över 90 procent av utsläppen från avfallsförbränningen beräknas komma från fossil plast. El- och fjärrvärmesektorns utsläpp har ändå minskat med 37 procent sedan 1990.

Hur mycket biogas produceras i Sverige?

Den svenska biogasproduktionen uppgick till 2 688 GWh år 2025, en ökning med drygt 12 procent från året innan. Samrötningsanläggningar och avloppsreningsverk står tillsammans för 80 procent av den inhemska produktionen.

Två tredjedelar av den svenska biogasen uppgraderas till biometan, som används som fordonsgas eller ersätter naturgas i industrin. Den uppgraderade biogasen uppgick till 1 805 GWh år 2025. Resten av biogasen gick till värme, el och industrin, medan 265 GWh facklades bort.

Skåne hade den största biogasproduktionen med 509 GWh år 2025, före Västra Götaland med 463 GWh och Stockholms län med 366 GWh. Hela den svenska biogasproduktionen motsvarar knappt 5 procent av de biobränslen som industrin använde 2024.

Reduktionsplikten styr biodrivmedlen

Den svenska produktionen av biodrivmedel består främst av etanol från vete och biogas från matavfall och slam. År 2023 tillverkades etanolen på den svenska marknaden främst av majs (60 procent) och vete (25 procent). Biodieseln FAME kom samma år till 78 procent från raps.

Reduktionsplikten kräver att drivmedelsleverantörerna blandar in biodrivmedel i bensin och diesel. Riksdagen beslutade i november 2023 att sänka reduktionsplikten till 6 procent för 2024 till 2026. Den sänkta reduktionsplikten minskade användningen av biodrivmedel med cirka 9 TWh under 2024, medan användningen av fossil diesel ökade med nästan 12 TWh.

Den 22 maj 2025 röstade riksdagen för att höja reduktionsplikten till 10 procent från den 1 juli 2025 och behålla nivån till 2030. Drivmedelsleverantörerna kan också uppfylla en del av plikten genom att leverera fossilfri el, till exempel via publika laddstationer.

Är bioenergi klimatneutral?

Bioenergi räknas som förnybar, eftersom biomassan växer upp igen och de nya växterna tar upp koldioxid ur luften. Koldioxiden från en flispanna släpps ändå ut direkt, medan en ny skog behöver många år för att binda samma mängd kol. Klimatnyttan av bioenergi avgörs av hur mycket kol som finns kvar i skogen och marken över tid.

Förbränningen av biobränslen i den svenska ekonomin gav 48 miljoner ton koldioxid år 2024. De biogena utsläppen redovisas separat från de fossila utsläppen, eftersom uttaget av biomassa bokförs i markanvändningssektorn. Nettoupptaget i hela markanvändningssektorn var 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. Som jämförelse var växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024.

Kolförråden i Sveriges träd och mark har ökat under de senaste hundra åren, trots att användningen av skogsbiomassa också har ökat. Under ungefär tio år ökade kolförrådet i träden allt långsammare, eftersom tillväxten minskade och avverkningarna ökade. Avverkningen 2021 och 2022 var den högsta sedan stormarna Gudrun 2005 och Per 2007. Efter kraftigt minskade avverkningar 2023 och 2024 har upptaget i levande träd vänt uppåt igen.

Bio-CCS kan ge negativa utsläpp

Bio-CCS innebär att koldioxiden från ett biobränsleeldat kraftvärmeverk fångas in och lagras i berggrunden. Den biogena koldioxiden kommer ursprungligen från atmosfären, så lagringen ger ett nettoupptag. I januari 2025 vann Stockholm Exergi Energimyndighetens omvända auktion för bio-CCS.

Det statliga stödet på drygt 20 miljarder kronor ska täcka avskiljningen, transporten och lagringen av över 11 miljoner ton biogen koldioxid. Stockholm Exergi ska börja lagra koldioxid senast tre år efter auktionen och får stödet utbetalt under högst 15 år.

Bioenergins fördelar och nackdelar

Bioenergin kan lagras och användas när värmebehovet är som störst, vilket skiljer den från vindkraften och solkraften. Bioenergins nackdelar gäller främst skogens kolförråd, den biologiska mångfalden och luften kring små eldstäder.

Luftföroreningarna från vedeldning orsakar hundratals förtida dödsfall i Sverige varje år. Röken från vedeldning innehåller små partiklar, sot, dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Öppna spisar och äldre kaminer släpper ut betydligt mer än moderna kaminer och pannor som är korrekt installerade och används på rätt sätt.

Vad krävs för att bioenergin ska vara hållbar?

• Ingen avskogning: Produktionen av biomassa får inte orsaka avskogning eller minska kolförråden på lång sikt.
• Skyddad natur: Uttaget av biomassa får inte hota värdefull natur eller arternas mångfald.
• Bördig mark: Markens förmåga att producera ny biomassa får inte minska.
• Rent vatten: Produktionen får inte försämra kvaliteten på marken och vattnet eller ge skadliga utsläpp.
• Lägre utsläpp: Bioenergin ska ge lägre utsläpp av växthusgaser än de fossila alternativen.

Höga hållbarhetskrav ska gälla för alla råvaror och alla slag av biomassa. EU-lagstiftningen kräver dessutom att kolförråden i skogen och markanvändningssektorn ökar snabbare än i dag.

Bioenergin och kärnkraften fyller olika roller

Kärnkraften räknas som fossilfri men varken som förnybar eller fossil. Bioenergin är förnybar men används främst för värme. Kärnkraften gav 45 TWh el år 2025, nästan fyra gånger så mycket som all värmekraft gav år 2024.

Ett kraftvärmeverk ger mest el när fjärrvärmen behövs, alltså under den kalla delen av året, medan kärnkraften ger el jämnare över året. Livscykelutsläppen från kärnkraften i Forsmark och Ringhals är 2,48 gram koldioxidekvivalenter per kWh.

Vanliga frågor om bioenergi

Vad är skillnaden mellan bioenergi och biobränsle?

Bioenergi är den energi som utvinns ur biomassa, medan ett biobränsle är själva bränslet, som flis eller pellets. Lagen om hållbarhetskriterier skiljer också mellan biobränslen och biodrivmedel. Biodrivmedel används för motordrift, medan biobränslen används för andra energiändamål som uppvärmning och elproduktion.

Räknas sopor som bioenergi?

Bara den del av soporna som kan brytas ned biologiskt räknas som biomassa, bland annat matrester, papper och trä. Den fossila plasten i soporna räknas inte som bioenergi och ger fossila utsläpp när den eldas.

Hur skiljer sig biogas från naturgas?

Biogas bildas när organiskt material rötas, medan naturgas är ett fossilt bränsle. Uppgraderad biogas kallas biometan och kan ersätta naturgas i gasnätet, i industrin och som fordonsgas. År 2024 tillfördes 547 GWh biogas till de svenska gasnäten.

Vad är HVO?

HVO är en förnybar diesel som tillverkas genom att vegetabiliska oljor eller animaliska fetter behandlas med vätgas. HVO säljs både inblandad i vanlig diesel och som höginblandat bränsle. Leveranserna av höginblandad HVO ökade betydligt mellan 2023 och 2024.

Hur mycket koldioxid binder den svenska skogen?

Levande träd på skogsmark tog upp netto 32 miljoner ton koldioxid år 2024, medan mineraljorden i skogen lagrade in ytterligare 20 miljoner ton. Dränerade torvmarker i skogen släppte samtidigt ut cirka 7,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Vad föreslår Energimyndigheten för fjärrvärmen?

Energimyndigheten föreslog i september 2026 ett nationellt mål för leveranssäkerheten i fjärr- och kraftvärmen. Energimyndigheten vill också sänka energiskatten tillfälligt för el som används i fjärrvärmens värmepumpar och elpannor. Försörjningen av hållbara skogsbränslen ska enligt förslaget stärkas genom bättre kunskap och planering.

Källor

• Energimyndigheten: Sveriges energianvändning 2024
• Energimyndigheten: Statistik för el och fjärrvärme 2024
• Skogsstyrelsen: Skogsbränsle och uttag av grot
• Naturvårdsverket: Skogens utsläpp och upptag av växthusgaser
• Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från el och fjärrvärme

Skriven av

Mats Pettersson

Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.