Tre SMR-ansökningar på regeringens bord 2026

Regeringen har under 2026 tagit emot tre ansökningar om att etablera ny kärnkraft i Sverige, samtliga baserade på små modulära reaktorer (SMR). Den tredje ansökan, som rör en kärnkraftspark vid Studsvik i Nyköpings kommun, lämnades in i maj 2026 av Studsvik AB. Tillsammans motsvarar de tre projekten cirka 3 300 MW installerad effekt, vilket överstiger regeringens mål om minst 2 500 MW ny kärnkraft i drift senast 2035.

Det är första gången på över 50 år som ansökningar om kärnkraft på helt nya platser prövas i Sverige. Möjligheten öppnades genom en ny lag som riksdagen godkände 6 maj 2026 och som trädde i kraft 17 juni 2026. En historisk genomgång av hur Sverige kom hit finns i den interaktiva tidslinjen över svensk kärnkraftshistoria.

Vad de tre ansökningarna omfattar

De tre projekten skiljer sig åt i teknik, placering och effekt. Gemensamt är att alla bygger på SMR-konceptet, där reaktorerna är mindre och tänkta att seriebyggas snarare än uppföras som unika storskaliga anläggningar.

Den första ansökan kom 23 mars 2026 från Refirm Målma AB för Valdemarsvik i Östergötland. Det var den första kärnkraftsansökan på en ny plats i Sverige på ett halvt sekel. Lokalt arbete med studier, artinventeringar och provborrningar hade då pågått sedan 2024.

Skillnaden mellan blykyld och vattenkyld reaktor

Två av projekten använder lättvattenreaktorer, ett använder blykylning. Skillnaden ligger i hur värmen från reaktorhärden transporteras bort.

• Lättvattenreaktorer (Valdemarsvik och Studsvik) använder vanligt vatten både som kylmedel och moderator. Det är den dominerande tekniken i världens befintliga reaktorflotta, inklusive de svenska verken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Tekniken är välbeprövad och granskningsunderlaget omfattande.
• Blykylda reaktorer (Norrsundet) använder smält bly som kylmedel istället för vatten. Bly har hög kokpunkt, vilket teoretiskt minskar risken för tryckuppbyggnad. Tekniken är dock mindre prövad i kommersiell skala, vilket innebär en längre och mer osäker granskningsväg.

Valet av reaktortyp påverkar hur snabbt en anläggning kan komma i drift. Etablerad teknik har ett försteg i tillståndsprocessen eftersom säkerhetsbedömningen kan luta sig mot internationell driftserfarenhet. En jämförelse av hur kärnkraft förhåller sig till andra energislag i det svenska elsystemet finns i jämförelsen mellan kärnkraft och vindkraft, sol, vatten och fossilt.

Den nya tillståndsprocessen i tidigt skede

Den lag som trädde i kraft 17 juni 2026 ändrade i grunden hur ny kärnkraft prövas. Tidigare kunde regeringen och berörd kommun ta ställning först sent i processen. Nu kan båda ta ställning i ett tidigt skede, innan ett projekt har lagt ned omfattande resurser på detaljprojektering.

Regeringen bedömer i det tidiga skedet tre saker: om ansökan uppfyller de formella kraven, om verksamheten är berättigad och om det finns förutsättningar för beredskap och omhändertagande av kärnämne och kärnavfall. Därefter följer en kedja av beslut:

1. Regeringen tar fram en anläggningsplan.
2. Kommunen godkänner etableringen.
3. Mark- och miljödomstolen prövar projektet.
4. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) granskar säkerheten genom hela anläggningens livscykel.

En övergångsregel gjorde att regeringen kunde ta emot och pröva ansökningar redan innan lagen formellt trädde i kraft. Det förklarar varför Valdemarsvik-ansökan kunde lämnas in i mars, månader före ikraftträdandet. Mer om hur tillståndskedjan fungerar finns i Energimyndighetens beskrivning av tillståndsprocessen för kärnkraft.

SSM granskar säkerheten oberoende av tidsplanen

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar att varje ansökan uppfyller högt ställda krav på strålsäkerhet enligt svenska lagar och föreskrifter, vilka är anpassade efter IAEA:s säkerhetsstandarder. Granskningen omfattar byggnation, drift, avveckling och avfallshantering.

För SMR-teknik är en knäckfråga att flera av reaktortyperna inte har granskats i Sverige tidigare. SSM hanterar detta delvis genom internationellt samarbete. Myndigheten samarbetar med Strålsäkerhetscentralen STUK i Finland, deltar som observatör i den brittiska granskningen av Rolls-Royce SMR och samarbetar med myndigheter i sex europeiska länder kring den franska reaktorn NUWARD SMR.

Detta delade granskningsarbete kan korta tiden för svensk prövning men SSM:s bedömning är fristående från regeringens energipolitiska mål. En reaktortyp som inte uppfyller säkerhetskraven får inte byggas, oavsett tidsplan.

När de första reaktorerna kan vara i drift

Tidsplanerna är pressade mot regeringens mål om 2 500 MW i drift senast 2035. Studsvik AB räknar med kommersiell drift för sin första reaktor tidigast 2035-2036.

Det illustrerar avståndet mellan ansökan och verklighet. En inlämnad ansökan är startpunkten, inte slutpunkten. Mellan ansökan 2026 och eventuell drift ligger regeringens prövning, kommunalt godkännande, domstolsprövning, SSM:s säkerhetsgranskning och flera års byggnation.

Att tre ansökningar nu finns innebär alltså inte att 3 300 MW ny kärnkraft är säkrad. Hur många av projekten som faktiskt realiseras avgörs i de efterföljande stegen, där både säkerhet och ekonomi väger tungt. Kärnkraftens ekonomiska förutsättningar och dolda kostnader hör till de faktorer som påverkar om planerade projekt blir byggda.

Kommuner förbereder sig parallellt

Etablering av kärnkraft kräver kommunalt stöd och flera kommuner har börjat förbereda sig. Nyköpings kommun fick i april 2026 en miljon kronor från Naturvårdsverket för en förstudie om SMR-etablering.

Stödet visar att kommunerna behöver bygga upp egen kompetens för att bedöma projekten. Det kommunala godkännandet är ett av de obligatoriska stegen i den nya tillståndsprocessen och en kommun som säger nej kan stoppa ett projekt.

FAQ

Vad är en SMR-reaktor?

SMR står för small modular reactor, små modulära reaktorer. Det är kärnreaktorer med lägre effekt än traditionella storskaliga verk, konstruerade för att kunna seriebyggas i fabrik och monteras på plats. Tanken är att standardisering ska sänka kostnader och byggtid jämfört med unika storskaliga anläggningar.

Hur många ansökningar om ny kärnkraft har regeringen tagit emot 2026?

Regeringen tog emot tre ansökningar under 2026: Refirm Målma AB för Valdemarsvik (mars), Blykalla AB för Norrsundet utanför Gävle (maj) och Studsvik AB för Studsvik i Nyköpings kommun (maj). Tillsammans motsvarar de cirka 3 300 MW.

När kan den första nya reaktorn vara i drift?

Studsvik AB räknar med kommersiell drift för sin första reaktor tidigast 2035-2036. Tidsplanen förutsätter att regeringens prövning, kommunalt godkännande, domstolsprövning och SSM:s säkerhetsgranskning genomförs utan större fördröjningar.

Vad är skillnaden mellan blykylda och vattenkylda reaktorer?

Vattenkylda lättvattenreaktorer använder vanligt vatten som kylmedel och är den dominerande tekniken globalt. Blykylda reaktorer använder smält bly som kylmedel. Blykylning är mindre prövad i kommersiell skala, medan lättvattentekniken har omfattande internationell driftserfarenhet.

Måste kommunen godkänna ny kärnkraft?

Ja. Kommunalt godkännande är ett obligatoriskt steg i den nya tillståndsprocessen som trädde i kraft 17 juni 2026. En kommun som säger nej kan stoppa ett kärnkraftsprojekt på sin mark.

Vilken myndighet granskar säkerheten?

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) granskar att ansökningarna uppfyller kraven på strålsäkerhet. Granskningen omfattar byggnation, drift, avveckling och avfallshantering och reglerna är anpassade efter IAEA:s internationella säkerhetsstandarder.

För en bredare bild av var Sveriges befintliga reaktorer finns och hur kärnkraften passar in i elsystemet finns översikten över Sveriges kärntekniska anläggningar och en jämförelse mellan kärnkraft och andra energislag.