
Sverige har sex kärnreaktorer i drift, fördelade på kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Till de kärntekniska anläggningarna hör också lagren för kärnavfall i Forsmark och Oskarshamn, bränslefabriken i Västerås och avfallsanläggningarna i Studsvik utanför Nyköping. Under 2025 gav reaktorerna 45 TWh el, drygt en fjärdedel av Sveriges elproduktion.
Lagen om kärnteknisk verksamhet räknar kärnkraftsreaktorer och forskningsreaktorer som kärntekniska anläggningar. Samma sak gäller anläggningar som hanterar, lagrar eller slutförvarar kärnämnen och kärnavfall. Regeringen beslutar normalt om tillståndet för en kärnteknisk anläggning, medan Strålsäkerhetsmyndigheten ställer kraven på strålsäkerheten och sköter tillsynen. Ansvaret för säkerheten ligger ändå alltid hos den som driver anläggningen.
Strålsäkerhetsmyndighetens lista över kärntekniska anläggningar i drift rymmer tre kärnkraftverk och sju andra anläggningar. Utöver de tio anläggningarna i drift finns stängda reaktorer under avveckling och Kärnbränsleförvaret, som byggs i Forsmark. Här nedan är siffrorna för reaktorerna, avfallslagren och de övriga anläggningarna, med 2025 som jämförelseår.
Så fungerar översikten över anläggningarna
Översikten nedan samlar fyra kärnkraftverk, tre anläggningar för kärnavfall och tre platser med historiska reaktorer. De tre avfallsanläggningarna är Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn samt Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) och Kärnbränsleförvaret i Forsmark.
Med knapparna överst filtrerar du fram kärnkraftverken i drift, de delvis stängda och de stängda verken, förvaren eller de historiska anläggningarna. Knappen Visa detaljer öppnar en ruta med ägarna, en reaktortabell och fakta om anläggningen. Rutan stänger du med krysset.
Siffrorna i översikten är avrundade och i några fall äldre än uppgifterna i texten, som bygger på ägarnas och myndigheternas siffror för 2025 och 2026. Skillnaderna gäller fem uppgifter.
Var skiljer sig översikten från texten?
- Samlad effekt: Översikten anger cirka 7 200 MW, men ägarnas egna uppgifter för de sex reaktorerna summeras till 6 926 MW.
- Andel av elen: Översiktens 30 procent motsvarar ungefär läget 2024, då kärnkraften gav 29 procent av elen.
- Forsmark och Ringhals: Vattenfall anger 3 283 MW och 2 193 MW, medan översikten visar 3 274 MW och 2 204 MW.
- SFR: SFR ligger cirka 60 meter under havsbotten och inte 50 meter som i översikten.
- Clab: Översiktens 8 000 ton motsvarar ungefär mängden bränsle i lagret i dag, medan tillståndet sedan 2021 gäller 11 000 ton.
Vilka kärnkraftverk finns i Sverige?
De tre kärnkraftverken i drift har tillsammans sex reaktorer, varav tre står i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Fyra av reaktorerna är kokvattenreaktorer, medan Ringhals 3 och 4 är de enda tryckvattenreaktorerna i drift i Sverige. Tabellen visar den installerade effekten som ägarna själva anger.
| Kärnkraftverk | Reaktorer i drift och installerad effekt |
|---|---|
| Forsmark, Östhammars kommun | Forsmark 1, 2 och 3, sammanlagt 3 283 MW |
| Ringhals, Varbergs kommun | Ringhals 3 och 4, sammanlagt 2 193 MW |
| Oskarshamn, Oskarshamns kommun | Oskarshamn 3, 1 450 MW |
| Totalt | Sex reaktorer, 6 926 MW |
Den installerade effekten säger inte hur mycket el reaktorerna levererar under ett år. Elproduktionen varierar mellan åren, eftersom reaktorerna stoppas för revisioner, bränslebyten och reparationer.
Forsmark i Östhammars kommun
Forsmarks kärnkraftverk har tre kokvattenreaktorer som togs i drift 1980, 1981 och 1985. Verket ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, där Vattenfall har 66 procent av aktierna. Forsmark kan producera cirka 25 TWh per år, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av all el i Sverige. Forsmarksområdet rymmer också SFR och bygget av Kärnbränsleförvaret.
Ringhals på Väröhalvön
Ringhals kärnkraftverk ligger på Väröhalvön i Varbergs kommun, cirka 20 kilometer norr om Varberg. Ringhals 3 togs i drift 1981 och Ringhals 4 två år senare. De två tryckvattenreaktorerna kan tillsammans producera cirka 17 TWh per år. Ringhals AB driver verket och ägs till 70,4 procent av Vattenfall och till 29,6 procent av Sydkraft Nuclear Power, som hör till Uniper.
Oskarshamn 3 på Simpevarpshalvön
Oskarshamns kärnkraftverk ligger på Simpevarpshalvön i Oskarshamns kommun. OKG Aktiebolag driver verket och ägs till 54,5 procent av Uniper och till 45,5 procent av Fortum. Oskarshamn 3 kopplades till elnätet för första gången den 3 mars 1985 och har en maximal effekt på 1 450 MW. Sedan starten har reaktorn producerat 341 TWh, i snitt drygt 8 TWh per år.
Under 2025 var Oskarshamn 3 däremot tillgänglig bara 37,9 procent av tiden och gav 4,58 TWh. Kärnkraften som helhet gav 45 TWh under 2025, jämfört med 48,7 TWh året innan.
Sex stängda kraftreaktorer avvecklas
Sverige har stängt sex kraftreaktorer, nämligen Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. Barsebäcks kärnkraftverk ligger i Kävlinge kommun vid Öresund, mellan Landskrona och Lund. Barsebäcks två reaktorer stängdes efter politiska beslut 1999 respektive 2005. År 2015 beslutade ägarna till OKG och Ringhals AB att avveckla sina två äldsta reaktorer.
Oskarshamn 1 var Sveriges första kommersiella lättvattenreaktor och har varit permanent avstängd sedan 2017. Ringhals 2 stängdes i slutet av 2019 och Ringhals 1 i slutet av 2020.
Den storskaliga rivningen av Barsebäck och av Oskarshamn 1 och 2 började 2020. Uniper, som äger Barsebäck och är den största ägaren i OKG, räknar med att den radiologiska rivningen av de fyra reaktorerna är klar 2028. Marken ska sedan återställas till en industritomt med samma strålningsnivå som omgivningen.
Var hamnar det svenska kärnavfallet?
Clab och SFR drivs av SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), som ägs av kärnkraftsföretagen och också bygger Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Det använda kärnbränslet ska hållas avskilt från människan och miljön i minst 100 000 år. Mycket lågaktivt avfall läggs däremot i markförvaren vid kärnkraftverken.
Clab och den planerade inkapslingen
Clab ligger i Simpevarp några mil norr om Oskarshamn och har tagit emot använt kärnbränsle sedan 1985. Bränslet i Clab förvaras i vattenbassänger drygt 30 meter ner i berget, där det i dag ligger över 8 000 ton.
SKB hoppas kunna börja bygga en inkapslingsanläggning i direkt anslutning till Clab under den senare halvan av 2020-talet. Clab och inkapslingsanläggningen får då tillsammans namnet Clink, som ska kunna leverera cirka 200 fyllda kapslar per år. Regeringen gav sitt tillstånd till Clink i januari 2022 och Mark- och miljödomstolen sitt miljötillstånd i oktober 2024.
SFR under havsbotten vid Forsmark
SFR ligger cirka 60 meter under havsbotten i Forsmark och togs i drift 1988 som den första anläggningen av sitt slag i världen. SFR tar emot kortlivat låg- och medelaktivt avfall, främst verktyg, skyddskläder och filter från de svenska kärnkraftverken. Sedan januari 2025 byggs SFR ut från 63 000 till cirka 180 000 kubikmeter, med nya salar på 120 till 140 meters djup. Det utbyggda förvaret ska även kunna ta emot rivningsavfall från kärnkraftverken.
Kärnbränsleförvaret byggs i Forsmark
Regeringen godkände Kärnbränsleförvaret den 27 januari 2022. Bygget startade den 15 januari 2025 med markarbeten ovan jord, medan bergarbetena kräver att Strålsäkerhetsmyndigheten först godkänner säkerhetsredovisningen. När Kärnbränsleförvaret är färdigt ska det rymma cirka 12 000 ton använt kärnbränsle i 6 000 kapslar på cirka 500 meters djup. SKB räknar med att förvaret tas i drift under 2030-talet.
Slutförvaringsmetoden heter KBS-3 och innebär att bränslet kapslas in i kopparkapslar med fem centimeter koppar och en insats av segjärn. Kapslarna omges sedan av bentonitlera i berget. Mark- och miljödomstolens tillstånd för Kärnbränsleförvaret vann laga kraft i oktober 2025.
Bränslefabriken i Västerås och anläggningarna i Studsvik
Fem av anläggningarna på Strålsäkerhetsmyndighetens lista hör varken till kärnkraftverken eller till SKB. Tre av de fem anläggningarna ligger i Studsvik utanför Nyköping, medan bränslefabriken finns i Västerås och forskningen i kärnkemi bedrivs vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Kärntekniska anläggningar utanför kärnkraftverken
- Westinghouse Electric Sweden i Västerås: Bränslefabriken pressar urandioxidpulver till kutsar och fyller dem i bränslestavar, som sedan sätts ihop till bränsleelement. Företaget ägs sedan 2023 av Brookfield Renewable och Cameco.
- Studsvik Nuclear AB: Dotterbolaget till börsnoterade Studsvik AB undersöker material, till exempel använt kärnbränsle och bränslekapslingar, i sina laboratorier.
- Cyclife Sweden AB: Cyclife behandlar och minskar volymen på låg- och medelaktivt avfall, till exempel skyddskläder och skrotade komponenter. Företaget såldes 2016 till franska Electricité de France (EDF).
- AB Svafo: Svafo ägs av Forsmarks Kraftgrupp, OKG och Ringhals AB och avvecklar de gamla anläggningarna från den tidiga svenska kärnforskningen.
- Chalmers tekniska högskola: Institutionen för kemi och kemiteknik hanterar så mycket kärnämne att verksamheten kräver tillstånd enligt kärntekniklagen.
Sveriges första reaktorer
Sveriges första reaktor, R1, byggdes i ett bergrum vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och drevs mellan 1954 och 1970. Reaktorn användes framför allt för forskning och utbildning. R1 revs i början av 1980-talet. R1:s reaktorhall sanerades och friklassades och används i dag för utställningar och evenemang.
Ågestaverket söder om Stockholm startade 1964 som Sveriges första reaktor för energiproduktion och stängdes 1974. Det kvarvarande kärnbränslet från Ågesta transporterades sedan via Studsvik till Clab. Vattenfall avslutade nedmonteringen 2025 och väntar nu på att Strålsäkerhetsmyndigheten ska friklassa anläggningen.
I Studsvik drevs forskningsreaktorerna R2 och R2-0 mellan 1960 och 2005. Svafo fick Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om friklassning av R2-reaktorn i december 2023, varefter Studsviksreaktorn har rivits på konventionellt sätt.
Räknas ESS i Lund som en kärnteknisk anläggning?
European Spallation Source (ESS) i Lund saknas bland de kärntekniska anläggningar som Strålsäkerhetsmyndigheten listar. ESS har i stället tillstånd enligt strålskyddslagen, som gäller alla anläggningar som alstrar joniserande strålning. Till skillnad från en kärnreaktor skapar ESS neutroner med hjälp av en accelerator. När acceleratorn stannar upphör även produktionen av neutroner.
Vanliga frågor om Sveriges kärntekniska anläggningar
Hur många kärnreaktorer har Sverige haft?
Sverige har haft tolv kommersiella kraftreaktorer, varav sex är i drift i dag. Utöver kraftreaktorerna har Sverige haft Ågestaverket, som var i drift mellan 1964 och 1974, samt forskningsreaktorerna R1, R2 och R2-0. Marviken skulle ha blivit Sveriges fjärde kärnreaktor, men reaktorn togs aldrig i drift.
Vilket är Sveriges största kärnkraftverk?
Forsmark är Sveriges största kärnkraftverk, med tre reaktorer och en installerad effekt på 3 283 MW. Ringhals har haft flest reaktorer, fyra stycken. Den största enskilda reaktorn är Oskarshamn 3 med en maximal effekt på 1 450 MW.
Hur länge ska de svenska reaktorerna vara i drift?
Ägarna planerar att driva de sex reaktorerna i 60 år, alltså in på 2040-talet. Forsmark 1 är äldst av dem och togs i drift 1980, vilket ger en drifttid på runt 60 år. Forsmarks reaktorer är konstruerade för att leverera el långt in på 2040-talet.
Vilka typer av kärnavfall finns det?
Strålsäkerhetsmyndigheten delar in kärnavfallet i högaktivt avfall, långlivat och kortlivat låg- och medelaktivt avfall samt mycket lågaktivt avfall. Det högaktiva avfallet är använt kärnbränsle, som ska till Kärnbränsleförvaret. Det långlivade avfallet ska till ett eget förvar som kallas SFL, medan det kortlivade går till SFR.
Planeras nya reaktorer i Sverige?
Projektbolaget Videberg Kraft valde i juni 2026 Rolls-Royce SMR som leverantör av tre nya reaktorer på 470 MW vardera. De tre reaktorerna ska byggas på Väröhalvön intill Ringhals. I ett avtal från juni 2026 köper svenska staten 60 procent av Videberg Kraft, medan Vattenfall behåller 20 procent. Regeringen ska anmäla projektet till EU-kommissionen för en statsstödsprövning.
Källor
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Kärntekniska anläggningar under avveckling
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Avvecklade kärntekniska anläggningar
- OKG: Historien om Oskarshamns kärnkraftverk
- Svensk Kärnbränslehantering: Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
- European Spallation Source: Tillståndsprocessen för ESS i Lund
- Vattenfall: Statens köp av majoriteten i Videberg Kraft