Kinas kärnkraftsprogram är världens snabbaste utbyggnad och satsning på återvinning av kärnavfall

Kina bygger ut kärnkraften snabbare än något annat land. I slutet av september 2026 hade Kina 64 reaktorer i drift. Bara USA hade fler. Kinas 39 reaktorer under byggnad är flest i världen. Parallellt satsar Kina på att återvinna plutonium och uran ur använt kärnbränsle och använda dem som nytt bränsle i snabba reaktorer. Återvinningssatsningen kan förändra hanteringen av kärnavfall men väcker också frågor om kärnvapenspridning.

Hur många kärnreaktorer har Kina?

Kinas egen reaktorteknik

Kina har utvecklat en egen reaktorkonstruktion, Hualong One (HPR1000). Hualong One är en tryckvattenreaktor på omkring 1 100 MW och finns i två versioner, en från CNNC och en från China General Nuclear Power Group (CGN).

Kolkraften dominerar ändå Kinas elproduktion och stod för 59 procent av elen 2024. Kina bygger också egna anläggningar för att upparbeta använt kärnbränsle.

Vad är CFR-600?

En central del av Kinas strategi för den slutna bränslecykeln är CFR-600 (China Fast Reactor-600). CFR-600 är en natriumkyld snabb reaktor med 600 MW eleffekt i Xiapu i Fujianprovinsen.

• CFR-600 enhet 1: Bygget inleddes i december 2017 och driftsättningen började 2023. Ryska TVEL skrev i januari 2019 ett kontrakt om att leverera höganrikat uran för sju års drift av CFR-600.
• CFR-600 enhet 2: Bygget inleddes i december 2020.

Före CFR-600 byggde Kina försöksreaktorn CEFR med 65 MW termisk effekt nära Peking. CEFR nådde kriticitet i juli 2010 och anslöts till elnätet ett år senare. Nästa steg är CFR-1000, som China Institute of Atomic Energy räknar med att ta i kommersiell drift från 2030. Den preliminära konstruktionen av CFR-1000 blev klar i juli 2025.

Hur återvinner Kina använt kärnbränsle?

För att sluta bränslecykeln måste använt kärnbränsle upparbetas. Plutonium och uran separeras kemiskt och blir nytt MOX-bränsle. Kina bygger upp upparbetningskapaciteten i flera steg:

• Första upparbetningsanläggningen: En demonstrationsanläggning för 200 ton använt bränsle per år byggs i Gansu Nuclear Technology Industrial Park i Jinta i Gansuprovinsen. Anläggningen skulle enligt den ursprungliga planen tas i drift 2025.
• Andra upparbetningsanläggningen: En anläggning med samma kapacitet, 200 ton per år, började byggas i slutet av 2020.
• MOX-bränsle: En demonstrationsanläggning för 20 ton MOX-bränsle per år byggs i anslutning till den första upparbetningsanläggningen.
• Samarbete med Frankrike: Kina har sedan 2007 förhandlat med franska Areva, i dag Orano, om en kommersiell upparbetningsanläggning för 800 ton per år. Förhandlingarna har ännu inte gett något tydligt resultat.

Toriumreaktorn TMSR-LF1

Parallellt med plutoniumspåret utvecklar Kina en toriumreaktor med smält salt, TMSR-LF1. Försöksreaktorn har 2 MW termisk effekt, ligger i Wuwei i Gansuprovinsen och drivs av Shanghai Institute of Applied Physics (SINAP). Reaktorn nådde kriticitet i oktober 2023. I oktober 2024 blev TMSR-LF1 den första smältsaltreaktorn i världen som laddats med torium. I november 2025 meddelade SINAP att torium hade omvandlats till uran-233 i reaktorn. Torium finns i små mängder i de flesta bergarter och jordar och är ungefär tre gånger vanligare än uran.

Kan Kinas snabba reaktorer användas för kärnvapen?

Snabba reaktorer och upparbetning väcker frågor om kärnvapenspridning. En sluten bränslecykel medför särskilda spridningsrisker, eftersom plutonium separeras ur det använda bränslet. Separerat plutonium kan användas i kärnvapen.

Ryssland och Frankrike har drivit snabba reaktorer i decennier. Rysslands BN-600 har levererat el sedan 1980 och franska Phénix var i drift från 1974 till 2009. Rysslands BN-800 körs sedan 2022 med MOX-bränsle tillverkat av upparbetat material.

Kina jämfört med Ryssland, Frankrike och Sverige

Kinas kärnkraftsprogram och resten av världen

Kinas kärnkraftsprogram påverkar den globala kärnkraftsindustrin på flera sätt:

• Teknikexport: I Pakistan har Karachi 2 och Karachi 3, två reaktorer av typen Hualong One, varit i kommersiell drift sedan 2021 respektive 2022. Hualong One marknadsförs även i bland annat Argentina.
• Uranmarknad: Kina behöver omkring 13 900 ton uran under 2026, näst mest i världen efter USA.
• Snabba reaktorer: Om CFR-600 och den slutna bränslecykeln fungerar i stor skala kan andra länder ompröva sina avfallsstrategier. I Sverige kan det då bli aktuellt igen att pröva om det använda bränslet i Clab är en resurs eller avfall.

Vanliga frågor om Kinas kärnkraftsprogram

Källor

• World Nuclear Association: Kinas kärnbränslecykel och upparbetning
• World Nuclear Association: Snabba reaktorer i världen
• World Nuclear Association: Torium som kärnbränsle
• Strålsäkerhetsmyndigheten: Fjärde generationens reaktorer och risken för kärnvapenspridning
• POWER Magazine: Kinas satsningar på avancerad kärnkraft
• Institute for Science and International Security: Kinas plutoniumproduktion för kärnvapen
• International Panel on Fissile Materials: Kinas andra upparbetningsanläggning