Riksgälden föreslog den 28 september 2026 att kärnavfallsavgiften för 2027 till 2029 sänks till 2,9 öre per kilowattimme för Forsmark och 5,1 öre för Ringhals. Oskarshamn föreslås i stället få en höjning till 6,2 öre efter längre driftstopp. Regeringen fattar det slutliga beslutet om avgifterna.
Kärnavfallsavgiften betalas in till Kärnavfallsfonden och tas ut i förhållande till den kärnkraftsel som levereras. Fondens pengar ska täcka kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet, slutförvara det och riva reaktorerna. Kalkylen från Svensk Kärnbränslehantering (SKB) visar återstående kostnader på 166,7 miljarder kronor från 2027, i prisnivån den 1 januari 2025.
Föreslagna kärnavfallsavgifter för 2027 till 2029
Forsmark, Oskarshamn och Ringhals betalar en avgift per kilowattimme levererad el, medan Barsebäck betalar ett fast belopp per år. Tabellen jämför de föreslagna kärnavfallsavgifterna med de nivåer som gäller under 2026.
| Kärnkraftverk | Förslag 2027 till 2029 (nivå 2026) |
|---|---|
| Forsmark | 2,9 öre/kWh (3,1 öre/kWh) |
| Oskarshamn | 6,2 öre/kWh (5,3 öre/kWh) |
| Ringhals | 5,1 öre/kWh (5,3 öre/kWh) |
| Barsebäck | 213 miljoner kronor per år (349 miljoner kronor) |
Avgifterna i det slutliga förslaget blev lägre än i den remiss som Riksgälden skickade ut i slutet av juni 2026. I remissen föreslogs 3,1 öre för Forsmark, 6,3 öre för Oskarshamn och 5,4 öre för Ringhals. Skillnaden mot remissen beror på att Kärnavfallsfonden hade ett högre marknadsvärde vid utgången av det andra kvartalet 2026.
Varför höjs avgiften för Oskarshamn?
Oskarshamns kärnkraftverk föreslås få en högre avgift eftersom kraftverket har haft längre driftstopp under 2025 och 2026. Kärnavfallsavgiften räknas fram utifrån hur mycket el reaktorerna väntas leverera under resten av sin drifttid. Prognosen för elproduktionen bygger bland annat på hur stor del av tiden reaktorerna har varit tillgängliga tidigare. Med en lägre förväntad elproduktion måste varje kilowattimme bära en större del av kostnaderna för Oskarshamns avfall.
Beräkningen av avgiften utgår från att de sex svenska reaktorer som är kvar i drift drivs i totalt 60 år, som längst till 2045. Från 2026 räknar Riksgälden med en återstående elproduktion på sammanlagt 853,5 terawattimmar.
Stigande kostnader och nya regler
I den nya kostnadsberäkningen Plan 2025 har de totala kostnaderna för kärnavfallsprogrammet ökat med 9,1 procent jämfört med Plan 2022. Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) vid Forsmark står för den största procentuella ökningen, 39,2 procent. SFR byggs ut för att kunna ta emot stora mängder rivningsavfall från de svenska kärnkraftverken.
En ny inflationskurva drar också upp avgifterna. Riksgälden räknar nu om SKB:s kostnader till löpande priser med hjälp av enkätsvar från penningmarknaden, i stället för marknadsdata för statsobligationer. Fortum och SKB ville i sina remissvar behålla den marknadsbaserade metoden, men Riksgälden ändrade inte förslaget.
Avgifterna sänks ändå av nya regler som gäller från den 1 juli 2026. Risktillägget när framtida kostnader räknas om till dagens värde höjdes från 0,75 till 1,3 procentenheter, vilket ger lägre avgifter. Kärnavfallsfonden fick samtidigt större frihet att placera pengarna och får nu köpa företagsobligationer i den del av fonden som har lägre risk.
Varför höjs säkerhetsbeloppen?
Utöver avgiften ställer varje kärnkraftsbolag säkerheter i form av garantier från sina ägare. Säkerheterna består av ett finansieringsbelopp och ett kompletteringsbelopp. Finansieringsbeloppet motsvarar skillnaden mellan kostnaderna för det avfall som redan har uppstått och de pengar som hittills har betalats in till fonden. Kompletteringsbeloppet ska göra att kärnkraftsbolaget med hög sannolikhet kan betala för avfallet och rivningen, även om kostnaderna blir högre än beräknat.
Säkerhetsbeloppen föreslås bli sammanlagt högre för alla fyra kärnkraftsbolagen, eftersom kostnadsberäkningen Plan 2025 visar högre kostnader. För Forsmark stiger finansieringsbeloppet och kompletteringsbeloppet tillsammans från 30 983 till 32 181 miljoner kronor. Summan för Ringhals ökar från 29 524 till 30 164 miljoner kronor. Höjningen dämpas av de nya placeringsreglerna och av en ändrad regel för hur fondens risk trappas ned.
Regeringens beslut om avgifterna
Riksgälden lämnade förslaget till Klimat- och näringslivsdepartementet den 28 september 2026, i ett beslut av riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. Regeringen beslutar om kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för kärnkraftsbolagen, medan Riksgälden själv beslutar för övriga bolag med tillstånd för kärnteknisk verksamhet.
Nivåerna för 2026 beslutade regeringen den 12 december 2025. I början av oktober 2026 hade regeringen inte fattat något beslut om de nya avgifterna. Regeringsbildningen efter riksdagsvalet pågick då fortfarande.
Vanliga frågor om kärnavfallsavgiften
Vad är kärnavfallsavgiften?
Kärnavfallsavgiften är en avgift som kärnkraftsbolagen betalar in till Kärnavfallsfonden. Tillsammans med de pengar som redan finns i fonden ska avgifterna täcka de förväntade kostnaderna för kärnavfallsprogrammet, från hanteringen av avfallet till rivningen av kärnkraftverken.
Vem betalar kärnavfallsavgiften?
Kärnkraftsbolagen Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag, Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB betalar kärnavfallsavgiften. Barsebäck Kraft AB betalar ett fast årligt belopp, eftersom alla reaktorer i Barsebäck är permanent avställda.
Hur mycket pengar finns i Kärnavfallsfonden?
Kärnavfallsfonden hade 84,1 miljarder kronor vid utgången av 2025. Den 31 mars 2026 var fondens marknadsvärde 82,0 miljarder kronor. Riksgälden beslutar om utbetalningar ur fonden efter ansökan.
Vad kostar kärnavfallsprogrammet totalt?
Hela det svenska kärnavfallsprogrammet beräknas kosta 257 miljarder kronor, i fasta priser från 2025. SKB:s kalkyl för programmet sträcker sig fram till 2090-talet.
När börjar de nya kärnavfallsavgifterna gälla?
Riksgäldens förslag gäller avgiftsperioden 2027 till 2029, som börjar den 1 januari 2027. Regeringen måste först fatta beslut om de nya kärnavfallsavgifterna.
Källor
- Riksgälden: Remiss av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2027 till 2029
- Riksgälden: Fördjupningsbilaga om remissvaren
- Riksgälden: Beslut om att överlämna förslaget till regeringen
- Riksgälden: Hur kärnavfallet ska finansieras
- Placera: Andersson välkomnar besked om återupptagen sondering
Vem betalar för kärnavfallet i Sverige?
Slutförvaret SFR för kortlivat radioaktivt avfall
Slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Oskarshamns kärnkraftverk
Barsebäcks kärnkraftverk och rivningen
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)
