Sveriges kärnkraftsproduktion – Dashboard och översikt Sveriges sex kärnreaktorer levererar ungefär 30 procent av landets el — dygnet runt, året om, med minimala koldioxidutsläpp. Vårt dashboard ger en komplett översikt av kärnkraftsproduktionen: varje reaktors effekt och status, hur kärnkraften passar in i den svenska energimixen, och vad som planeras för framtiden. Dashboard: Kärnkraftsöversikt Sveriges kärnkraftsproduktion Översikt av de sex aktiva reaktorerna och deras roll i det svenska elsystemet ⚡ ~6 900 MW Total installerad effekt 🏭 6 Reaktorer i drift 🔌 ~30% Andel av Sveriges el 🌱 2,5 g CO₂/kWh (livscykel) Reaktoröversikt Forsmark 1BWR 984 MWDrift sedan 1980Vattenfall Forsmark 2BWR 1 120 MWDrift sedan 1981Vattenfall Forsmark 3BWR 1 170 MWDrift sedan 1985Vattenfall Oskarshamn 3BWR 1 450 MWDrift sedan 1985Uniper/Fortum Ringhals 3PWR 1 074 MWDrift sedan 1981Vattenfall Ringhals 4PWR 1 130 MWDrift sedan 1983Vattenfall Sveriges energimix (elproduktion) Vattenkraft ~40% Kärnkraft ~30% Vindkraft ~20% Kraftvärme ~7% Sol + Övrigt ~3% Effekt per anläggning 6 928 MW totalt Framtidsplaner 2035 Mål: Minst 2 500 MW ny kärnkraft i drift 2040 Befintliga reaktorer planerade i drift till 2040-talet 2045 Långsiktigt: Upp till 10 nya storskaliga reaktorer Reaktorerna i detalj Sveriges sex aktiva reaktorer har en sammanlagd installerad effekt på ungefär 7 200 MW. De är fördelade på tre anläggningar och drivs av två huvudsakliga energibolag — Vattenfall och Uniper/Fortum. Samtliga reaktorer är lättvattenreaktorer, men av två olika typer: kokvattenreaktorer (BWR) vid Forsmark och Oskarshamn, samt tryckvattenreaktorer (PWR) vid Ringhals. Forsmark — Störst sammanlagd effekt Forsmarks tre kokvattenreaktorer (F1, F2, F3) har en sammanlagd effekt på 3 274 MW och producerar ungefär en sjättedel av all el som förbrukas i Sverige. Alla tre reaktorerna är av svensk konstruktion, utvecklade av ASEA Atom, och togs i drift mellan 1980 och 1985. Anläggningen ägs av Vattenfall och har genomgått omfattande moderniseringar för att kunna drivas långt in på 2040-talet. Vid Forsmark finns även SFR (slutförvar för kortlivat avfall) och den planerade platsen för djupförvaret för använt kärnbränsle. Oskarshamn — Sveriges kraftfullaste reaktor Oskarshamn 3 är med sina 1 450 MW Sveriges kraftfullaste enskilda reaktorenhet. Denna kokvattenreaktor togs i drift 1985 och ägs av Uniper (54,5%) och Fortum (45,5%). Trots att de två äldre reaktorerna (O1 och O2) stängts producerar O3 ensam mer el än många länders hela kärnkraftspark. Intill anläggningen ligger CLAB, det centrala mellanlagret där allt använt kärnbränsle från Sveriges reaktorer förvaras. Ringhals — Unik reaktormix Ringhals är unikt i Sverige genom att vara det enda kärnkraftverket med tryckvattenreaktorer (PWR). De två aktiva reaktorerna, R3 (1 074 MW) och R4 (1 130 MW), är av amerikansk Westinghouse-konstruktion och har en sammanlagd effekt på 2 204 MW. De två äldre reaktorerna — R1 (BWR) och R2 (PWR) — stängdes 2020 respektive 2019 efter beslut om förtida avveckling. Kärnkraftens roll i energimixen Sveriges elproduktion bygger på tre huvudsakliga kraftslag: vattenkraft (cirka 40 procent), kärnkraft (cirka 30 procent) och vindkraft (cirka 20 procent). Resterande produktion kommer från kraftvärme (biobränsle och avfall) samt en växande andel solkraft. Denna mix gör Sverige till ett av de länder i världen med lägst koldioxidutsläpp per producerad kilowattimme. Kärnkraftens styrka i detta system är dess planerbara karaktär. Till skillnad från vindkraft och solkraft — som är väderberoende — levererar kärnkraftverken baskraft med en kapacitetsfaktor på omkring 90 procent. Det innebär att de producerar el nästan dygnet runt med undantag för planerade revisioner, vanligtvis förlagda till sommarhalvåret. Vattenkraften kompletterar som flexibel balanskraft som snabbt kan anpassas efter variationer i efterfrågan och väderberoende produktion. Framtidsplaner: Ny kärnkraft i Sverige Den svenska energipolitiken har genomgått en dramatisk förändring de senaste åren. Regeringen har satt upp tydliga mål för ny kärnkraft som en del av strategin för att möta ett kraftigt ökat elbehov från elektrifiering av industri och transporter. Färdplanen innebär minst 2 500 MW ny kärnkraft i drift senast 2035, motsvarande två storskaliga reaktorer. Långsiktigt har behovet av upp till tio nya storskaliga reaktorer till 2045 nämnts för att nå det övergripande målet om 300 TWh elproduktion. Riksdagen beslutade 2025 om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft upp till 5 000 MW. Både konventionella storskaliga reaktorer och småskaliga modulära reaktorer (SMR) utreds. Parallellt planeras drifttidsförlängning av de befintliga reaktorerna. Reaktorägarna utreder möjligheten att förlänga driften utöver den nuvarande planeringshorisonten på 2040-talet, vilket skulle innebära en total drifttid på 60–80 år per reaktor. Nyckeltal för svensk kärnkraft: 6 aktiva reaktorer, ~7 200 MW total effekt, ~30% av elproduktionen, 2,5 g CO₂/kWh (livscykel), ~90% kapacitetsfaktor, drift planerad till 2040-talet+. Vanliga frågor om kärnkraftsproduktion Hur mycket el producerar kärnkraften i Sverige? Kärnkraften producerar ungefär 50–55 TWh per år, vilket motsvarar cirka 30 procent av Sveriges totala elproduktion. De sex reaktorerna har en sammanlagd effekt på ca 7 200 MW. Vad är skillnaden mellan BWR och PWR? BWR (kokvattenreaktor) låter vattnet koka direkt i reaktortanken. PWR (tryckvattenreaktor) håller vattnet under tryck och använder en sekundär krets. Forsmark och Oskarshamn har BWR, Ringhals har PWR. Hur länge ska de nuvarande reaktorerna vara i drift? De sex reaktorerna beräknas vara i drift till åtminstone 2040–2045, med möjlig förlängning till 60–80 års total drifttid. Hur mycket ny kärnkraft planeras i Sverige? Minst 2 500 MW till 2035, och långsiktigt upp till tio nya reaktorer till 2045. Riksdagen har beslutat om statligt stöd upp till 5 000 MW.