Hoppa till innehållet
Kärnavfallsrådet.se

Kunskap om kärnkraften.
Perspektiv på energin.

Sök på sajten
Artiklar & perspektiv

Uranutvinning från gruva till kärnbränsle

Av Mats PetterssonPublicerad Uppdaterad och faktagranskad

Uranutvinning börjar med att uranmalm bryts i ett dagbrott eller en underjordsgruva, eller med att uranet löses ut ur berget genom borrhål. Uranet renas till ett koncentrat och anrikas så att halten uran-235 ökar från 0,7 procent till mellan 3 och 5 procent. Till sist pressas uranet, nu i form av urandioxid, till kutsar som fylls i omkring fyra meter långa bränslestavar.

Det uran som används i Sveriges kärnkraftverk bryts utomlands, främst i Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan. De svenska kärnkraftverken förbrukar ungefär 1 500 till 2 000 ton uran per år. Sedan den 1 januari 2026 är uranbrytning tillåten i Sverige igen, efter ett förbud som infördes 2018. Här nedan är siffrorna för brytningen, anrikningen, de största producentländerna och uranmarknaden efter kriget i Ukraina.

Uranets väg från gruvan till kärnbränslet

Uranet till en svensk reaktor passerar flera länder och anläggningar på vägen från gruvan till det färdiga bränslet. Brytningen och anrikningen sker utomlands, medan en del av bränslet tillverkas i Västerås.

Steg Vad som händer
1. Brytning Malm med 0,03 till 20 procent uran bryts i en gruva, eller uranet löses ut på plats genom borrhål
2. Lakning och rening Malmen krossas och lakas med svavelsyra eller en sodalösning, varefter lösningen renas till ett gulbrunt urankoncentrat
3. Konvertering Koncentratet renas en gång till och omvandlas till den flyktiga föreningen uranhexafluorid
4. Anrikning Centrifuger höjer andelen uran-235 till den halt som reaktorerna behöver
5. Kutstillverkning Det anrikade uranet omvandlas till urandioxid som pressas till kutsar och värmebehandlas
6. Bränsleelement Kutsarna fylls i stavar av zircaloy som sätts samman till bränsleelement för reaktorn

Halten uran i malmen skiljer sig mycket mellan olika fyndigheter. Gruvan Cigar Lake i norra Saskatchewan i Kanada har en genomsnittlig halt på drygt 16 procent uranoxid. Uranhalten i Cigar Lake är hundratals gånger högre än i de fattigaste malmerna som bryts. En låg uranhalt betyder att mycket mer berg måste brytas och lakas för varje ton uran.

Hur bryts uran?

Uran bryts i dagbrott, i underjordsgruvor eller genom lakning på plats, där uranet löses upp i berget och pumpas upp i flytande form. Fram till 2009 var brytning i underjordsgruvor den vanligaste metoden. I dag kommer över hälften av världens uran från lakning på plats, som inte kräver att stora mängder berg bryts.

Så fördelades världens uranbrytning 2024

  • Lakning på plats: En utspädd syra eller en basisk lösning pumpas ner genom borrhål och löser upp uranet i berget. Metoden stod för över 55 procent av produktionen.
  • Dagbrott och underjordsgruvor: Malmen bryts på liknande sätt som andra metallmalmer och krossas innan uranet lakas ut. De konventionella gruvorna gav 40 procent.
  • Biprodukt: Uranet utvinns ur malm som bryts för andra metaller, till exempel koppar och guld i Olympic Dam i södra Australien. Uran från sådana gruvor stod för 5 procent.

Den största enskilda gruvan 2024 var underjordsgruvan McArthur River i Kanada, som gav 7 808 ton uran. Dagbrottet Husab i Namibia gav 4 437 ton samma år. I Kazakstan lakas uranet ur sandsten med utspädd svavelsyra, en metod som ger låga kostnader och små ingrepp i markytan.

Varför måste uranet anrikas?

Naturligt uran består nästan helt av uran-238 och innehåller bara 0,7 procent uran-235, den isotop som klyvs i reaktorn. Svenska reaktorer behöver anrikat uran med fyra till sju gånger högre halt av uran-235 än naturligt uran.

Före anrikningen omvandlas koncentratet till uranhexafluorid i en process som kallas konvertering. Uran-235 är bara aningen lättare än uran-238, så isotoperna separeras i centrifuger. Anrikningen kräver mycket energi eftersom de två isotoperna har nästan identiska egenskaper.

Svenska kärnkraftverk har använt så kallat ERU-bränsle, där uran från använt kärnbränsle har upparbetats utomlands och anrikats på nytt. Inget använt kärnbränsle upparbetas i Sverige. MOX-bränsle, som innehåller plutonium, har däremot aldrig använts i en svensk reaktor.

Så tillverkas bränslet i Västerås

Bränslefabriken i Västerås har tillverkat kärnbränsle sedan 1966 och drivs i dag av Westinghouse Electric Sweden. Fabriken tar emot anrikat uran som uranhexafluorid och omvandlar det till urandioxid, ett pulver som blir råvaran till kutsarna. Bränslet från Västerås går till svenska kärnkraftverk och till kunder i Europa, USA, Asien och Afrika.

Urandioxiden pressas till centimeterstora, cylinderformade kutsar som värmebehandlas tills kornen sintras samman och kutsarna får en hög densitet. Kutsarna slipas därefter till exakta mått och packas i ungefär fyra meter långa rör av zirkoniumlegeringen zircaloy. De fyllda rören kallas bränslestavar och monteras i grupper till bränsleelement.

Tekniker granskar långa bränslestavar av metall i en ljus bränslefabrik
Fabriken i Västerås tillverkar också styrstavar, som används för att styra och stoppa kärnklyvningen i reaktorn.

Ett bränsleelement för en kokvattenreaktor har ungefär hundra stavar, medan ett element för en tryckvattenreaktor har omkring 250. Forsmark 1 till 3 och Oskarshamn 3 är kokvattenreaktorer, medan Ringhals 3 och 4 är tryckvattenreaktorer. Sverige importerar också färdigt bränsle från fabriker i andra länder.

Westinghouse ägs sedan 2023 av Brookfield Renewable och det kanadensiska gruvbolaget Cameco, som driver gruvorna McArthur River och Cigar Lake i Kanada. Cameco finns på så vis både i gruvledet och i bränsletillverkningen.

Vilka länder bryter mest uran?

Kazakstan är världens största uranproducent och stod för 39 procent av gruvproduktionen 2024. Världens urangruvor gav totalt 60 213 ton uran 2024, vilket täckte 90 procent av reaktorernas behov.

Land Uranproduktion 2024
Kazakstan 23 270 ton
Kanada 14 309 ton
Namibia 7 333 ton
Australien 4 598 ton
Uzbekistan cirka 4 000 ton
Ryssland 2 738 ton

Kanadas uranproduktion har nästan fördubblats sedan 2022, då landet bröt 7 351 ton. Niger har gått åt motsatt håll, från 4 116 ton 2015 till 962 ton 2024. Över hälften av gruvproduktionen i världen kommer från statsägda gruvbolag.

Uranmarknaden efter Rysslands invasion av Ukraina

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har både EU och USA arbetat för att minska beroendet av ryskt kärnbränsle. Ryssland bröt 2 738 ton uran 2024, vilket är mindre än fem procent av världens produktion. Rysslands roll är större i anrikningen, där det finns lite ledig kapacitet i världen och nya anläggningar tar lång tid att bygga.

Kraftbolagen i EU köpte 14 678 ton natururan 2025, knappt 5 procent mer än 2024. Kanada var den största leverantören, medan Ryssland fortfarande stod för 16 procent.

Ursprungsland Andel av EU:s natururan 2025
Kanada 36,7 procent
Kazakstan 20,3 procent
Ryssland 16,0 procent
Uzbekistan 10,4 procent
Australien 9,4 procent
Namibia 5,7 procent

Ryska leverantörer stod för 22,6 procent av anrikningen till kraftbolagen i EU under 2025. De europeiska anrikningsföretagen ökade samtidigt sin andel från 63,9 till 72,9 procent. Alla kraftbolag i EU som driver ryskkonstruerade VVER-reaktorer hade vid utgången av 2025 avtal om bränsle från andra leverantörer.

Ett amerikanskt importförbud mot låganrikat uran från Ryssland gäller sedan den 11 augusti 2024. Energidepartementet i USA kan bevilja undantag, men alla undantag upphör senast den 1 januari 2028. Det genomsnittliga priset i EU:s långtidskontrakt var 131,37 euro (cirka 1 480 kronor) per kilo uran 2025, 8 procent lägre än 2024. Vid kortsiktiga köp betalade kraftbolagen i snitt 168,92 euro (cirka 1 910 kronor) per kilo.

Vår kommentar: Debatten om uran handlar ofta om gruvorna, men för europeiska kärnkraftverk är anrikningen det känsligare ledet. Natururan går att köpa från flera länder, till exempel Kanada och Australien. Ny anrikningskapacitet går däremot inte att få fram snabbt. Rysslands andel av anrikningen är därför en viktigare siffra att följa än andelen natururan.

Hur påverkar uranbrytning miljön?

Vid vanlig gruvbrytning blir den krossade malmen kvar som lakrester när uranet har lakats ut. Lakresterna innehåller radioaktiva ämnen och tungmetaller. Avfallet måste förvaras säkert för att inte skada människor eller miljön. I en underjordsgruva tillkommer radon, en radioaktiv gas som bildas när radium i berget sönderfaller och som ökar risken för lungcancer.

Lakning på plats ger inga lakrester och påverkar markytan mindre än en gruva. Risken med lakning på plats är att laklösningen sprider sig i grundvattnet utanför fyndigheten. Basiska lösningar kräver mindre efterbehandling än sura lösningar, men hur väl grundvattnet kan återställas beror på hur rent det var innan brytningen började.

Den största svenska uranutvinningen skedde i Ranstad i Västergötland, där cirka 200 ton uran utvanns ur alunskiffer åren 1965 till 1969. Lakresterna ligger kvar i en 25 hektar stor deponi som fortfarande innehåller uppskattningsvis 200 ton uran.

Vattenfyllt före detta dagbrott omgivet av gräsbevuxen täckt mark och lövskog i Västergötland
På det täckta lakrestområdet i Ranstad får ingen köra maskiner om marken riskerar att skadas.

Sedan början av 1990-talet har deponin i Ranstad efterbehandlats med ett tätskikt, ett dräneringsskikt och ett skyddsskikt. Det gamla dagbrottet är i dag vattenfyllt och heter Tranebärssjön. Länsstyrelsen i Västra Götalands län förklarade 2018 lakrestområdet som ett miljöriskområde. Kontrollprogrammet följer bland annat halterna av uran och nickel i yt- och grundvattnet.

Nya regler för uranbrytning i Sverige från 2026

Riksdagen beslutade den 5 november 2025 att ta bort förbudet mot utvinning av uran. Ändringarna i miljöbalken och minerallagen började gälla vid årsskiftet 2025/2026. Uran är därmed åter ett koncessionsmineral, vilket betyder att ett bolag kan söka ett undersökningstillstånd och en bearbetningskoncession för uran.

Uranförbudet gällde från 2018 och omfattade brytning, provbrytning och bearbetning av uranhaltigt material. Regeringen har motiverat ändringen med att uran ofta finns i samma berg som andra kritiska metaller och mineral, som förbudet gjorde svårare att bryta. Romina Pourmokhtari var klimat- och miljöminister när förslaget lades fram. Pourmokhtari sa att det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen.

Sedan den 15 juli 2026 räknas uranutvinning som en kärnteknisk verksamhet i stället för som en kärnteknisk anläggning. Kommunfullmäktiges tillstyrkan krävs därmed inte längre, så kommunerna har inget veto mot urangruvor. I gruvor för sällsynta jordartsmetaller kan uranet bli en biprodukt som påverkar lönsamheten.

De största uranmängderna i Sverige finns i alunskiffer, men halterna är låga och brytningen ger stora mängder avfall. Alunskiffern innehåller också tungmetaller och andra giftiga ämnen. Sedan den 1 juli 2022 gäller därför ett särskilt lämplighetskrav för den som söker en bearbetningskoncession i alunskiffer. De motionärer som ville behålla uranförbudet pekade på att alunskiffern ofta ligger under några av Sveriges mest bördiga jordbruksmarker.

Sverige har också mindre men uranrikare fyndigheter, som tillsammans rymmer cirka 19 000 ton uran i kategorierna rimligt säkra och antagna tillgångar. Australien har 1 706 000 ton och Kazakstan 679 000 ton i samma kategorier.

Vanliga frågor om uranutvinning

Vad är urankoncentrat?

Urankoncentrat är det pulver som återstår efter lakningen och reningen av malmen. Pulvret är ofta gult eller gulbrunt men kan ha andra färger. Halten uran i koncentratet är över 75 procent. Urankoncentratet är också den form som köps och säljs på uranmarknaden.

Hur länge sitter bränslet i en reaktor?

Ett bränsleelement sitter fem år i en kokvattenreaktor och tre år i en tryckvattenreaktor. Varje år byts en femtedel av bränslet i kokvattenreaktorerna och en tredjedel i tryckvattenreaktorerna.

Hur mycket uran finns i de svenska kärnkraftverken?

På de svenska kärnkraftverken finns sammanlagt cirka 1 050 ton uran. Siffran omfattar färskt bränsle, bränslet i reaktorernas härdar och använt bränsle som står i bassänger vid reaktorerna. Det använda bränslet körs sedan till Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn, där det förvaras i kylda vattenbassänger i minst 30 år.

Hur länge räcker världens uran?

Världens identifierade utvinningsbara urantillgångar uppgick till 7 934 500 ton den 1 januari 2023. Siffran gäller uran som kan brytas för upp till 260 dollar (cirka 2 620 kronor) per kilo. Urantillgångarna räcker för en kraftig utbyggnad av kärnkraften till 2050 och längre, men bara om investeringarna i prospektering och nya gruvor görs i tid.

Har Sverige brutit uran tidigare?

Ja, uran har utvunnits på två platser i Sverige. I Kvarntorp i Örebro län utvanns cirka 60 ton uran åren 1953 till 1963. Ranstad i Västra Götalands län gav cirka 200 ton under andra halvan av 1960-talet. Utvinningen på båda platserna upphörde senast 1969.

Källor

Mats Pettersson
Skriven av
Energijournalist & redaktör

Mats Pettersson är energijournalist med fokus på kärnkraft, kärnavfall och Sveriges energiomställning. Han har bevakat frågor om kärnbränslehantering, slutförvaring och strålsäkerhet sedan 2015 och följer utvecklingen inom SSM, SKB och internationella atomenergiorganet IAEA. Mats granskar tekniska rapporter, politiska beslut och ny forskning för att göra komplex energiinformation tillgänglig för allmänheten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *