Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

kärnkraft i världen

Kärnkraft i världen – energin som håller jorden snurrande

10 november 2025

Forskare, ingenjörer och regeringar driver över 400 kärnreaktorer i världen. Dessa anläggningar producerar mer än tio procent av jordens el. När människor talar om kärnkraft i världen handlar det om ett globalt samarbete där teknik, säkerhet och politik möts. Kärnkraften levererar stabil energi till både industriländer och utvecklingsregioner, och den fortsätter växa i takt med att klimatfrågan pressar fram fossilfria lösningar.

Hur världen använder kärnkraft

Varje dag startar ingenjörer turbiner, övervakar reaktorer och skickar ut el till miljoner hem. Kärnkraftverk finns i över 30 länder, och fler planerar att ansluta sig. USA, Frankrike, Kina och Ryssland står för mer än hälften av den globala produktionen.

Frankrike driver 56 reaktorer och får runt 70 procent av sin el från kärnkraft – den högsta andelen i världen. I USA arbetar över 90 reaktorer, medan Kina snabbt bygger nya anläggningar. Kinesiska ingenjörer investerar i fjärde generationens teknik och planerar att fördubbla kapaciteten före 2035.

Europa balanserar tradition och förnyelse

I Europa formar energipolitiken framtiden för kärnkraften. Frankrike, Finland, Tjeckien och Storbritannien bygger nya reaktorer, medan Tyskland har stängt sina. Finland invigde nyligen Olkiluoto 3 – Europas största reaktor – och ökade sin självförsörjningsgrad kraftigt.

Sverige fortsätter driva sina sex reaktorer och planerar små modulära reaktorer (SMR). Samtidigt arbetar Polen och Nederländerna med att bygga sina första anläggningar. Europa står alltså inte enat, men trenden pekar mot en återkomst för kärnkraften i takt med att länder söker stabil fossilfri el.

Asien tar ledningen i utbyggnaden

Asiatiska länder investerar mest i kärnkraft just nu. Kina, Indien, Sydkorea och Japan driver en majoritet av världens nybyggen. Kinesiska forskare utvecklar reaktorer som kan använda återvunnet bränsle och producera mindre avfall.

Indien satsar på toriumbaserad kärnkraft för att minska importen av uran. Sydkorea exporterar sina reaktordesigner till Förenade Arabemiraten, där fyra anläggningar redan levererar el. Japan, som drabbades hårt av olyckan i Fukushima 2011, öppnar nu flera reaktorer igen efter över tio års paus.

Kärnkraft i världen och klimatet

FN:s klimatpanel IPCC pekar på kärnkraft som en central del av den gröna omställningen. När länder elektrifierar industrin och transporterna ökar behovet av stabil elproduktion. Vind och sol räcker inte alltid, och därför kompletterar kärnkraften de förnybara källorna.

Ett enda kärnkraftverk kan ersätta flera kolkraftverk och spara miljoner ton koldioxid varje år. Därför fortsätter även tidigare skeptiska länder, som Storbritannien och Nederländerna, att investera.

Ny teknik förändrar kärnkraftens framtid

Ingenjörer världen över utvecklar fjärde generationens reaktorer som kan återvinna använt bränsle och minska avfallet med upp till 90 procent. Små modulära reaktorer (SMR) testas i Kanada, USA och Sverige. De byggs i fabriker, transporteras i delar och kan tas i drift på bara några år.

Samtidigt arbetar forskare i Frankrike och Japan med fusionskraft – att smälta samman atomer istället för att klyva dem. Projektet ITER i södra Frankrike leder utvecklingen. Om forskarna lyckas skapa stabil fusion, får mänskligheten nästan obegränsad energi utan långlivat avfall.

Säkerhet och ansvar i global skala

Internationella atomenergiorganet IAEA övervakar och reglerar kärnkraftsindustrin globalt. Myndigheten samarbetar med regeringar för att säkerställa säkra rutiner, korrekt avfallshantering och transparent rapportering.

Efter olyckorna i Tjernobyl och Fukushima införde världen strängare krav på design, drift och utbildning. Ingenjörer genomför regelbundna stresstester, och anläggningar byggs nu för att stå emot jordbävningar, översvämningar och cyberattacker.

Länder som satsar på framtiden

Förenade Arabemiraten startade sina första reaktorer 2020 och levererar redan fossilfri el till hela landet. Egypten bygger sitt första kärnkraftverk vid Dabaa med rysk teknik, och Turkiet följer efter. I Afrika planerar Sydafrika, Kenya och Nigeria sina första anläggningar för att minska beroendet av kolkraft.

Samtidigt investerar Kanada och USA miljarder i forskning om avancerade reaktorer. Dessa länder ser kärnkraften som en strategisk resurs för både energisäkerhet och klimatmål.

Kärnkraft i världen – mellan hopp och ansvar

Kärnkraften förser miljarder människor med elektricitet varje dag. Den minskar utsläppen, stärker energisäkerheten och driver innovation. Samtidigt kräver den ständigt ansvar. Ingenjörer måste följa säkerhetsprotokoll, regeringar måste agera transparent och samhällen måste förstå tekniken de förlitar sig på.

När världen nu söker vägar bort från kol och olja blir kärnkraften ett av de mest kraftfulla verktygen i omställningen. Människor har lärt sig tämja atomens energi – och nu använder de den för att skapa en renare, tryggare och mer hållbar framtid.

Allt om kärnkraft KärnkraftVärlden

Inläggsnavigering

Föregående sida
Nästa sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • Regelverk för slutna strålkällor
  • Kärnkraft i världen – energin som håller jorden snurrande
  • Installerad effekt kärnkraft Sverige – kraften bakom elnätet
  • Vad är fossilfritt – människor som skapar energi utan kol och olja
  • Hur fungerar kärnkraft – så skapar människor energi ur atomer
  • Är kärnkraft förnybart – eller bara fossilfritt
  • Folkomröstning kärnkraft – beslutet som förändrade Sverige
  • Vad är kärnkraft – energin som driver världen
  • Studsvik Nuclear AB
  • Snabblån utan UC: lika kraftfullt som kärnkraft, men kräver respekt
  • Olika typer av kärnreaktorer
  • Kärnkraft i Nordkorea
  • Kärnforskning på Chalmers tekniska högskola
  • Kan kärnavfall användas för att bygga en bomb?
  • Djupa borrhål

Senaste kommentarer

  1. Hugo om Fördelar och nackdelar med kärnkraft
  2. Johan Dahlman om Varför är uran inte hållbart?
  3. Lars Goran Vesterlund om Forskning om syntetisk fotosyntes för energiutvinning
Copyright © karnavfallsradet.se