Att jämföra snabblån utan UC med kärnkraft kan låta oväntat, men parallellen är faktiskt träffande. Båda erbjuder snabb och effektiv energi – den ena ekonomisk, den andra elektrisk. Och i båda fallen handlar det om att förstå kraften man har tillgång till, samt att använda den med ansvar. För i…

SFR – Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall – var världens första anläggning i sitt slag när det öppnade 1988. Beläget 60 meter under Östersjöns botten vid Forsmark kärnkraftverk i Östhammars kommun förvarar SFR radioaktivt avfall från svenska kärnkraftverk, sjukvård, industri och forskning. Nu pågår en omfattande utbyggnad – ledd av…

Kärnreaktorer är anordningar som kontrollerar kedjereaktioner för att utvinna värme och producera energi, främst i form av elektricitet. Det finns flera olika typer av kärnreaktorer, var och en med sina unika egenskaper, teknologier och användningsområden. Denna text utforskar de mest framträdande typerna av kärnreaktorer, deras funktionssätt och potentiella fördelar och…

Nordkorea, formellt känd som Demokratiska folkrepubliken Korea (DPRK), har varit aktiv i utvecklingen av kärnteknologi sedan 1950-talet. Denna strävan har varit både kontroversiell och intensivt bevakad av det internationella samfundet, på grund av de potentiella implikationerna för regional och global säkerhet. Nordkoreas kärnenergiprogram inkluderar både civil och militär användning, där…

Chalmers tekniska högskola står i frontlinjen när det kommer till kärnteknisk forskning i Sverige. Med en omfattande historia av innovation och utveckling inom kärnenergiområdet, är Chalmers inte bara en bastion för utbildning och vetenskap utan också en kärnteknisk anläggning i enlighet med svensk lagstiftning. Detta innebär att all hantering av…

I diskussioner om kärnsäkerhet och hantering av kärnavfall uppstår ofta frågan om möjligheten att använda detta avfall för att konstruera en bomb. Det är viktigt att skilja på två olika typer av ”bomber” i detta sammanhang: kärnvapen och radiologiska spridningsanordningar, ofta kallade ”smutsiga bomber”. Nedan utforskar vi dessa aspekter i…

Djupa borrhål: Ett alternativ för slutförvaring av använt kärnbränsle I sökandet efter säkra och hållbara lösningar för slutförvaring av använt kärnbränsle har idén om djupa borrhål framkommit som ett potentiellt alternativ till traditionella metoder såsom djup geologisk förvaring. Denna metod, som fortfarande är under utforskning och utveckling, erbjuder en unik…

Japans återvinning av kärnavfall: En översikt Japan står inför unika utmaningar när det gäller energiproduktion, främst på grund av brist på inhemska naturresurser. Landet har länge varit beroende av importerad energi för att möta sitt behov. I strävan efter en mer självförsörjande och hållbar energiframtid har Japan antagit en policy…

Internationella atomenergiorganet (IAEA) är en central aktör inom global kärnsäkerhet, kärnenergiutveckling och icke-spridning av kärnvapen. Organisationen grundades 1957 som ett autonomt organ inom FN-systemet, med syftet att främja fredlig användning av kärnenergi och förhindra dess användning för militära ändamål. IAEA arbetar under mottot ”Atoms for Peace and Development” och spelar…

De sex svenska kärnreaktorerna förbrukar cirka 1 200 ton naturligt uran per år. Allt importeras – från Kazakstan, Kanada, Australien och Namibia. Uranet anrikas i Frankrike, Nederländerna eller Storbritannien, och en stor del av bränsleelementen tillverkas av Westinghouse i Västerås. Resan från urangruva till reaktor involverar ett halvdussin länder och…