Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

plutoniumutvinning-från-kärnreaktor-till-kärnbränsle

Plutoniumutvinning: Från kärnreaktor till kärnbränsle

11 september 202415 mars 2024

Plutonium spelar en viktig roll i produktionen av kärnbränsle och i vissa typer av kärnvapen. Till skillnad från uran, som finns naturligt, produceras plutonium-239, den isotop som används i kärnbränsle, genom mänskliga processer i kärnreaktorer. Denna text utforskar processen för plutoniumutvinning, från produktion i kärnreaktorer till kemisk separation och upparbetning av använt kärnbränsle.

Produktion av plutonium i kärnreaktorer

Plutonium-239 produceras genom neutronbestrålning av uran-238, en av de vanligaste isotoperna av uran som finns i naturen. När uran-238 kärnan absorberar en neutron, omvandlas den först till uran-239 genom betasönderfall och genomgår ytterligare sönderfall för att slutligen bli plutonium-239. Denna process sker kontinuerligt i kärnreaktorer där uran används som bränsle.

Neutronbestrålning

Processen börjar när uran-238 i bränslestavarna i en kärnreaktor exponeras för en ström av neutroner. Absorptionen av en neutron av uran-238 leder till bildandet av uran-239, som har en halveringstid på cirka 23 minuter. Genom betasönderfall omvandlas uran-239 till neptunium-239, som i sin tur genomgår ytterligare betasönderfall till plutonium-239.

Upparbetning av använt kärnbränsle

När bränslestavar har använts i en kärnreaktor innehåller de en blandning av uran, plutonium och andra radioaktiva material. För att utvinna plutonium-239 krävs en process som kallas upparbetning, vilket är en komplex och tekniskt avancerad process.

Kemisk separation

Upparbetningsprocessen involverar kemisk separation av plutonium från det använda kärnbränslet. Detta görs genom att bränslet först löses upp i en syralösning. Därefter används olika kemiska processer, som PUREX-metoden (Plutonium Uranium Redox EXtraction), för att separera och renframställa plutonium-239 från övriga material. PUREX-processen involverar extraktion av uran och plutonium med organiska lösningsmedel och är den mest använda metoden för upparbetning av använt kärnbränsle.

Framställning av MOX-bränsle

Det separerade plutoniumet kan sedan användas för att tillverka MOX-bränsle (Mixed Oxide Fuel), som består av en blandning av plutoniumoxid och uranoxid. MOX-bränsle kan användas i vissa typer av kärnreaktorer som ett alternativ till rent uranbränsle, vilket bidrar till ett effektivare utnyttjande av de tillgängliga kärnbränsleresurserna.

Säkerhet och miljöpåverkan

Upparbetning av använt kärnbränsle och hanteringen av plutonium kräver strikta säkerhetsåtgärder för att skydda människor och miljö från radioaktiv kontaminering. Plutonium är extremt giftigt och har lång halveringstid, vilket innebär att det kan vara skadligt över mycket långa tidsperioder. Därför är korrekt hantering, lagring och eventuell slutlig förvaring av plutonium och andra högaktiva avfallsmaterial avgörande aspekter av kärnbränslecykeln.

Slutsats

Produktion och upparbetning av plutonium-239 är centrala delar av den moderna kärnbränslecykeln och erbjuder möjligheter till återanvändning av material som annars skulle betraktas som avfall. Samtidigt medför dessa processer betydande utmaningar relaterade till säkerhet, miljöskydd och icke-spridning av kärnvapenmaterial. En balans mellan dessa faktorer är avgörande för en hållbar framtid för kärnenergin.

Allt om kärnkraft

Inläggsnavigering

Föregående sida
Nästa sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • Hantering av kärnavfall i Taiwan
  • Avveckling av kärntekniska anläggningar i Sverige
  • Hantering av kärnavfall i Egypten
  • Kärnkraft i Sydkorea
  • Hantering av kärnavfall i Sydkorea
  • Forskningsverksamhet med joniserande strålning
  • Svenska kärnkraftverk
  • Forskning med slutna strålkällor
  • Hantering av kärnavfall i USA
  • Myndighetens ansvar för använt kärnbränsle
  • Hantering av kärnavfall i Vitrysland
  • Hantering av kärnavfall i Malaysia
  • Hantering av kärnavfall i Storbritannien
  • European Spallation Source (ESS)
  • Hantering av kärnavfall i Förenade Arabemiraten

Senaste kommentarer

  1. Johan Dahlman om Varför är uran inte hållbart?
Copyright © karnavfallsradet.se