Skip to content
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

  • Hem
  • Allt om kärnkraft
  • Alternativ till kärnkraft
  • Om
  • Kontakt
Logo karnavfallsradet.se
Allt om kärnkraft och kärnavfall

karnavfallsradet.se

kärnkraft-i-rumänien

Kärnkraft i Rumänien

12 mars 202413 mars 2024

Rumänien har länge varit engagerat i utvecklingen av kärnkraft som en del av sin nationella energistrategi. Ett betydande steg i denna riktning togs 1977, när den rumänska regeringen undertecknade ett kontrakt med Atomic Energy of Canada Limited (AECL) för att bygga en kärnkraftverk med fem enheter i Cernavodă. Denna anläggning använder den kanadensiska CANDU-reaktortekniken, känd för sin användning av tungt vatten som neutronmoderator och vanligt vatten från Donau för kylning. Byggnationen av de fem reaktorerna inleddes 1980, vilket markerade startpunkten för ett ambitiöst projekt som skulle forma Rumäniens energiframtid.

CANDU-reaktortekniken

CANDU-reaktorn är en typ av tungvattenreaktor som utvecklats av AECL i Kanada. Dess design är unik på så sätt att den använder tungt vatten (deuteriumoxid) som neutronmoderator och kylvatten. Denna teknik möjliggör användning av naturligt uran som bränsle, vilket är mindre kostsamt jämfört med anrikat uran som används i många andra reaktortyper. CANDU-reaktorernas flexibilitet, säkerhet och effektivitet har gjort dem till ett attraktivt val för länder som vill utveckla sin kärnkraftskapacitet.

Byggnationen i Cernavodă

Projektet i Cernavodă var ambitiöst från början, med planer på att bygga fem kärnreaktorer. Byggandet startade 1980, men utvecklingen av projektet har stött på flera hinder och förseningar, ofta på grund av ekonomiska och politiska faktorer. Trots dessa utmaningar har Cernavodă-kärnkraftverket blivit en central del av Rumäniens energisystem, och bidrar idag med en signifikant andel av landets elproduktion.

Tungt vatten och kylning från Donau

En av de mest distinkta aspekterna av Cernavodă-kärnkraftverket är dess användning av tungt vatten, producerat i Drobeta-Turnu Severin, som neutronmoderator. Denna teknik tillåter reaktorerna att använda naturligt uran, vilket ger ekonomiska och logistiska fördelar. För kylningen av reaktorerna används vatten från Donau, vilket inte bara effektiviserar kylprocessen utan också bidrar till en hållbar användning av lokala resurser.

Framtiden för kärnkraft i Rumänien

Sedan starten av byggnationen i Cernavodă har Rumänien visat en stark åtagande för kärnenergi som en viktig del av sin energimix. Trots utmaningar under byggfasen har kärnkraftverket i Cernavodă blivit en vital källa till ren och pålitlig energi för landet. Rumänien fortsätter att utforska möjligheter för expansion och modernisering av sina kärnkraftskapaciteter, med sikte på att ytterligare förbättra energisäkerheten och minska koldioxidutsläppen.

Projektet i Cernavodă står som ett bevis på Rumäniens långsiktiga vision och engagemang för kärnkraft, och spelar en fortsatt central roll i landets energistrategi. Genom att bygga vidare på erfarenheterna och framgångarna med Cernavodă-anläggningen, ser Rumänien mot en framtid där kärnkraft fortsätter att vara en nyckelkomponent i en hållbar och diversifierad energiförsörjning.

Allt om kärnkraft

Inläggsnavigering

Föregående sida
Nästa sida

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs mer

  • Japans återvinning av kärnavfall
  • Internationella atomenergiorganet (IAEA)
  • Kärnbränsle: En omfattande översikt
  • Hantering av kärnavfall i Nordkorea
  • Hantering av kärnavfall i Taiwan
  • Avveckling av kärntekniska anläggningar i Sverige
  • Hantering av kärnavfall i Egypten
  • Kärnkraft i Sydkorea
  • Hantering av kärnavfall i Sydkorea
  • Forskningsverksamhet med joniserande strålning
  • Svenska kärnkraftverk
  • Forskning med slutna strålkällor
  • Hantering av kärnavfall i USA
  • Myndighetens ansvar för använt kärnbränsle
  • Hantering av kärnavfall i Vitrysland

Senaste kommentarer

  1. Johan Dahlman om Varför är uran inte hållbart?
Copyright © karnavfallsradet.se